E-boksmarknaden 2012 – vad händer?

Vi är två veckor in i året som allt fler säger kommer att bli e-bokens stora genombrott – åtminstone i vissa delar av världen. I USA har den ju på bara några år mer eller mindre tagit över i många delar av branschen, med marknadsandelar på upp till 20% och – inte minst – en störtdykning för andra format, särskilt pocketböcker, som tappat halva försäljningen. Precis i dagarna kom nyheten att 80% av titlarna på den amerikanska topp 50-listan nu säljer mer som digitalt än på papper. Under 2012 tros liknande saker hända i Storbritannien. Vad händer här? E-boksförsäljningen i Sverige tredubblades visserligen under 2011 och fortsätter slå rekord varje månad, men den utgör än så länge en mycket liten del av marknaden.

Vi tänkte börja med att bläddra tillbaka en månad, till Future Book-konferensen som anordnades av brittiska förläggarföreningens branschorgan The Bookseller i London den 5 december. Där samlades representanter för förlagsbranschen i stora delar av världen för att försöka lura ut detta: vad är egentligen framtidens bok, eller för den delen bokens framtid? Mycket intressant blev sagt, som pekar på både utmaningar och möjligheter. Därefter kommer vi att diskutera våra planer för 2012, och vad som händer i övrigt.

Läget idag:
”Solen har gått upp, men än blir ingen varm”, sammanfattade en talare situationen i Europa. I Storbritannien har visserligen marknaden för e-böcker ökat från någon enstaka procent till upp till 10% i vissa områden, och det är värt att påpeka att i takt med att e-boksförsäljningen ökar så ökar även bokbranschens totala omsättning; farhågorna om att e-boken skulle ruinera förlagen har alltså än så länge kommit på skam. Däremot har detta till stora delar drivits av utländska aktörer som Amazon och många brittiska förläggare menar att den stora förändringen – att anpassa sig till den här nya världen – fortfarande ligger framför dem.

Men trots att e-boken nu tar en rejäl del av kakan i USA, Storbritannien, Sydkorea och Canada så är den i de flesta andra länder än så länge en nischprodukt; i större delen av Europa ligger den ännu på en knapp procent av marknaden. Vid ett välbesökt seminarium där bl a Lasse Winkler från Svensk Bokhandel satt på scen diskuterades den internationella situationen. Gemensamt för både svenska, nederländska och japanska representanter verkar vara ett dubbelt problem: å ena sidan har de inhemska förlagen och återförsäljarna ännu inte kunnat bygga upp någon stor e-boksmarknad, men när de stora spelarna från andra sidan havet väl etablerar sig (den japanske representanten kallade uttryckligen Amazons strategi ”kanonbåtsdiplomati”) kommer de att ta över hela marknaden. Lasse Winkler lyfte en annan intressant fråga: många förlag i mindre språkområden är beroende av att kunna sälja översatt amerikansk och engelsk litteratur. Vad händer när detta inte går längre, eftersom alla läser på engelska direkt från Amazon?

När vänder då detta, när tar det fart i resten av världen? Tja, generellt sett kommer det enligt en undersökning av AT Kearney att bero på faktorer som teknikvana (internettillgång, mobilpenetration, tillgång till surf- och läsplattor) och tillgång till ett brett sortiment av e-böcker till konkurrenskraftiga priser som aktivt säljs av de stora spelarna på marknaden. Ganska logiskt, kan man tycka. Så vad innebär det? Häng med…

Tekniken:
Ett grundproblem med att få folk att läsa e-böcker kan sägas vara detta: bokbranschens stora kundkrets är, för att ta en inte helt osann kliché, kvinnor över 40, men de som gillar att köpa de senaste tekniska prylarna är män under 35. Detta är ett av de stora skälen till att Amazon lyckats ta en så stor marknadsandel – deras läsplatta, Kindle, är så pass lättanvänd och ”osynlig” för användaren att även en tekniskt ointresserad läsare kan använda den. Utmaningen är alltså dubbel: att få bokläsarna att ta tekniken till sig, och att få teknikfansen att ta böckerna till sig. Det råder ju trots allt ingen brist på apparater i dagens samhälle; under 2012 beräknas över 50% av alla svenskar ha tillgång till en smart telefon, och även surfplattor (iPads och liknande) ökar starkt. Till skillnad från telefoner är surfplattor dessutom en produkt många delar med sig av – hela familjen använder samma iPad. Ryktena om den vanliga läsplattans död har hittills visat sig vara överdrivna, och både Amazon, Barnes&Noble och Kobo gör bra affärer med sina. Men det förtjänar att påpekas att de har lösningar som gör läsplattan till något mer än bara en apparat: de lösningar som misslyckats under 2011 har nästan undantagslöst varit sådana där man med lite god vilja kan köpa en e-bok och sedan med lite krångel kan få över den på en apparat där man kan läsa boken. De framgångsrika återförsäljarna har byggt en helhetslösning där allt ligger i samma apparat och där man aldrig behöver göra mer än ”Sök bok – klicka på bok – läs bok” (”hitta bok” är underförstått; ”denna bok finns inte i e-boksformat” är inte det svar man vill ha). E-bokens stora fördel framför träboken är ju dess smidighet och dess tillgänglighet, då ska man också dra nytta av det. Knepet är alltså att bygga och framförallt popularisera en lösning som fungerar på alla de vanliga plattformarna för telefoner och surfplattor – iOS, Android och Windows – och som är tillräckligt smidig och prisvärd (och har ett tillräckligt stort sortiment) så att kunden inte behöver bry sig om frågor om format, förlag, affärsmodeller etc. Minns också att surfplattor och mobiler, till skillnad från vissa läsplattor, sällan är låsta till en återförsäljare; man kan ha appar från både Amazon, Kobo och Dito på samma apparat, och konkurrensen mellan dem blir då väldigt tydlig.

Förlagens roll
På senare år har många diskuterat vad förlagens roll är i en digital bokvärld. Vissa har hävdat att när vem som helst kan ”publicera” (bokstavligen ”göra tillgänglig för allmänheten”) en bok finns det inte längre något behov av förlag, ett påstående som verkar utgå från antagandet att ett förlag inte är något annat än en tryckpress. Det är sant att nästan en femtedel av de böcker som laddas ner från Amazon är egenpublicerade, men också att de flesta av dessa böcker är så lågt prissatta att deras författare knappast tjänar några pengar på dem, eftersom de dessutom måste sköta alla de uppgifter ett förlag annars skulle göra själva (redaktionsarbete, marknadsföring, ekonomi, formgivning, avtalsfrågor etc etc etc). Det finns, som många påpekat, goda skäl till att många egenpublicerade författare skrivit på för ett förlag så fort de fått chansen. Så låt oss utgå från att förlag, i någon form, alltid kommer att behövas i bokmarknaden. Vad kan de göra för att stödja sina författare och läsare på bästa sätt och samtidigt ha råd att göra det?

”När kortleken blandas om måste man veta vilka kort man ska spela ut”, menade Faber & Fabers VD Stephen Page och fortsatte med att påpeka att det förlagen köper in är inte en bok utan rättigheterna till en text. Det finns inget som säger att det enda sättet att skapa värde av den är att ge ut den som en bok, vare sig i pappers- eller elektroniskt format. För att ta en lite uttjatad jämförelse – musikbranschen satt ju länge fast i tänket att sälja ”album”, även efter att först CD:n och sedan digital nedladdning gjorde det möjligt att ta betalt för musik på många andra sätt; enstaka låtar, prenumerationstjänster, licensavgifter för användning i andra verk…

Andra idéer som fördes fram rörde till exempel flexibilitet: mindre förlag som Unbound och Sourcebooks, som i första hand erbjuder fristående författare en plattform, menade att de stora förlagen ofta är för tröga och bundna till ”traditionellt” tänkande om hur en bok ska tas fram, ges ut och marknadsföras. Här arbetar de i stället med snabba cykler, ofta delvis gemensamt finansierade av läsare, författare och förlag. Är detta en gyllene medelväg mellan egenpublicering och gammalt förlagstänk, eller är det bara glorifierad självpublicering som i 99% av fallen bara säljer till författarens närmaste? Det kan diskuteras, men Sourcebooks har hållit på i över 20 år och har flera bästsäljande författare.

Satsa på att bygga upp författaren som varumärke, menade VD för den nystartade officiella Harry Potter-siten Pottermore.com (”Lätt för dig att säga”, muttrade halva publiken). Pottermore.com är ju en intressant idé: ett ställe att samla både själva böckerna i elektroniskt format, information runtikring dem, extramaterial, intervjuer, recensioner, läsardiskussioner … som dessutom kringgår JK Rowlings förlag, eftersom hon ligger bakom siten själv. När kommer Merabonnier.se, undrar man? Kanske innan Pottermore, som i skrivande stund fortfarande inte faktiskt lanserats trots att den varit ”på gång när som helst nu” i över ett halvår.

Discoverability
”Discoverability” (tja, vad säger man på svenska? Upptäcklighet?) har blivit något av ett motto inom den digitala bokhandeln, vare sig man säljer pappers- eller e-böcker. I en virtuell bokhandel med miljoner titlar, som besöks av bokläsare från hela världen på jakt efter allt från kokböcker till poesisamlingar, som kanske inte läser kultursidor eller litteraturbloggar – hur bär man sig åt för att de ska hitta just din bok, eller rättare sagt, hur hittar just din bok sin läsare?

Några idéer som fördes fram här:

• ”Print must thrive for publishing to survive”, slog Evan Schnittman från Bloomsbury fast och slog ett slag för bundling – alltså att slå ihop pappersboken och e-boken till ett paket. Hur bra det än går med det digitala så kommer ju pappersböcker länge än att utgöra en mycket stor del av marknaden, och många läsare läser redan gärna samma bok i flera olika format för bekvämlighets skull. Att slå ihop pappers- och e-boken till ett gemensamt erbjudande gör det lättare för bokhandlare att hänga med i utvecklingen, gör det lättare att prissätta, gör det lättare att utnyttja existerande marknadsföringskanaler, etc.
• Hela sättet förlag marknadsför sig behöver göras om från grunden, menade många. Länge gick större delen av marknadsföringen ut på att övertyga bokhandlare att skylta med deras produkter; nu måste man vända sig direkt till konsumenterna, förstå hur de söker upp det de vill läsa, finnas där de finns, uppmuntra dem att söka upp och köpa deras böcker, och göra det så enkelt att de vill göra det igen (”Keep ‘em clicking”, för att citera Apple).
• Olika sätt att sprida information om förlags böcker presenterades. Canongate har t ex öppnat siten canongate.tv, där de samlar videoklipp med intervjuer, författaruppläsningar, bokreportage, extramaterial, med mera. Ett liknande initiativ är, som nämnts, pottermore.com. Det viktigaste med sådana här initiativ är givetvis att skapa innehåll som kunderna faktiskt är intresserade av; de flesta idag känner igen en reklamfilm när de ser den.
• Snarlik, men oberoende av något specifikt förlag, är den nystartade siten smalldemons.com som arbetar utifrån tanken att länka ihop olika böcker genom de saker de refererar till. Säg att du läser Klas Östergrens snart filmaktuella Gentlemen, som börjar med en Bob Dylan-konsert och sedan går på skattjakt i Gustaf III:s katakomber; då kan du därifrån få reda på andra romaner som också refererar Bob Dylan och Gustaf III och har plötsligt länkat ihop Kinky Friedman med Carl Jonas Love Almqvist. Alltihop är givetvis uppbyggt med hjälp av sitens användare. Postmodernt så det förslår, och kul att gå igenom; hur användbart det faktiskt är återstår att se.
• Metadata – innehållsförteckning, nyckelord, etc – är viktigare än någonsin. Det är det enda som gör det möjligt för någon att hitta din bok om de inte vet exakt vad de är på jakt efter. Inte minst blir det här viktigt att förstå hur Google fungerar; om någon googlar en beskrivning av det som händer i din bok ska din bok vara på första sidan med sökresultat. Märk väl att Google under 2011 gjorde om hur deras sökningar fungerar, så de sätt som tidigare fanns att ”lura” Google fungerar inte längre: nu måste innehållet på sidan vara intressant och relevant för att Google ska lista den högt.

Gamification
Ett ord som hördes studsa runt en del var ”gamification” – att utnyttja erfarenheter från tv-spelsdesign. Många har säkert upplevt den s k Tetriseffekten: ”Jag måste bara spela en runda till.” Det är ju givetvis ungefär samma sak som sidvändarbehovet en bra roman skapar, men kan man utveckla det utöver själva boken? När boken blir digital finns det ju mycket man kan göra med den som tidigare överhuvudtaget inte var möjligt. Ett praktiskt exempel är Kobo, vars bokläsarapp ger användaren information som hur många sidor de läser per dag, hur långt de läst i förhållande till andra som läser samma bok, ger dem möjlighet att dela med sig av citat de gillar på Twitter och Facebook, med mera; enligt Kobo har detta fått många att öka både sitt läsande och sitt köpande med upp till en tredjedel. Generellt gäller naturligtvis även här att det gäller att hitta en lösning som kunderna faktiskt vill ha, och som inte kostar mer än den smakar. Liksom med utökade e-böcker har de flesta försök till gamification hittills visat sig vara dyra och impopulära.

Pris
Nära förbundet med detta är givetvis prissättning. En universell erfarenhet är att kunder alltid förväntar sig att priset på en digital produkt ska vara lägre än en fysisk; Kobo, som under 2011 blev en av världens största e-boksleverantörer, menar att deras ”sweet spot” ligger mellan £4 och £4,99 – alltså ca 45-55 kronor, inklusive den fortfarande höga momsen. Till de priserna säljer böcker utan problem. Sätter man priset lägre än så är det en ren förlustaffär, sätter man det högre påverkar det försäljningen negativt – över £9,99 minskar den väldigt skarpt.

Samtidigt varnar många för att det ju inte är så enkelt som att bara sänka priserna. ”För varje 100 pund vi säljer för har vi 99 pund kostnader”, påpekade Evan Schnittman, och av de kostnaderna är ju tryckkostnader bara en liten bråkdel. Alla nya metoder som diskuteras för digital litteratur – marknadsföring, distributionslösningar, extramaterial, appar – är ju heller långt ifrån gratis. Man hamnar alltså i ett läge där man måste sänka priset men inte kan sänka kostnaderna. Så länge e-boken bara är en nischprodukt är detta kanske ingen större fara; men vad händer när den blir det dominerande formatet?

Än så länge finns inget givet svar på hur prissättningen ska gå till i en digital värld – om vi, om några år, ens fortfarande köper enstaka böcker eller om andra prismodeller kommer att dyka upp. En sak som förtjänar att lyftas fram är att e-boksläsare enligt erfarenheter i Amazon-, iBooks- och Kobodominerade områden läser mer. De köper fler böcker (70% av alla som äger en surf- eller läsplatta har betalat för e-böcker, enligt Nielsen), de läser fler böcker, och de läser i allt högre grad digitalt. Om böcker inte finns i digitalt format väljer de andra böcker som finns. Det här, menade flera, är både ett hot och ett gyllene tillfälle.

Simon Andrews på Addictive! sammanfattade med att citera gamla punkhjälten Ian Dury: ”Reasons to be cheerful!” I en digital värld där mediabolag lägger ner miljoner för att ta fram nya saker att sälja sitter man som förläggare redan på enorma mängder content som kunder bevisligen vill ha, bevisligen är villiga att betala för om man gör det lätt för dem, och som dessutom är i ett format – ren enkel text – som är busenkelt att distribuera. Det finns ingen gräns på saker man kan testa: olika betalningsmodeller, olika prenumerationsmodeller, samarbeten över gränser… som en deltagare sade råder det just nu en ”kambrisk explosion av idéer”.

2012: The year we make contact
Så vad innebär då allt detta för svensk e-boksmarknad under 2012? I vanlig ordning är det givetvis lättare att peka på vad som har hänt än vad som kommer att hända – vi är fortfarande på startsträckan av ett långdistanslopp, och mycket kan hända än. Men några förutsägelser:

• Vi kommer att se mer satsningar från etablerade svenska aktörer. Vi har ju redan sett lanseringen av dito.se och laudio.se, och mer är på gång.
• Redan idag kommer den mesta nya svenska litteratur ut som e-böcker samtidigt som de släpps som pappersböcker. Under 2012 kommer vi dessutom att se mer översatt litteratur, tack vare det nya avtalet mellan Förläggarföreningen och Författarförbundet, och dessutom mer ur förlagens äldre utgivning – vi har ju en månghundraårig litteraturskatt att gräva ur, och vilket år är bättre för det än 2012?
• Vi ser fram emot mer experimenterande! Under 2011 såg vi flera roliga försök, som kanske inte alltid blev stormsuccéer men som visade på en vilja att pröva nya lösningar – lanseringen av John Ajvide Lindqvists digitalexklusiva roman Tjärven, e-boksversionen av Deportees album Islands And Shores, bundling av ljudbok och e-bok i Kommer aldrig mer igen, tjänster som hittaeboken.se, experimenterande med prissättning, med mera. 2012 har redan sett en spännande nykomling i SMSboken.se.
• Vi ser fram emot en ny bibliotekslösning som blir hållbar för samtliga inblandade.
• En lägre digital bokmoms vore ju inte fel.
• Vi arbetar på en lösning för utbildningssektorn. Vi och förlagen hör allt oftare rop från både skolor, högskolor och privata utbildningsföretag som vill ha sitt material digitalt – givetvis ska det gå att fixa!
• Vi på Elib har jobbat, och fortsätter jobba hårt med att bygga bakom scenen. Sedan ett par år är vi ju en av de få distributörerna i världen som, så långt förlagen tillåter, jobbar utan kopieringsskydd. Vi har under hösten uppdaterat vår plattform för att kunna hjälpa våra förlagskunder att jobba mer flexibelt med sina böcker, och för att göra det möjligt för återförsäljare att leverera böcker till läsarna så enkelt och snabbt som möjligt. Mer kommer under våren.
• Vi kommer att se mer tryck utifrån, i takt med att de stora engelskspråkiga aktörerna sprider sig över världen. Det välkomnar vi: ju fler som driver en marknad, desto bättre. Frågan är inte om bokläsandet kommer att bli alltmer digitalt, det är när – och alltmer pekar på att svaret på den frågan är att det kanske inte är riktigt än, men det är tillräckligt snart för att den som vill vara med på tåget bör boka platsbiljett nu.

Vi kör så det ryker!

Augustpris på måndag

På måndag tillkännages vinnarna av Svenska Förläggareföreningens litteraturpris Augustpriset. Varför inte passa på att läsa på lite grann innan dess, eller se till att börja läsa vinnaren direkt? Här är de nominerade titlar som vi har i vårt utbud:

Korparna Tomas Bannerhed	Flod Carolina Fredriksson	Lacrimosa Eva-Marie Liffner	Välkommen till den här världen Amanda Svensson
Rekviem för John Cummings Bengt Ohlsson	Skymningssång i Kalahari (mp3-bok) Lasse Berg	Alla monster måste dö! Magnus Bärtås och Fredrik Ekman	Ni har klockorna – vi har tiden Lennart Pehrson
Spektrum – den svenska drömmen Johan Svedjedal	Och i Wienerwald står träden kvar (Finns även som mp3-bok) Elisabeth Åsbrink	Pojkarna Jessica Schiefauer	I den tysta minuten mellan Viveka Sjögren
Cirkeln Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

För en snabbguide att köpa e-böcker, se här. De kan givetvis även lånas på bibliotek.

Frågor? Kolla gärna vår FAQ!

Halloween!

Så, oktobermörkret är som tätast. Varför inte passa på att läsa något småkusligt över helgen? Här är några tips på böcker du kan få tag på omedelbart och som ger lite extra kalla kårar, från nyutkommet till klassiskt:

Tjärven John Ajvide Lindqvist	Cirkeln Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg	Vampyrernas historia Katarina Harrison Lindbergh	Samlade svenska kulter Anders Fager
Udda verklighet Nene Ormes	Död tills mörkret faller Charlaine Harris	Utgrävningarna i Rälla ödekyrka Johan Theorin	Spökhanden och andra kusliga berättelser Selma Lagerlöf

Givetvis finns det mer – kolla t ex in alla noveller från Mix Förlag.

För en snabbguide att köpa e-böcker, se här. De kan givetvis även lånas på bibliotek.

Frågor? Kolla gärna vår FAQ!

Eftertankar från Frankfurt

Bokmässan i Frankfurt i mitten av oktober är en av de största i världen – bara för att ta sig runt inne på mässområdet måste man åka skyttelbuss – och detta trots att den, till skillnad från t ex Göteborgsmässan, inte är inriktad mot konsumenterna utan nästan helt branschintern.

Naturligtvis diskuteras bokbranschens digitalisering och framtid intensivt. Utöver de inledande seminarierna, som Svensk Bokhandel rapporterade om här, tillbringade vi också några dagar med att gå runt på golvet, gå på seminarier, och prata digitalisering med både förlag och teknikexperter. Här är några intryck av vad som diskuterades, sammanfattat som Vad, Hur, Hur mycket, och Var, samt vad vi på Elib gör för att möta kraven.

Vad:
På Londonmässan i våras drog Evan Schnittman från Bloomsburys förlagsgrupp ett streck i sanden när han dödförklarade ”enhanced e-books” – alltså böcker med multimediainslag. På Frankfurtmässan fanns fortfarande många som presenterade tekniska lösningar för dessa, inte minst med tanke på att den nya standarden EPUB3 precis släppts och erbjuder mycket större möjligheter till sådant. Samtidigt börjar dock allt fler amerikanska, brittiska och tyska förlag bli luttrade: multimedia kan vara enormt användbart, inte minst för kurs- och facklitteratur, men man måste tänka igenom vilka böcker som behöver det och för vilka det bara är ”shiny things” som distraherar utan att tillföra någonting. ”De kostar mycket att framställa, man kan inte ta mer betalt för dem, och ingen efterfrågar dem,” menade George Walkley från Hachette. I varenda läsarundersökning de gjort så är det som folk uppskattar med e-boken saker som portabilitet, tillgänglighet, samordnings- och sökmöjligheter… multimedia kommer mycket långt ner på listan, och 99% av Hachettes e-boksförsäljning hittills är helt vanliga digitaliserade böcker utan extramaterial. Schnittman återigen: ”We are text merchants!”
EPUB3 erbjuder långt fler möjligheter att formatera böcker, inte bara vad gäller multimedia – se gärna en lista här. Sammanfattningsvis kan man ge fyra praktiska tips:

1. Bygg en process i förlaget för att underlätta produktionen. I idealfallet ska ni bara behöva trycka på en knapp för att få ut både tryck-PDF och EPUB. XML är en bra utgångspunkt. (Se nedan.)
2. Tänk på konceptet! Ju mer man rent tekniskt kan stoppa in i en e-bok, desto viktigare blir det att tänka på vad som är vettigt att stoppa in. Lita på den produkt som förlag sålt i 200 år – texten, inte pappret.
3. Skaffa samarbetspartners som kan tekniken och marknaden.
4. Se upp med tekniska begränsningar. Det spelar ingen roll vad du kan stoppa in i filen om det inte finns någon programvara som sedan kan spela upp det. Än så länge finns i princip ingen programvara som kan läsa EPUB3 fullt ut, men det är på gång.

På Elib följer vi självklart utvecklingen inom e-boksformaten nära, och kommer inom kort att anpassa vår produktion för att följa den nya standarden. Vi har dessutom lanserat ett nytt distributionsformat, Enhanced EPUB, för att kunna distribuera större, mediatunga EPUB-böcker.

Hur:
Arbetsflöde diskuterades också ingående. Förlag som sedan decennier tillbaka producerar sina egna tryckfiler borde ju rimligtvis kunna producera sina egna e-boksfiler också. Tyvärr är InDesign ännu inte riktigt där att man enkelt kan trycka på en knapp och garanterat få ut en helt perfekt EPUB-fil. På sikt kommer nog många förlag att hamna i situationen att hela deras produktionsprocess behöver anpassas och bli mer XML-baserad, så att man redan från början arbetar med ett format som sedan med hjälp av olika mallar kan användas för att skapa både tryck-PDF och EPUB, snarare än att skapa det senare utifrån ett dokument som i grund och botten bara är tänkt att vara förlaga till en PDF. I och med detta blir man också mer framtidssäkrad – om 20 år kommer kanske en InDesignfil inte att vara läsbar, men ren XML kommer fortfarande att fungera.
Även mer generellt diskuterades vikten av att bygga en organisation där det digitala inte är en eftertanke eller något som en liten separat grupp ansvarar för – i takt med att andelen digitalt ökar är det givet att det bara är ytterligare ett format, och något som hela organisationen måste arbeta med.
En del ny teknik visades naturligtvis upp också, alltifrån nya läsplattor (Sonys nya är riktigt trevlig) till specialformat för olika typer av facklitteratur, men jämfört med i fjol hade den biten fått lite mindre fokus – apparaterna finns nu, nu är det bara en fråga om att ta fram och sälja in innehåll till dem.
Vi på Elib samarbetar med flera branschaktörer för att underlätta att bygga upp bra arbetsflöden. Under vår rundvandring fick vi kontakt med några aktörer som bestämt hävdade att de kan ordna smidig och billig konvertering från Indesign till EPUB. Luttrade som vi är har vi svårt att tro att det är fullt så enkelt, men vi skall testa deras tjänster för att se om vi kan rekommendera dem.

Hur mycket:
Priset på e-böcker diskuterades naturligtvis också. Precis som man ofta hör i svenska diskussioner är det många på förlagssidan som är tveksamma till att sänka priset alltför mycket. Tryck och distribution står ju för en relativt liten del av priset för en pappersbok, och e-boken måste också kunna bära kostnaderna för allt övrigt arbete som förlagen gör – redigering, marknadsföring, formgivning, etc. Dock inskärptes också att man kan spara pengar i produktionen av e-böcker genom att tänka igenom sin produktionskedja.
En fråga som kommer upp mer i Tyskland än (än så länge) i Sverige är ju konkurrensen från större distributörer, speciellt som ju tyska bokbranschen kör med fasta priser på böcker. I takt med att allt fler tyskspråkiga titlar finns på Amazon (i dagsläget ca 35000) måste naturligtvis tyska förlag ta med Amazons prissättning i beräkningen när de sätter de priser de vill ska gälla på tyska marknaden. Där är vi ju inte i Sverige – än.
Och när vi ändå diskuterar siffror – marknadsandelar då? Det flög många gissningar. Bloomsbury drog till med att 50-60% av den skönlitterära omsättningen kommer att vara digital inom fem år (Evan Schnittman har senare, lite provokativt, skrivit upp detta till 80%), och pocketboken dödförklarades allmänt. Det enda som kan sägas helt säkert är att tidigare gissningar ofta kommit på skam, och det i underkant. Chris Palma från Google Books konstaterade att bara antalet mobila internetuppkopplingar kommer att nå 10 miljarder i världen till år 2020 – hur många av dem kommer att välja att ladda ner en bok hellre än Wordfeud? ”Die Buchbransche gibt’s nicht mehr!” (”Bokbranschen finns inte längre!”) utbrast professor Ernst Biesalski, inte i betydelsen att bokbranschen är död, men att den med all mediakonvergens inom kort kommer att vara ytterligare en digital tjänsteproducent bland många andra och måste arbeta utifrån det.
I Sverige är fortfarande den digitala bokens andel av den totala försäljningen låg – prognosen för oktober månad är i skrivande stund drygt 8 000 sålda böcker – men nu när flera återförsäljare och förlag i Sverige börjat med aktiva marknadsåtgärder för att driva försäljningen så tror vi att den digitala bokens genombrott inte är långt borta. Som kuriosa kan nämnas att det genomsnittliga priset på en såld e-bok i Sverige är ca 110 kr inkl moms.

Var:
Givetvis måste ju även den bästa, mest välredigerade, mest utökade e-bok säljas för att man ska få in pengar för den. Marknadsstrategier, alltså. Några viktiga punkter som togs upp:

• Metadata, alltså alla data runt boken – Titel, författare, pris, ISBN, baksidestext, sökord, liknande titlar, ämnesbeskrivning, etc. Man kan nog inte överskatta vikten av detta: i en digital värld där böcker måste sökas fram bland hundratusentals andra är metadata det enda som hjälper läsare att hitta din bok, och minst lika viktigt som den tryckta katalogen. Enligt en amerikansk undersökning säljer böcker med relevant och komplett metadata upp till 40% mer.
• Backlist. Att få ut gamla titlar är något de flesta amerikanska förlag numer tar för givet – varje bok är ju ny för någon som inte läst den, och när böckerna inte längre finns i ett skyltfönster och aldrig kan sälja slut finns det inte längre egentligen något sådant som frontlist eller backlist. Flera förlag behandlar också sina äldre titlar precis som nya titlar, med individuella marknadsföringsplaner och försäljningsmål.
• Samordning. Flera påpekade att det är en självklarhet att e-boken och pappersboken ska släppas samtidigt, och att försäljningen faktiskt sjunker om de inte gör det – återförsäljarna har, åtminstone i USA, kommit dithän att de tar för givet att en bok finns som e-bok.
• Bokhandlare. Vad händer med den fysiska bokhandeln? Precis som på mässan i Göteborg var det den fysiska bokhandelns fördelar som lyftes fram som det de måste konkurrera med: kunskap, entusiasm, trovärdighet, specialisering, långsiktig strategi, upplevelsen av att köpa en bok – ”service hellre än kaffe”, som en bokhandlare uttryckte det. I takt med att allt fler läser digitalt kommer också, menar många, efterfrågan på pappersböcker med lite mer lyxkänsla att öka. Även bundling – alltså att sälja pappersboken och e-boken i paket – ger stora möjligheter.
• Social marknadsföring. Att finnas på Twitter och Facebook är viktigt, men ska inte ses som ett undermedel som löser allt – precis som med all annan kommunikation måste man också ha något vettigt att säga.
• Bibliotek. Att e-böcker ska finnas på bibliotek ses av de flesta som självklart, men exakt hur och till vilket pris diskuteras inte bara i Sverige. De allra flesta som har bibliotekskort är ju också stora bokköpare, och därmed viktiga kunder.
• Förlagens roll. Många talare menade att även om författaren fortfarande är förlagens viktigaste resurs kommer även avståndet mellan förlag och läsare att krympa, och i takt med det blir det viktigare att bygga upp förlagets eget varumärke. Man lyfte även fram fördelarna med djupare kunddata för marknadsföring och planering, även om Michael Bhaskar från Profile Books lyfte ett varningens finger: ”Data kan inte hjälpa oss att planera, då blir vi bara tråkiga. Se på Hollywood: de är besatta av kunddata, och vad producerar de? Remakes!”

Ovanstående punkter stämmer väl med vad vi på Elib tror, tycker och brukar försöka framhålla till både kunder och media. Framför allt tror vi – som vi alltid brukar säga – att den digitala boken är ett komplement till den fysiska boken, och att den kommer att gynna läsningen i stort. Dessutom har förlagen kvar sin naturliga roll i att föra innehållet till marknaden, och bibliotek och återförsäljare har sin naturliga roll i att föra innehållet till läsaren.

Det är onekligen en spännande tid att vara i branschen.

Androidproblem

Vi har sett att en del nyare Androidinstallationer verkar ha problem med att öppna nedladdningslänkar för e-böcker till Aldiko – i stället för att få upp länken får man upp en sida med text som börjar ”urn:uuid:”

Detta beror, vad det verkar, på en inställning i webbläsaren som gör att den försöker öppna nedladdningslänken som en webbsida i stället för en fil. Vi håller på och ser om vi kan göra något åt våra länkar som löser det, men tillsvidare har vi hittat två tillfälliga lösningar man kan prova:

Den första är att installera Firefox som webbläsare på sin Android och använda den i stället. Då ska filen öppnas i Aldiko och boken ska laddas ner utan problem.

Alternativt, om man föredrar att använda den vanliga webbläsaren, testa det här:
1. När du får upp nedladdningslänken (”Klicka här”), klicka på den länge så att du får upp en meny. Välj ”Spara ner länk”.
2. Om du nu går in på ”Nedladdningar” eller ”Downloads” i din webbläsare (du får upp det genom att klicka ”Meny”) ska där finnas en fil som heter antingen ”URLlink.acsm” eller ”Downloadfile.bin”. Klicka på den och välj att öppna den med Aldiko.

E-boksevents på Bokmässan 2011

År efter år fylls även Bok- och Biblioteksmässan upp med seminarier och monterprogram om digital bokutgivning. Här är en lista på dem vi tänker försöka gå på – ni kan läsa mer om alla i mässprogrammet. Har vi missat nåt? Vad tänker ni själva gå på? Hojta gärna här eller på twitter @elib_se!

Själva står vi i monter B02:40 – kika gärna förbi och säg hej, så bjuder vi på lite böcker också!

TORSDAG
Montertema: Nya medier
torsdag 22 sep kl. 10:30 – 11:00 E01:02
Folkbibliotekens framtid?
torsdag 22 sep kl. 10:30 – 10:40 Svensk biblioteksförenings scen, E-hallen
Vad ska boken kosta?
torsdag 22 sep kl. 10:00 – 10:45 K1
Läsplattor på bibliotek – erfarenheter från Skövde Stadsbibliotek
torsdag 22 sep kl. 11:00 – 11:30 C04:22
Bokförsäljning på ett nytt sätt
torsdag 22 sep kl. 11:00 – 12:00 J2
Boken och biblioteket
torsdag 22 sep kl. 12:00 – 12:45 K2
Morgan Alling demonstrerar digitala böcker
torsdag 22 sep kl. 12:00 – 14:00 C04:22
Speed-dejt om e-boksutredningen
torsdag 22 sep kl. 13:00 – 13:30 E01:02
Vad är en bok?
torsdag 22 sep kl. 14:15 – 14:30 B05:72
Litteraturen får vingar med E-bok
torsdag 22 sep kl. 16:00 – 16:25 H03:24
Framtidens marknad för e-böcker och appar
torsdag 22 sep kl. 16.00 ”Molnet”, plan 2
Skolarena – läsplattor i skolan
torsdag 22 sep kl. 16:30 – 17:00 C04:22
Montertema: eBooks on demand
torsdag 22 sep kl. 17:30 – 18:00 E01:02

FREDAG
Kungliga Bibliotekets utredning om E-böcker
fredag 23 sep kl. 10:00 – 10:10 Svensk biblioteksförenings scen, E-hallen
Vad händer när barnboken blir digital?
fredag 23 sep kl. 11:00 – 11:20 Barnens torg
E-bläcket – Hur ungdomar upplever att läsa med läsplatta
fredag 23 sep kl. 11:45 – 11:55 Svensk biblioteksförenings scen, E-hallen
Vad händer med den digitala boken?
fredag 23 sep kl. 12:00 – 12:10 B05:22
Berättelserna, bilderna och lärandet i den digitala världen
fredag 23 sep kl. 13:00 – 13:45 K3
Montertema: E-boksutredningen
fredag 23 sep kl. 13:30 – 14:00 E01:02
SM i bokberättande för bibliotekarier
fredag 23 sep kl. 14:30 – 15:00 E05:05
Biblioteken och de nya medierna
fredag 23 sep kl. 15:00 – 15:20 F5
Böcker på läsplattor och telefoner
fredag 23 sep kl. 15:30 – 15:50 F3
Vad fattas e-boken?
fredag 23 sep kl. 16:00 – 16:45 F-scenen (Med Johan Greiff från Elib!)
Hur kommer den svenska e-boksmarknaden att utvecklas?
fredag 23 sep kl. 16:30 – 17:00 D03:19

LÖRDAG
Den svenska bokmarknaden i förhållande till EU
lördag 24 sep kl. 11:00 – 11:30 C01:40

Sista minuten-packning

Håller du precis på att packa väskorna inför resan? Självklart vill man ju ha med sig lite böcker också. Men nuförtiden behöver man ju inte fylla hela resväskan för att vara säker på att alltid ha något man vill läsa – inte nog med att man kan fylla mobilen, surfplattan, läsplattan eller datorn med böcker, man kan ju också fylla på vid behov utan att behöva lämna solstolen. Se till att du har de här grejerna installerade så kan du när som helst tanka ner fler böcker:

Dator
Adobe Digital Editions – kan läsa både köpta och lånade e-böcker.

iPhone/iPad
iBooks – kan läsa köpta e-böcker.
Bluefire Reader – kan läsa lånade e-böcker.
Dessutom har Bokus och Adlibris egna appar.

Android
Aldiko kan läsa både köpta och lånade e-böcker.

Se även:

• Snabbguide: Så här köper du en e-bok
• Våra sommarlästips
• Vår FAQ
• Hjälpbloggen
• Project Gutenberg - mängder med gratisböcker!

Sommarlästips!

Sommaren är ju här, och det är dags att ta med sig böcker till strand, stuga och park. Varför inte fylla läsplattan, telefonen, iPaden eller datorn med ett gäng? Här är några tips på böcker ur vårt sortiment som kom ut i år och nu finns tillgängliga rakt ner i din läsplatta, telefon eller surfplatta.

Samtliga finns att köpa från alla stora återförsäljare i vattenmärkt format, som fungerar utmärkt både i din läsplatta och i många andra apparater (se instruktioner för hur du köper en bok här). De finns i de flesta fall även att låna på landets bibliotek. Klicka på varje bokomslag för att få en länk till de butiker och bibliotek som har boken.

Och räcker inte detta finns ju många, många fler. Och om du föredrar det går det ju att fylla mp3-spelaren också.

Deckare/Spänning
Livet Deluxe Jens Lapidus	Flimmer Anne Holt	Viskleken Arne Dahl	Det fjärde offret Mari Jungstedt
Huvudjägarna Jo Nesbø	I natt är du död Viveca Sten	Änglavakter Kristina Ohlsson	Sockerdöden Unni Lindell
Romaner
Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött Alex Schulman	1Q84 Haruki Murakami	Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag Sara Ohlsson	Den onödige mannen Erik Helmerson
Salome Mara Lee	Laura – Flickan från havet Carolina Gynning	Gracie Veronika Malmgren	Alla lyckliga familjer liknar varandra Claes de Faire
Från klassikerhyllan
Norrtullsligan Elin Wägner	Jerusalem Selma Lagerlöf	Elvis Karlsson Maria Gripe	Fria män Halldór Laxness
Fakta
Tigermammans stridsrop Amy Chua	Den svenske gudfadern Nuri Kino	Stig. Niklas Rådström	Hem till skolan Maciej Zaremba
Revolution i Egypten Mattias Gardell mfl	Mr Chance Inga-Britt Ahlenius	Boken om mig själv Kajsa Grytt	Svenska hackare Daniel Goldberg
Sci-fi/Fantasy/Skräck
Tjärven John Ajvide Lindqvist	Cirkeln Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg	Vid cirkelns slut – Vägen till Umbria 1 Jan-Erik Ullström	Samlade svenska kulter Anders Fager
Barn/Ungdom
Diamantmysteriet Martin Widmark	Hans och Greta Bröderna Grimm	Izzy och gänget Dogge Doggelito	Fifteen Love Peter Barlach
Lyrik
Brukaren UKON	Det finns en varg därute, och den äter barn Johan Ring	Sjöpojken Kristina Sigunsdotter	Om månen alls syntes Khashayar Naderehvandi
…och ett par personliga favoriter
Herredjuret Mattias Hagberg	Det var vi som var Mulvaneys Joyce Carol Oates	Maskerad Andrés Stoopendaal	Så gick det till Richard Dawkins

Glad sommar, och häng med – till hösten händer det ännu mer här!

/Björn, Elib

Snabbguide: Hur köper man en e-bok?

Aldrig köpt en e-bok förr? Här kommer vår snabbguide!

Rule number 1: Köp boken i formatet EPUB.
Du hittar alla våra återförsäljare här.

Om du vill köpa boken på…

Dator:

1. Installera ett program som kan läsa filer i EPUB-format. Vi rekommenderar Adobe Digital Editions.
2. Köp boken från valfri butik. Klicka på nedladdningslänken och välj ”Spara”.
3. Du får ner en fil som heter [boktitel].epub. Öppna den med läsprogrammet och läs.

iPad/iPhone:
Alternativ 1: Installera Adlibris eller Ditos app och köp och läs boken där.

Alternativ 2: Köp via nätet.

1. Se till att du har appen iBooks installerad.
2. Surfa in på valfri butik och köp boken. Klicka på nedladdningslänken och välj ”Open in iBooks.”
3. Boken läggs till i ditt iBooks-bibliotek. Öppna och läs.

Android:
Alternativ 1: Installera Adlibris eller Ditos app och köp och läs boken där.

Alternativ 2: Köp via nätet.

1. Se till att du har senaste versionen av appen Aldiko installerad.
2. Surfa in på valfri butik och köp boken. Klicka på nedladdningslänken och välj att öppna den med Aldiko.
3. Boken läggs till i ditt Aldiko-bibliotek. Öppna och läs.

---

Om du redan har boken på din dator och vill föra över till din…

Läsplatta:

1. Koppla läsplattan till din dator med en USB-kabel. Den kommer nu upp som en extern hårddisk på datorn. (För vissa läsplattor behövs USB-kopplingen sättas på manuellt – se läsplattans bruksanvisning).
2. Dra över bokfilen [boktitel].epub från din dator till läsplattan i Utforskaren. Boken finns nu på din läsplatta. Öppna och läs.

iPad/iPhone:

1. Dra över bokfilen [boktitel].epub till iTunes, på samma sätt som du lägger in musikfiler i ditt iTunes-bibliotek. Boken dyker upp under rubriken ”Böcker” i iTunes.
2. Koppla upp din iPad/iPhone till datorn och synkronisera den med iTunes. Boken läggs nu till i ditt iBooks-bibliotek. Öppna och läs.

Android:

1. Koppla upp din Androidtelefon/tablet till datorn med en USB-kabel. Den kommer nu upp som en extern hårddisk på datorn.
2. Skapa en mapp på din Android som heter ”ebookimport” (eller liknande, det är valfritt). Dra över bokfilen [boktitel].epub dit.
3. I Aldiko, gå in på Hem-menyn och välj ”SD-kort”. Bocka för din importmapp och välj ”Importera till Aldiko”. Boken läggs till i ditt Aldiko-bibliotek. Öppna och läs.

Frågor på det? Kolla gärna Elibs FAQ eller Hjälpbloggen!

E-boksvecka!

Den här veckan är Read An E-book Week!

E-boken fyller 40 år 2011, och det firas över hela världen den 6-12 mars med att uppmana till läsning. Du som hört om det här med e-böcker men inte är övertygad – passa på att pröva på! Du som redan är ett fan – passa på att läsa något nytt! Det finns miljontals böcker därute; köp, låna från bibliotek, eller ladda ner en gratisbok och sätt igång.

Vad behöver du för att vara med? Ingenting du inte redan har.

Om du vill läsa på din dator:
Installera Adobe Digital Editions, ladda ner en bok, läs! Närmare instruktioner här.

Om du vill läsa boken på din läsplatta:
Ladda ner boken till din dator och lägg över på läsplattan, läs! Närmare instruktioner här.

Om du vill läsa boken på din iPhone/iPad:
Ladda ner direkt via iBooks eller Bluefire Reader, eller ladda ner till din dator och för över med iTunes. Närmare instruktioner här.

Om du vill läsa boken på din Androidtelefon/tablet:
Installera Aldiko, ladda ner en bok, läs! Närmare instruktioner här.

Andra bra hjälplänkar:
Vanliga frågor och svar från Elib
Hjälpbloggen
Göteborgs Stadsbibliotek har också ett antal instruktionsfilmer om hur du lånar böcker och lägger över dem på din läsplatta – se här.

Här får du tag på böcker:

Butiker:
Elibs alla återförsäljare
Du kan även köpa, ladda ner och läsa böcker direkt i din telefon/tablet med appar från Adlibris och Bokus:
Adlibris iPhone-app, Android-app
Bokus iPad/iPhone-app
Vill du hellre köpa engelskspråkiga böcker går Amazons e-bokssortiment att få tag på med både iPhone/iPad- och Androidappar.

Bibliotek:
Vi distribuerar till de flesta svenska bibliotek – du kan låna e-böcker på ditt vanliga lånekort! Se länkar till alla bibliotek här.

Gratis:
Project Gutenberg: Världens äldsta e-boksarkiv, med gratis klassiker från hela världen.
Projekt Runeberg: Den skandinaviska motsvarigheten.
Google Books: återigen, mängder med digitaliserade klassiker – dessutom sökbart.
Feedbooks har både klassiker och nya gratisböcker.
Programvaror som iBooks och Aldiko har också inbyggda länkar till mängder med gratisböcker.

Det där med formaten:
Grovt räknat finns det två e-boksformat som är vitt spridda: PDF och EPUB. Så länge du ser till att leta efter böcker i de formaten går de utmärkt att läsa på din dator med programmet Adobe Digital Editions och på snart sagt alla andra apparater också. De böcker du lånar på bibliotek (och vissa av dem som finns till salu) är kopieringsskyddade och måste därför laddas ner med hjälp av viss programvara, men de du köper eller de som ligger ute gratis är helt fria från tekniska begränsningar och kan flyttas mellan dina olika apparater precis på samma sätt som du flyttar filer i din dator – bara klicka och dra. Klarar du av att lägga över musikfiler på din mp3-spelare eller bilder från din kamera kan du läsa en bok!

Håll utkik på vårt twitterkonto @elib_se också – varje dag, speciellt den här veckan, kommer vi med nya boktips, historiska godbitar och intressanta fakta om branschen!