Veckorna som gick: New York med mera

25 juni, 2013

”Folks, we’re in the first four seconds of digital. Don’t panic.”
– Corey Pressman, Exprima Media

För ett par veckor sedan var vi alltså på Book Expo America i New York för att delta i IDPFs konferens om den digitala bokens ställning och allmänt höra hur landet ligger. Vi tänkte att det kunde vara trevligt att dela med oss av det vi fick höra; den amerikanska marknaden ligger ju några år före den svenska när det gäller digitalisering. Dessutom naturligtvis länkar till annat intressant som hänt de senaste veckorna.

För att summera kommer vi att prata om:

  • När författare kan tjäna pengar på att ge ut böcker själva – vad får dem att ändå skriva kontrakt med förlag?
  • Hur hittar vi böcker i mediebruset, och vilka verktyg kan man tänka sig för att underlätta det?
  • Är e-boken bara en digital version av pappersboken, eller vart tar den vägen härifrån? Är den sociala boken nästa steg efter e-boken?
  • EPUB3 och webben – vad är det man publicerar, och hur kan man använda det?
  • Prissättning – hur prissätts e-böcker, och kan man verkligen sälja en e-bok begagnad?
  • Och slutligen lite allmänna tankar om framtiden.

Hybridförfattare: där självutgivet möter förlag
”If you’re taking a percent of my profit, I expect you to be earning that. You need to make an offer that will knock my socks off.”
– Sylvia Day, författare (Harlequin mfl)

”Hybridförfattare” är alltså uttrycket som verkat fastna på de författare som kombinerar självutgivning med traditionell bokutgivning via författare. (Trots en del envisa pessimister som påpekar att inom biologin utmärks ju hybrider i regel av att vara sterila.) I svallvågorna efter den boom för självutgivna författare som rått på framför allt de amerikanska och brittiska marknaderna under senare år (enligt en ny undersökning är 12% av e-boksförsäljningen självutgivna böcker, en siffra som kanske är rejält underskattad) har en intressant rollomvändning skett på bokmarknaden. Författare som byggt upp sitt eget varumärke skriver kontrakt med förlag och låter dem ge ut deras böcker, men det är författarna som sätter villkoren; som de ser det är det förlagen som får en andel i författarens intäkter för att de hjälper till att sälja deras böcker, inte författarna som får en royalty från förlagets bruttointäkter. Och även om de allra flesta självutgivna författare fortfarande inte säljer mycket ska man inte underskatta marknaden; Sylvia Day nämnde att den största månadsintäkt hon själv fått in som egenutgiven låg på 250 000 dollar, och hennes kollega Hugh Howie (Wool) nämnde att han gjort en undersökning som tydde på att utöver jättesuccéerna finns även mängder med författare som tar hem mer ”medelmåttiga” intäkter – varmed han menade ca 20 000 dollar/månad. Det håller på att byggas upp en separat, stabil förlagsmarknad med författare som anser att de kan göra mycket av det förlagen gör själva, och får det bekräftat också.

Innebär detta att förlagen kan gå hem och lägga sig? Vänta, vi omformulerar frågan: Varför väljer författare som tror sig kunna göra allt själva ändå att också gå ut via förlag? En ny undersökning bland författare, både traditionellt publicerade och självpublicerade, går in mer på vad författare väntar sig av förlag.
De viktigaste skälen att ge ut böcker själv är:

  1. Kreativ kontroll (”Because I think I can do it better.” – Sylvia Day). Ju mer författare upplever att de kan kontrollera sin egen utgivning, desto viktigare blir det.
  2. De får behålla större del av intäkterna
  3. Enkelhet

Å andra sidan, de viktigaste skälen att låta förlagen ge ut ens böcker:

  1. Bredare distributionsmöjligheter (inte minst tryckta böcker)
  2. En hjälpande hand på vägen, inklusive redigering och omslagsdesign
  3. Prestigen i att ligga på ett ”riktigt” förlag (en faktor som dock verkar minska starkt i betydelse)

Givetvis är ett av skälen till att självpublicering slagit så stort i USA och Storbritannien att just e-boksförsäljningen blivit en faktor att räkna med. Det är ändå en fråga för förlag att tänka på: vad erbjuder de författare som författarna inte kan göra själva, och hur oundgängliga är de tjänsterna när marknaden förändras? Var lägger man bäst krutet?

Läs också:
Hybrid Authors Weigh in on a Myriad of Issues
Anybody Press is the new member of the Big Six (for ebooks, at least)
What are we selling?

Att stå ut i mängden
” The problem we face is abundance. The chief tool we have to reduce complexity is The Story. A novel is a program that runs inside the reader.”
– Richard Nash, Small Demons

Discoverability, alltså möjligheten för en enskild bok att nå fram i mediabruset vi omges med när vi har tillgång till miljontals böcker (för att inte nämna alla appar, filmer, tv-program, och annan information vi kan nå genom samma kanaler) fortsätter vara ett hett ämne, men diskussionen rör på sig hela tiden. Richard Nash menade att ju komplexare vår värld blir, desto starkare blir vår instinkt att förenkla det genom att omforma det som en del av en berättelse. Problemet med många av de mekanismer som används för att föra fram böcker idag, inte minst i nätbaserade butiker, är att de utgår från rent matematiska algoritmer som ser till köpbeteenden men inte till själva läsandet. Böcker har ju alltid varit i någon mån interaktiva och krävt läsarens inblandning; hur kan man bygga ett ekosystem som ser till vad folk får ut av sina böcker snarare än till vilka böcker de ställt i sina (virtuella) hyllor?

”All publishers ask me ‘What’s a hackathon?’ All entrepreneurs ask me ‘Um… what’s a publisher? You don’t write the book, you don’t print the book, what do you do exactly?'”
– Rick Joyce, Publishing Hackathon

En intressant idé kom fram på The Publishing Hackathon, som avslutade fredagen på bokmässan. Här samlades ett antal grupper med IT-entreprenörer som satts ihop för att hitta nya sätt att föra fram böcker, allt från bokrekommendationer baserat på vad man twittrar om (”Jag ser att du har gift dig, och är glad över detta; har du läst Nicholas Sparks?”), var man befinner sig utifrån telefonens GPS (”Hej! Du gick precis förbi ett klassiskt skyltfönster i New York, har du läst Breakfast at Tiffany’s?”), och andra variationer. Det vinnande teamet hade en idé som utgick från precis det Nash nämnt två dagar tidigare: en databas inte över böcker utan över karaktärer i böcker, med användardefinierade karakteristika som man kan söka sig vidare på för att hitta mer av just det man gillade med en viss bok. Du som greps av Harry Potter på grund av att han kan trolla, har du läst Cirkeln? Du som greps av Harry Potter för att han var föräldralös, har du läst Oliver Twist? Etc. I princip alltså en mer målinriktad variant av TVTropes, som ju är känt för att skapa ganska fanatiska användare. Om det blir något av den idén återstår att se, men det är en fascinerande tanke: att ge läsaren verktyg för att själv söka sig fram i läsandet, gör det till en lek att söka upp nya böcker.

Samtidigt menade författaren Malcolm Gladwell att både förlag och återförsäljare fortfarande har en roll att spela genom att göra ett urval som de läsare de vänder sig till kan känna är relevant för dem. ”Det sista vi vill ha är allt vi vill ha,” menade han; man vill ha en kanal där det känns som om någon med god smak har gjort ett urval och hittat det som just du är intresserad av.

Men fortfarande kvarstår ju att man måste kunna sålla i allt detta på något vis, vare sig man är läsare eller återförsäljare. Tillgång till strukturerad metadata är ett måste. Hugh McGuire från PressBooks spann vidare på idén om boken som en URL, som även diskuterades på IfBookThen i Stockholm i våras; tanken är alltså att i en värld där alltmer sker via nätet – både sök, köp och konsumtion – är det relevanta inte vilket format en bok är i, utan att boken har ett ”hem” i form av en fast URL med all relevant information om den. Han sammanfattade i 10 punkter vad en sådan URL ska kunna göra:

  1. Innehålla all grundinformation om boken.
  2. Innehålla strukturerad och uppdaterad data som är tillgänglig online.
  3. Tillhandahålla metadata i ONIX eller liknande via ett öppet API.
  4. Läsa in extern data via API:er – recensioner, biblioteksklassificering, wikipedialänkar, etc.
  5. Sammanställa det som sägs om boken – exempelvis via kopplingar till tjänster som Readmill eller Goodreads
  6. Erbjuda tillgång till boken via webben så att det går att länka till ett enskilt avsnitt, enligt samma princip som Svenska Dagbladets paywall
  7. Möjliggöra länkningar mellan olika böcker genom API
  8. Följa realtidsstatistik över vad som blir läst
  9. Lägga ut alla innehållsförteckningar och index på webben
  10. …och slutligen erbjuda API-tillgång till hela konkarongen.

Det låter väl enkelt, va? Tekniska frågor åsido, vems ansvar är det att göra detta om vi tänker på vad som stod ovan – förlaget, återförsäljaren, författaren… eller den som gör det först?

Läs även:
The 7 Deadly Myths of Digital Publishing
Selling Books Online With Clever Metadata

”En bok under glas”
”If you want to know how the readers of the future will behave – look at schools.”
– Rebecca Tomasini, Alvo Institute

”En bok under glas” blev snabbt ett av konferensens mest använda uttryck. Grundfrågan här är: vart tar boken vägen efter den första e-boksrevolutionen? Det enda vi gjort så här långt, hävdade flera talare, är ju att ta den gamla vanliga pappersboken, digitalisera den och publicera den till läs- och surfplattor. Det är ett nytt distributionssätt, men i grunden exakt samma bok, trots att digitaliseringen erbjuder möjligheter som helt enkelt inte fanns med träboken.

I grund och botten kan diskussionen sägas ha rört sig åt två håll utifrån detta: ska vi utöka mediainnehållet i själva boken, eller ska vi erbjuda utökade möjligheter runt boken? (Eller för all del båda?)

Multimediaböcker är fortfarande något av en het potatis; alla vet att det går att göra, men utöver enskilda prestigeprojekt har ännu ingen riktigt hittat rätt sätt att göra det på; att publicera böcker med multimediainnehåll är dyrt, komplicerat, och i slutändan inte särskilt efterfrågat av läsarna. Den nya standarden EPUB3, som många förutsätter är på gång att slå igenom ordentligt (även om vissa inte håller med), gör också detta betydligt enklare; inte minst kommer det att bli mycket lättare att designa böcker som sedan kan läsas på flera olika enheter och ändå leva upp till författarens önskningar. (Läs mer om detta längre ner.)

Men det finns ju en annan dimension att utöka också: man kan utgå från läsaren i stället för från innehållet, skapa tjänster runt själva boken i stället för att stoppa in saker i den. Flera talade sig till exempel varma för vad som händer när alltfler får möjlighet att dela med sig av det de läser. Otis Chandler från det sociala nätverket Goodreads, som nyligen köptes av Amazon och har mångdubblat sina användare på ett par år (de har nu 18 miljoner användare världen över) gick så långt att han hävdade att det som digitaliseringen inneburit för (den amerikanska) bokmarknaden under de senaste fem åren kommer det sociala läsandet att göra under de nästa fem åren. (Se gärna hans presentation här.) Allen Lau från Wattpad höll med: ”Att kombinera digitalt läsande på helt mobila apparater med ett socialt nätverk är inte bara ett nytt sätt att läsa – det är en helt ny form av underhållning”, menade han. Wattpad erbjuder författare och läsare ett sätt att interagera direkt, inte olikt hur forna tiders följetänger skrevs, men med större möjlighet för läsarna att kontakta författaren och dela med sig av sina kommentarer ”live”. Det är ju säkert även sådana här frågor Amazon hade i bakhuvudet när de lanserade Kindle Worlds för några veckor sedan, en idé som redan får efterföljare.

Inte minst ser man möjligheter för läsare att själva medverka till innehållet; alltifrån Slicebooks, som möjliggör för både förlag och läsare att sätta ihop egna antologier, till barnboksprojekt som MyStoryBook som gör det lätt för föräldrar att sätta ihop en bok där barnet självt är huvudperson (vilket fick debattören Porter Anderson att utbrista ”Herregud, vad narcissistiska våra barnbarn kommer att bli.”)

Till grund för allt detta måste ju ligga en förståelse för hur dagens – och inte minst morgondagens – läsare tar till sig information. Inte minst gäller detta för möjligheterna att nå yngre läsare (vilket ju också är något vi tagit fasta på när vi utvecklat ElibU). En av de absolut viktigaste uppgifterna för bokbranschen under de närmaste 2-3 åren vara att engagera unga läsare – böckerna måste finnas tillgängliga där läsarna tillbringar sin vardag, och det på ett enkelt sätt. Vi har just nu en hel generation som växer upp med antagandet att information är det som finns tillgängligt direkt över webben – därav succén för tjänster som Spotify och Netflix. Surfplattor håller på att tränga ut bärbara datorer helt och hållet och – i USA äger nu var tredje vuxen en sådan, och Sverige är knappast långt efter – trots att iPad lanserades för bara tre år sedan, och majoriteten av de som äger en äger dessutom en smartphone. I framväxande marknader som Indien kommer 60% av internettrafiken från mobila enheter. Det är en gigantisk marknad – och en som bokbranschen i många länder knappt ens gjort ett hack i. Vad man än tror om träbokens framtid står det klart att bokbranschens framtid – både sök, köp, läs och diskutera – till stor del kommer att behöva ligga på webben.

Lyckligtvis är ju boken väldigt lämpad för den här sortens mediamarknad, åtminstone rent tekniskt. Hittills har nästan all e-boksförsäljning skett via nedladdning, men det lär knappast dröja länge innan strömmande e-böcker (typ de vi använder i ElibU) börjar ta en stor del av marknaden – i en värld där allt har en webbläsare, varför ska man inte kunna komma åt boken man håller på och läser varsomhelst? Att glömma boken hemma borde vara lika omöjligt som att glömma Youtube hemma. Steve Potash från Overdrive drog ner både skratt och rynkade pannor när han visade en bild på sig själv där han läser en bok på… webbläsaren på ett nytt kylskåp.

Läs även:
Digital News Adoption Rate Doubles with the Growth of Tablets
Children’s Digital Platform Wars
Penguin’s First To Read Program Entices Readers With Early Releases
Report: Children’s Digital Reading Growing (uppföljare)
That Old E-book Smell
What I was thinking when I said that wild stuff

EPUB3: den suddiga linjen mellan bok och web
”Readers don’t care about the publishers’ systems, limitations and profits. They care about ease of use, quality, and word of mouth.”
– Kristen McLean, Bookigee

EPUB3, den nya versionen av det öppna e-boksformatet EPUB som blivit branschstandard för alla utom Amazon, har varit på gång i ett antal år nu och än så länge har inte så mycket hänt – delvis på grund av att det länge saknats program som kan läsa EPUB3-filer. Nu verkar det dock (med reservation för att konferensen ju sponsrades av just IDPF, organisationen som utvecklat EPUB) som att det håller på att lossna. Konsortiet Readium har tagit fram ett utvecklingskit som gör det lättare att utveckla läsprogram till EPUB3, och de håller även på att arbeta på en öppen DRM-standard för att ersätta Adobes system som använts till tidigare versioner. Läs mer om det här.

Detta har också lett till att stora amerikanska förlag som Hachette har börjat arbeta mer med att ge ut böcker i det nya formatet – ge ut böckerna så kommer läsarna, menar de.

Ofta nämns EPUB3 som ett multimediaformat, men bara för att det stödjer det är det långtifrån den enda fördelen. Amerikanska förlag har sedan EPUB slog igenom ofta varit tvungna att ta fram olika versioner av samma bok för att passa alla plattformar och alla distributörer; med EPUB3s större formateringsmöjligheter slipper de det, påpekade författaren och konsulten Liz Castro. Du kan få en bok att se likadan ut oavsett apparat, oavsett distributör, oavsett programvara, vilket minskar produktionskostnader och felrisker och gör det enklare att hålla boken uppdaterad. Med EPUB3 som standard blir det också lättare att läsa äldre böcker i nyare apparater i framtiden eftersom nya läsare även kommer att stödja äldre EPUB-varianter; de böcker man köpte igår kan läsas i morgon också. EPUB3 inkorporerar även HTML5, med alla de möjligheter som det ger för både formatering och interaktivitet.

En annan viktig fråga som kom upp var den om tillgängliga media. Vi svenskar kan ju vara lite stolta över att EPUB3 till stor del är byggd utifrån DAISY, och EPUB3 erbjuder också stora möjligheter att göra litteraturen tillgänglig för de som har olika slags läs- och skrivsvårigheter – en grupp som i praktiken alltid varit bredare än bara de med rent ”officiella” hinder. Läs mer om detta här:

Läs mer om nyheterna i EPUB3 här.

Liisa McCloy-Kelley från Random House delade med sig av några praktiska tips för e-boksproduktion:

  • Använd sidans utrymme klokt – tänk inte i första hand att det måste se ut som pappersboken, utan att det ska vara läsbart. S k fixed layout – alltså en fil som alltid ser likadan ut oavsett skärmstorlek – ger också nya möjligheter.
  • Glöm inte grundläggande designregler, såsom att inte ha döda områden på sidan.
  • Tänk på navigeringen. Boken blir t ex mer läsbar om kapitlen inte är för långa.
  • Vad kom inte med från den tryckta boken? Se om du kan ta tillbaka det men tänk på att man kan skapa samma känsla utan att härma den tryckta boken.
  • Använd teknikens möjligheter, men gör det där det hjälper historien och/eller navigationen.
  • Gör det roligt. Man ska vilja läsa boken.
  • Bygg och återanvänd. Tänk på om det du utvecklar kan användas någon annanstans. Random House har t ex utvecklat en funktion kopplad till recept, som innebär att man kan skapa shoppinglistor utifrån recepten och sedan maila dem. Den funktionen kan nu förlaget använda i alla sina kokböcker.
  • Testa mycket, på alla plattformar, utvärdera vad som fungerar och inte, och använd den respons du får.
  • Undvik överflödig/fel teknik och grafik. Om det finns länkar i boken som inte fungerar är det bara irriterande.

Ett problem som påpekades är hur man arbetar med e-böcker för böcker som har långa produktionscykler. Hur gör man en bok som är planerad till hösten 2015, när böcker kanske kommer ut som hologram? Random House börjar arbeta på e-boksutgåvan ca fyra månader innan utgivning. Även versionshantering blir en viktig fråga när boken blir digital; när en bok inte går igenom tryckta utgåvor, hur ofta bör man uppdatera den? Hur markerar man vilken version det är? Hur får de som köpt boken tillgång till den (om de ska ha det)? Här kan t ex verktyget GitHub komma till nytta.

Just själva framtagningen av e-boksfilen är också en intressant fråga. Precis som i Sverige jobbar många amerikanska förlag med en kombination av att göra filer själva och att lägga ut boken på externa partners – ofta i Indien. Flera förlag har vant sig vid att outsourca ”standard”-böcker – vanliga romaner och populär facklitteratur, som inte kräver några större designinsatser – medan de gör de mer komplicerade designerna själva för att tillägna sig kunskapen. Samtidigt kan man inte vänta sig att alltid ha all kompetens på hemmaplan, inte minst med tanke på hur snabb teknikutvecklingen är. Fokus bör man, som alltid, ha på läsarna och vad de förväntar sig, och välja produktionssätt och designkomplexitet utifrån dem.

Det finns också stora möjligheter att integrera arbetet med boken med webben. Detta underlättar inte bara skapandet av själva boken och distribution av den, utan också att samarbeta med olika partners för att göra det så enkelt som möjligt för läsare att hitta och köpa boken och marknadsföra boken effektivt. (Ni ser, vi är tillbaka på det där med att föra fram boken igen.) I grund och botten är ju EPUB, som någon lite föraktfullt nämnde, egentligen bara en zippad websida. Det är inte så bara, skulle vi vilja påstå; tvärtom, det gör det till ett format som erbjuder stora möjligheter till både formatering och sammanlänkning, och inte minst att koppla olika tjänster till formatet – det är ju t ex väldigt lätt att anpassa för onlinestreaming, för att göra boken tillgänglig överallt. Om man ska hårddra det så betalar ju kunder inte för en datafil, precis som ingen betalar 199 kronor för pappret i en pappersbok, eller 99 kronor i månaden för en Spotifyklient; de betalar för innehållet – texten – och de betalar för tjänsterna som gör det lätt för dem att hitta, läsa, och sprida sina tankar om boken.

Att sätta pris och värde
En återkommande fråga när det gäller e-böcker är ju prissättningen. Michael Tamblyn från Kobo förvånade många med att hävda att priserna, tvärtemot vad många förväntat sig, stabiliserats. Mellan Q1 2012 och Q1 2013 minskade snittpriset på en såld e-bok för Kobo med 8% – men i princip hela den minskningen orsakades av den stora försäljningsökningen för självutgivna böcker, som nu nästan utgör var femte såld titel. För traditionellt utgivna böcker ligger priset fast (till stor del tack vare storsäljare som Fifty Shades) och snittpriset på en självutgiven bok ökar nu också och verkar stabiliseras runt $3,50. Han noterade också flera intressanta trender bland de förlag och författare som jobbar aktivt med sina priser (även om det ska noteras att dessa tips alltså är grundade på en marknad som än så länge är mycket större än den svenska):

  • Det nyligen avslutade experimentet där vissa böcker i Storbritannien såldes för 20 pence ledde till ökad försäljning på de titlarna för medverkande återförsäljare, men gav dem inte fler nya stadiga kunder än vanligt. Har man byggt en lättanvänd plattform förblir kunderna lojala även om de köper enstaka billiga böcker annorstädes.
  • De prisjusteringar som leder till ökad försäljning är dels kortvariga kampanjer på enstaka titlar (och relaterade titlar) och dels en mer långsiktig prisnedsättning som ger längre liv åt ”nya” titlar, motsvarande hur populära titlar i tryckvärlden ges ut i billig pocketupplaga efter ett tag.
  • Även om det kan vara frestande att ge bort böcker gratis som PR-aktivitet rekommenderar de att man tar ut ett nominellt pris (99c eller liknande). En betydligt högre andel av de som betalar en icke-summa för en bok är beredda att betala fullpris för uppföljaren, än de som inte betalar någonting alls.
  • Effekten av kampanjer är mycket större för okända författare än för de böcker som folk skulle köpt ändå.

På samma ämne diskuterade Josh Shanker från prisjämföringssajten BookBub vad de hade funnit utifrån de köplänkar de förmedlat till olika återförsäljare. Han underströk till att börja med vikten av att se till två olika effekter av priskampanjer: dels den ökade försäljningen av just den titeln, och dels det han kallade ”bounce” – dvs det ökade intresset för närbesläktade titlar. Att sänka priset på en bok ökar i regel försäljningen för den titeln, och försäljningen ökar naturligtvis mer ju mer man sänker priset… däremot innebär det ju inte nödvändigtvis att intäkterna ökar. Däremot fortsätter ”bounce”, och därmed intäkterna från ökad försäljning av relaterade titlar, att öka även när priset på kampanjtiteln går mot 0. Det är alltså en avvägning man för göra. Han inskärpte också att en kampanj som inte marknadsförs är bortkastad. Ett lägre pris gör kanske en läsare mer benägen att köpa en bok när hon råkar snubbla över den, men chansen att mer än enstaka läsare råkar hitta den ökar inte, och den som inte hittar en bok kommer inte att köpa den oavsett pris.

Relaterat till detta är ju den nyligen uppdukna frågan om begagnade e-böcker. Både Amazon och Apple patenterade ju nyligen lösningar för att kunna sälja vidare de e-böcker man köpt, något som fått många förlag att dra öronen åt sig. På ett seminarium om frågan konstaterades att vad man än tycker så kommer det förr eller senare att hända. Talarna varnade bland annat för att detta kan leda till att priset på en e-bok i praktiken blir gratis, eftersom begagnatmarknaden kommer att ersätta den ordinarie; till skillnad från en pappersbok slits ju inte en e-bok, och frågan är ju också hur många gånger den får säljas – om jag säljer en begagnad e-bok, vad hindrar mig från att behålla den och sälja den en, tio, tiotusen gånger till, utan att upphovsmannen får ett öre? En möjlighet är ju förstås att e-boken inom något år har flyttat upp i molnet helt och hållet, att man enbart köper tillgång till den och sedan kan signa över inloggningen på någon annan… Vilket ju komplicerar frågan om man ”äger” en e-bok ännu mer. När du köper en månads åtkomst till HBO, ”äger” du då de avsnitt av Game of Thrones du ännu inte sett? När du tankar på månadskortet på bussen, ”äger” du en månads bussresor?

Det ska också påpekas att det inte är självklart att en andrahandsmarknad leder till lägre priser; ett av skälen till att studenter inte vill köpa e-böcker är att de inte kan sälja dem vidare efter kursens slut. Så frågan är: är läsare beredda att betala mer för e-böcker om de har ett andrahandsvärde, eller kommer det andrahandsvärdet i praktiken att bli 0?

Det enda paneldeltagarna var eniga om var vikten av att branschen löser detta själva innan staten kliver in och reglerar det åt dem – om återförsäljning av mjukvara och e-böcker blir helt laglig, utan begränsningar, är vi tillbaka i det gamla spöket igen: varje ny bok säljer ett enda exemplar, som sedan delas gratis. Samtidigt får man väl säga att seminariet om vidareförsäljning av e-böcker var i naivaste laget ibland. Flera talade sig varma om att ”strunta i tekniken, låt en bok vara en bok!” Eh… och bollen är rund, och nu gäller det att åka skridsko, och handsken är kastad, och hur löser man en teknisk fråga genom att strunta i tekniken? En talare hävdade att det inte är ett problem om ”begagnade” e-böcker blir gratis eftersom alla då kommer att använda de pengar de sparat till att köpa ”nya” e-böcker till fullpris. Detta på en marknad som redan idag består till 80% av backlistförsäljning… Vi kanske ska nöja oss med att säga att det är en komplicerad fråga, och att förlagen kommer att behöva partners som kan göra det också.

Läs också:
Average price of best-selling e-books see a near $2 spike from last week

Framtiden?
”Print books are still prominent? I’m stunned!”
– Jason Merkoski, en av männen bakom Kindle

Så, vad lovar då framtiden? Flera talare, inte minst på det seminarium som avslutade torsdagens pas, tog fram kristallkulan och spanade framåt.

Att folk kommer att fortsätta läsa var alla överens om – frågan är vad, och var, och hur. Som Malcolm Gladwell uttryckte det har läsandet alltid varit en funktion av skolgång, och idag har vi fler utbildade människor än någonsin förut i världshistorien. Men det återstår fortfarande många frågor att lösa. Bland de viktigaste faktorerna som kommer att segla upp över de närmsta åren nämndes till exempel territorialrätt (Ska en e-bok inte finnas tillgänglig i hela världen bara för att olika förlag äger den i olika länder?), att få med sig konsumenterna, och att se till att de som gör jobbet fortfarande får betalt.

Att träboken kommer att överleva var också de flesta om (utom Kindleutvecklaren Jason Merkoski, vars bok Burning The Page rekommenderas starkt för den som vill ha mer framtidsspekulation), som var chockerad över att det fortfarande läses tryckta böcker 2013). Som Andrew Savikas uttryckte saken: det har funnits glödlampor i 150 år utan att stearinljusbranschen gått under.

Vad kommer man att läsa? Det finns stora möjligheter att utöka litteraturen, menade flera talare. Överhuvudtaget står facklitteratur inför en omvandling; ordböcker och encyklopedier har redan i princip sopats bort från jordens yta, och det är fara värt att även mer berättande och genomforskade böcker får svårt att hitta läsare. Samtidigt innebär det också möjligheter till nya bok- och affärsmodeller; kapitelförsäljning (se Slicebooks ovan), till exempel, eller böcker som automatgenereras utifrån förfinade logaritmer. Merkoski spekulerade i att använda de informationsspår som vi alla lämnar efter oss i dagens samhälle till att skapa en biografi över någon med en enkel knapptryckning – ”jag skulle älska att kunna läsa min döda farmors historia”.

En viktig fråga kommer att vara skalbarhet. Ju mer möjligheter tekniken ger, desto viktigare att de faktiskt går att använda också. Det går tillbaka till problemet med multimediaböcker: vad är vitsen med att lägga en massa utvecklingsarbete på en bok, om du sedan måste göra samma sak om igen för nästa? Hållbara idéer måste kunna användas mer än en gång – och utvecklas när tekniken tar ett nytt steg, så att man inte blir tvungen att börja från början igen.

Man kan spekulera länge och väl. Det är ändå rätt förtroendeingivande att när man kliver ner i det där nakna järn-och-betongkulvertarna som New York-borna kallar tunnelbana sitter folk, precis som i Sverige, och fipplar på elektroniska apparater i stället för böcker… men till skillnad från här läser de böcker på dem. Och när vi klev ut från det enorma, hypermoderna kongresscentret där vi diskuterat digital framtid i tre dagar var bland det första vi såg en gammal hederlig New Yorksk hästskjuts. Framtiden handlar inte om att överge det gamla, det handlar om att… vad sade poeten, tro på det man trodde på trots allt?

Lite fler summeringar från Book Expo:
Epilogger: IDPF Digital Book 2013
Writing on the Ether: Casting stones at BEA
How London Beat BEA’s Pants Off
Less books, more readers?

Läs också gärna våra tidigare summeringar från bokmässan i London och IfBookThen Stockholm.

Och så avslutar vi med lite glad sommarpop. Följ Eleanor Friedbergers råd – stäng av TV:n och läs en bok för någon på din telefon.

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Glad sommar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 90 andra följare

%d bloggers like this: