Bok & Bibliotek 2013: Digitala trender

26 september, 2013

I den här posten går vi igenom några intressanta trender som det diskuteras mycket runt när digitala böcker kommer på tal. Vi kan naturligtvis inte täcka in alla framtidsspekulationer, så för att ge er möjligheten att själva fortsätta rota har vi också i slutet lite tips på nyhetskanaler ni kan följa.

Social läsning

”Det den digitala läsningen innebar för de senaste fem åren kommer den sociala läsningen att innebära för de nästa fem,” sade Otis Chandler från Goodreads.com på bokmässan i New York i våras. Trenden de senaste åren har ju gått alltmer mot sociala nätverk inom alla sammanhang på nätet, och bokvärlden är inte annorlunda; nätverket Goodreads har, till exempel, dubblat sitt besökarantal på mindre än ett år och har idag över 20 miljoner användare världen över, och det är ingen slump att de tidigare i år köptes av Amazon. Böcker är något som diskuteras flitigt på både Facebook och Twitter – det har sagts att förlag numer har miljontals marknadsförare som jobbar gratis, när läsare delar med sig av citat och diskussioner från sina favoritböcker och, om de får möjlighet, länkar till vart man kan köpa boken också. En stor utmaning för både förlag och författare blir att hänga med i den miljön – att veta var och när ens bok blir en ”snackis”, att ha verktyg både för att följa diskussionen och att ge möjlighet att nå ut med boken till dem som deltar i den. Internet är inte känt för sitt långa minne; om det dröjer en månad innan folk kan köpa boken är risken stor att de inte gör det.

Framtida frågor här gäller också vad som händer med själva texten när den går att dela med sig. Redan i dagsläget ger många lästjänster möjlighet att dela med sig av anteckningar, bokmärken, understrykningar, favoritcitat och liknande till andra läsare. Och varför inte låta författaren själv dela med sig av kommentarer? Ett spännande svenskt initiativ här är ju UNTs e-boksrecensioner, där recensenterna delar med sig av ”nedklottrade” e-boksversioner av boken till läsarna. När blir boken, alltså inte bara nätverket runt den utan just själva boken, social?

En annan intressant utveckling att hålla ögonen på här är det sociala skrivandet. I Kina, till exempel, går en stor del av populärlitteraturen idag överhuvudtaget inte igenom utgivningsstadiet – författare lägger direkt upp sina senaste kapitel på nätet, där de läsare som har köpt sig en inloggning direkt kan läsa, kommentera, komma med önskemål och klagomål på vad som hänt och bör hända i nästa kapitel. Är detta en väg framåt för populärlitteraturen?

Samtidigt har det här myntet också en annan sida: är läsande, egentligen, en social upplevelse? Bör det vara det? Finns det inte en risk att ju mer delningsfunktioner och dialog mellan olika läsare man bygger in, desto mer avleder man uppmärksamheten från själva läsandet? Kommer vi att få se fler appar som gör tvärtom, stänger av dig från alla sociala nätverk som plingar till var femte minut och låter dig läsa ifred?

Läs mer:
E-Books Could Be The Future Of Social Media
Social Media in eBooks – Brochures next?
Do ebooks foster attention deficit disorder?

Egenutgivet

En av de mest uppmärksammade titlarna de senaste åren har varit EL James’ Fifty Shades of Grey – inte minst för hur dess bakgrund. James gav ut boken helt och hållet på egen hand, direkt från sin dator till återförsäljarna i e-boksform – och sålde miljoner innan förlagen vaknade. Hon har sedan dess skrivit på för förlag och sålt ännu mer, men i grund och botten är det en succé hon skapat själv. Hon är inte ensam heller. Enligt vissa uppskattningar står nu självutgivna böcker – eller ”indie-böcker” som allt fler kallar det – för ca 12% av e-boksförsäljningen i Storbritannien, och mycket mer än så inom vissa genrer. Inte illa pinkat för ett utgivningssätt som tills nyligen ofta betraktades som ett skämt. Den tekniska utvecklingen har gjort att idag kan i princip vem som helst bli utgiven författare; i stället för att lägga ut den här bloggposten gratis kan jag precis lika gärna lägga upp den hos Elib eller någon annan distributör med ett pris och ett ISBN, kalla den en bok och hoppas att den säljer. Vägen mellan författarens tangentbord och läsarens ögon har blivit mycket kortare, och ju mer den digitala försäljningen – både som e-böcker och som print-on-demand – kommer igång, desto större chanser för självutgivna författare att komma fram.

Det ska förstås påpekas att än idag så säljer de allra flesta självutgivna författare i princip ingenting. Men den blotta mängden av självutgivet gör att även om succéerna är relativt få blir det ändå, på en mogen digital marknad, många författare som tjänar gott på detta. För både författare och förlag blir det här en ny utmaning: för de självutgivna författarna att själva göra det jobb som förlagen traditionellt gör, och för förlagen att fokusera på det de är bra på och kommunicera detta. Många av de författare som gjort succé som självutgivna har skrivit på för etablerade förlag efter att de slagit igenom; man blir ju i regel inte författare för att man älskar att sköta marknadsföring, ekonomi, distribution, och allt annat. Men de författare som vet att de kan göra det själva kommer att ställa helt nya krav på sina förlag. Som författaren Sylvia Day uttryckt det: ”Om [förlagen] vill ha en del av min vinst förväntar jag mig att de gör sig förtjänta av det.” Det är en fråga för förlag att tänka på: vad erbjuder de författare som författarna inte kan eller vill göra själva, och hur oundgängliga är de tjänsterna när marknaden förändras? Var lägger man bäst krutet? Internationellt har vi sett flera satsningar från förlag som skapar en medelväg; bygger tjänster där självutgivna författare kan hjälpa varandra få del av förlagens kunskap även om de inte blir traditionellt utgivna.

Läs mer:
Creative Control, Ease of Publishing and Money Pushing Authors to Self-Publish
Anybody Press is the new member of the Big Six (for ebooks, at least)
What are we selling?

Barn och ungdom

Den generation som började skolan för ett par veckor sedan minns inte en tid när det inte fanns iPads, när ”ska vi titta på film” inte innebar Youtube, och när musik bara fanns på runda plastskivor. Hur kommer de att läsa? Kommer de överhuvudtaget att ta till sig böcker? Hur ser bokmarknaden ut när köpkraften ligger hos de som värderar information utifrån hur sökbar och lättåtkomlig den är – och att den givetvis är digital? Statens medieråd släppte nyligen en mycket intressant siffra: mellan 2010 och 2013 har andelen svenska 16-åringar som surfar på mobilen ökat från 7% till … 94%?!? Hand upp, alla som tror att detta är en fluga. Hur förhindrar vi att böckerna intar samma plats i deras liv som vinylskivorna?

Det där är naturligtvis frågor som är svåra att besvara redan idag, speciellt med tanke på hur snabbt tekniken förändras. Men att man måste börja fundera på det redan nu är tydligt. Världen över satsar både återförsäljare och skolor stort på att ge barn möjlighet att läsa digitalt – i flera länder finns redan lagförslag på att allt barn läser i skolan måste vara digitaliserat senast om ett par år. En av de absolut viktigaste uppgifterna för bokbranschen under de närmaste 2-3 åren kommer att vara att engagera unga läsare – böckerna måste finnas tillgängliga där läsarna tillbringar sin vardag, och det på ett enkelt sätt.

De goda nyheterna är ju att detta inte är någon desperat satsning – tvärtom, det är en enorm möjlighet att öka läsandet bland yngre, som ju många på senare år varnat för att det minskar. Flera undersökningar har på sistone visat att med bra tillgång till digitala böcker läser barn faktiskt mer, och många svenska skolor satsar ju på att få in surfplattor i undervisningen. Återstår bara att få in böckerna i dem också; finns det något bättre sätt att nå barnen och få dem att läsa än i de apparater de ändå alltid har med sig, på skolbussen, på fotbollsträningen, i uppehållsrummen…?

Det är detta vi haft i tanken när vi utvecklat skoltjänsten ElibU, som ger skolor tillgång till ett stort utbud av digitala böcker till ett lågt fast pris, tillgängligt överallt via både dator, surfplatta och smartphone. Läs även gärna mer om detta hos ElibU. Lyssna också gärna på läsambassadören Johan Unenges föredrag om ämnet här.

Läs mer:
Children and Audiobooks: Clear Educational, Enjoyment Benefits
Half of kids say they’d read more books for fun with ebooks
E-textbooks are the educational tool of the future, but preparation to implement them must start now
Russian Kids Are Adopting eBooks as Fast as US Kids – 48% Now Read eBooks
Children Reading Digitally
Nightly Bedtime Stories A Thing of The Past, According To Survey
E-readers: the best way to get the world’s children reading

Multimedia

Vart tar boken vägen efter den första e-boksrevolutionen? Den produkt som hittills stått för nästan hela försäljningsökningen är ju egentligen den gamla vanliga pappersboken, bara digitaliserad och publicerad till läs- och surfplattor. Det är ett nytt distributionssätt, men i grunden exakt samma text. Varför inte stoppa in något mer i boken?

Multimediaböcker är fortfarande något av en het potatis; alla vet att det går att göra, och med den nya e-boksstandarden EPUB3 blir det ännu enklare, men utöver enskilda prestigeprojekt har ännu ingen riktigt hittat rätt sätt att göra det på; att publicera böcker med multimediainnehåll är dyrt, komplicerat, och än så länge inte särskilt efterfrågat av läsarna. Til syvende og sidst är frågan om en roman blir bättre och mer läsvärd av att ha filmer insprängda i sig – och inte minst, om läsarna är villiga att betala för alla extrakostnader förlaget drar på sig, om förlaget är beredda att börja konkurrera med filmstudios och TV-spelsskapare. Var går gränsen mellan en bok och en app? Hur mycket utvecklingsarbete vill man lägga på en högteknologisk bok som kommer att behöva uppdateras igen om ett halvår?

Samtidigt är det ändå inte svårt att föreställa sig att det finns möjligheter att göra saker här – om inte inom vuxen skönlitteratur i första hand, så varför inte för barnböcker eller facklitteratur? En viktig fråga här kommer naturligtvis att vara att hitta rätt samarbetspartners; chansen är stor att om man kommer på en sak man vill göra har någon smart entreprenör därute en lösning.

En vidareutveckling av tanken börjar uppstå i takt med att transmedialt berättande diskuteras allt mer. Här pratar vi alltså om verk som i grund och botten utgår från en enkel, traditionell berättelse – en bok, en film, en TV-serie – som kan läsas rakt upp och ner, men där den som vill sedan kan bygga på fler lager inom andra media. I filmvärlden har det här varit standard länge nu – se bara på allt material runt Star Wars-filmerna. Tanken är att dra till sig läsare och göra dem involverade genom att ge dem mer material att gräva i runt själva berättelsen, kanske möjlighet att själva bidra med idéer och tankar inom den mer utökade världen som historien äger rum i. Vad händer om din huvudperson har ett twitterkonto, på riktigt? Vad händer om du lägger in GPS-koordinater i din bok, så att läsarna kan checka in i boken på Foursquare? Precis som med multimediaböcker är det dock viktigt att sådana här idéer byggs in från början; om det läggs till i efterhand, när författaren redan skrivit boken med antagandet att allt relevant ska finnas i texten, blir det lätt gimmickartat.

Läs mer:
Ebooks taken to task for multimedia failings
Debate Continues Over Enhanced, Interactive eBooks

Prissättning

Vad ska en e-bok kosta? Ibland hör man åsikten att en e-bok i princip inte har något värde alls och därmed måste vara gratis, och undrar hur många som tror att de får papper för 200 kronor när de köper en nyutkommen inbunden bok. Sanningen är ju att e-boken, precis som pappersboken, har kostnader långt utöver bara själva mediet; värdet måste ligga i läsningen, och alla de som ska ha betalt för pappersboken, från författaren till redaktören till översättaren till marknadsföraren, måste på något vis få betalt för e-boken också – speciellt när den börjar utgöra en stor del av marknaden. Hittills har man sett att det är möjligt, men vart hamnar prisnivån framöver? Att det är just det här som den amerikanska bokmarknaden stämt varann till höger och vänster för är ingen slump.

På sistone har det kommit larmrapporter om att priset på e-böcker sjunker stadigt på den amerikanska marknaden. Samtidigt bör man minnas att en stor del av sänkningen av snittpriserna beror på ökningen för självutgiven litteratur; enligt återförsäljaren Kobo, till exempel, ligger det genomsnittliga priset på traditionellt utgivna böcker någorlunda fast. Det här är också ett resultat av väldigt hård priskonkurrens mellan återförsäljare som har råd att gå med förlust på sina böcker.

En fördel med digital bokförsäljning, som blir extra uppenbar med e-böcker, är möjligheterna till dynamisk prissättning – att ändra priser på kort varsel, göra riktade priskampanjer, använda paketpriser med mera. Studier har visat att priskampanjer på e-böcker inte bara ökar försäljningen av den titeln, utan också gärna drar med sig relaterade titlar – om det är lätt att köpa går det ju lika snabbt att köpa fem böcker som en. Faktum är att upp till 80% av e-boksförsäljningen kan vara äldre titlar – inte på grund av att nya titlar inte säljer, utan därför att de ökar försäljningen av äldre titlar också.

Andra frågor här gäller till exempel vad som händer när vi får en ”begagnatmarknad” för e-böcker (vilket i dagsläget inte är lagligt) och även, naturligtvis, hur det här påverkas av abonnemangsbutiker. Här hemma i Europa är ju även momssatserna en viktig fråga att lösa: i dagsläget har vi i Sverige 6% moms på böcker, eftersom litteratur anses vara något staten bör stödja, men för e-böcker och digitala ljudböcker är momsen fortfarande 25%.

Läs mer:
It’s going to be harder to sell ebooks in Europe in 2015
Don’t price your ebook at $1.99
The Ebook Pricing Sweet Spot
Steps We Must Consider When Pricing E-Books? Really?

Nya försäljningsvägar

E-boken är fortfarande en mycket ny produkt, och att e-boksförsäljningen som den ser ut 2013 är hur den kommer att fortsätta se ut under överskådlig framtid är knappast särskilt sannolikt; vi pratar ju om en digital produkt som i regel består av mindre ettor och nollor än startsidan på aftonbladet.se, det finns oändliga tekniska möjligheter att distribuera böcker.

En viktig fråga, som berör bokbranschen som helhet även om den är mest uppenbar för e-böcker, är det som samlas under uttrycket ”discoverability”: hur ser man till att ens bok överhuvudtaget går att hitta? När böcker säljs i nätbokhandlar med tiotusentals böcker i varje genre och inget praktiskt sätt att bara gå och bläddra i hyllorna, när kultursidorna får maka på sig till förmån för ett helt Facebooknätverk, blir det en stor utmaning att få boken att ”hoppa fram” ur en bokhylla stor som hela Internet. Att lösa den frågan kommer att kräva en kombination av flera saker – förståelse för hur och varför vem läser vad; verktyg för att nå sina läsare och knyta dem till sig; verktyg för att analysera kunddata; metadata för att göra böckerna sökbara.

Men även när man väl hittat boken – hur kommer den att köpas och konsumeras? Är det självklart att man kommer att fortsätta betala styckpris för att ladda ner böcker? På sistone har det diskuterats mycket runt abonnemangsmodeller, om ett ”spotify för e-böcker”, och bara under de senaste veckorna har flera nya tjänster lanserats. Huruvida någon av dem kommer att klara sig bättre än andra som försökt tidigare återstår att se, men när vi är konstant uppkopplade är det inte svårt att tänka sig att det blir lika naturligt att strömma e-böcker direkt från det berömda molnet som att se på film och lyssna på musik där. Men givetvis är det också en fråga om att paketera det som en tjänst användare vill betala för, och som författarna och förlagen får betalt för; jämförelsen med Spotify och Netflix haltar också något – det är skillnad på hur man konsumerar en treminuters poplåt och en 400-sidors roman. Är den som läser en bok i månaden lyckligare med ett ”eboksspotify” för 99 kr/mån än med en e-bok för 99:-?
I andra ändan av spektrat hittar vi idén om bundling: att sälja pappersboken och e-boken som ett paket. Vi som fortfarande köper nya vinylskivor känner igen oss: där får man i dagsläget i regel med sig albumet som mp3-nedladdning också. Om man får med e-boken när man köper pappersboken är ju dessutom den fysiska bokhandeln med i matchen på ett helt annat sätt.

Här i Sverige har vi ju bara de senaste dagarna sett två satsningar: Adlibris nya Mondo, och Ditos satsning på följetänger. Det är spännande att arbeta på en växande marknad där de stora utländska ännu inte försöker ta över: det finns än så länge utrymme att experimentera, och tekniken sätter väldigt få gränser för vad man kan göra. Vem bygger morgondagens bokklubb?

Läs mer:
Ebook + Print Bundling? Who’s In and for what books?

Five Shades of Book Discovery

The shocking truth : Book buyers have minds of their own
Using Metadata to Market Books, Build Audience and Control Your Future
Selling Books Online With Clever Metadata
The Seven Deadly Myths of Digital Publishing

Nyhetskällor att följa:

Nyheter sprids fort i dagens värld. Några av våra favoritkanaler för att följa vad som händer i digitaliseringen av bokbranschen och vad det kan innebära är:

Digital Book World
TeleRead
Good E-Reader
FutureBook
The Digital Reader
Svensk Bokhandel

…samt förstås också den här bloggen och vårt twitterkonto.

Nyfiken? Frågor? Vi ses på mässgolvet! Vi finns i monter B02:40 samt på Digitala Torget i F-hallen, plan 2. Ni når oss också alltid på info@elib.se.

Läs om allt digitalt som händer på Bok & Bibliotek här.


Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker ett tjugotal återförsäljare, 97% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 90 andra följare

%d bloggers like this: