Vi flyttar!

9 september, 2014

Idag avgick vår gamla hemsida efter lång och trogen tjänst med guldklocka, och vi har ett helt nytt elib.se. I den nya sidan har vi också integrerat den här bloggen, så med en liten klump i halsen får vi konstatera att det här nog blir det sista inlägget på just den här adressen – men bloggandet fortsätter givetvis på nya sidan!

Gå hit för att komma direkt till vår nya blogg.

Tack alla läsare, och vi ses på den andra sidan!

Som vi nämnt tidigare på den här bloggen och i många andra sammanhang har vi sedan i höstas arbetat med förbättringar av hur biblioteken kan arbeta med digitala böcker. När nu den nya modellen lanserats och flera bibliotek redan hunnit komma igång tänkte vi att det kunde vara intressant att se på vad det innebär för bibliotek, förlag, och inte minst låntagare.

Den nya lösningen har utgått både från de erfarenheter vi samlat på oss under 14 år i branschen och från krav och synpunkter vi samlat in från bibliotek och förlag, som också varit aktiva i arbetet med den. De krav som ställts från bibliotekens sida, bl a från Svensk Biblioteksförening och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), innefattar:

  • Större kontroll över vilka titlar biblioteken kan ta in, och när
  • Bättre kontroll över kostnader
  • Flexibel prissättning beroende på böckers ålder, längd och efterfrågan

Från förlagens håll har kravet i huvudsak varit att utlåningen på bibliotek inte får konkurrera med försäljningen av böcker, och att upphovsmän ska få skälig ersättning. Till skillnad från fallet med tryckta böcker, där bibliotek bara köper ett visst antal exemplar, kan ju en e-bok lånas ut till ett obegränsat antal låntagare samtidigt. Det är också viktigt att modellen ska fungera för både stora och små bibliotek och förlag.

Vad är då facit, så här i början av den nya modellen? Vad har hänt och vad kommer att hända framöver?

Fler böcker finns tillgängliga
I skrivande stund finns ca 11750 böcker tillgängliga för bibliotek som gått över till den nya modellen, att jämföra med 11300 i den gamla. Det är naturligtvis ingen enorm ökning än, men det är värt att notera ett par saker:

  • Vi är alldeles i början av den här modellens livslängd. Redan tidigare var ca 90%* av alla svenska e-böcker som överhuvudtaget existerade tillgängliga för biblioteken, en andel som redan nu ökat. Hur gärna vi än skulle vilja kan vi ju inte stampa tusentals titlar ur marken, de måste ges ut också – se mer om hur det går till här.
  • I och med att förlagen får möjligheter att sätta mer varierade priser blir det mer attraktivt för förlag att alls ge ut både e-böcker och digitala ljudböcker, och att släppa dem till bibliotek. På så sätt skapas ett bredare utbud för biblioteken.

* Att det inte är 100% beror bl a på rättighetsfrågor runt översatta titlar – eftersom marknaden för e-böcker är större i USA och Storbritannien kräver utländska agenter ofta ersättningsnivåer som inte passade med den gamla bibliotekslösningen. En stor del av de undantagna titlarna är också specialistlitteratur som är av mindre intresse för folkbibliotek.

Ökningen av antalet titlar kommer alltså att se mer imponerande ut längre fram, men redan nu märks den. Inte minst genom att:

Nya titlar blir direkt tillgängliga
Tidigare har många förlag väntat med att släppa nyutkomna digitala böcker till bibliotek för att det inte ska störa nyförsäljningen av böckerna. Det har därför i vissa fall dröjt upp till sex månader innan nya titlar funnits tillgängliga på biblioteken. I och med att förlagen nu kan sätta priser som varierar med bokens ålder kan biblioteken direkt få tillgång till nya böcker om de vill det; de nyaste böckerna, som de tidigare inte kunde låna ut alls, kostar då ofta något mer för att sedan sjunka i pris, en lösning som föreslagits av alla inblandade parter. Varje bibliotek får sedan välja hur mycket de vill lägga på det.

Flexibla, och lägre, priser
Priserna på e-böcker har diskuterats länge. Grundmodellen i Sverige, till skillnad från de flesta andra länder*, har ju länge varit att biblioteken får tillgång till alla e-böcker utan startkostnad och sedan bara betalar för det de faktiskt lånar ut. Det tidigare enhetspriset på 20 kr/lån sattes 2001 utifrån en beräkning att ett genomsnittligt papperslån kostade biblioteken ca 38 kr (en kostnad som idag uppskattas till mellan 40 och 70 kr). I detta pris ingick ju även support, drift av bibliotekens e-bokssidor, etc – därför gick 10 kronor av priset till Elib.

Till att börja med sänker vi nu vår del av kostnaden. Från de tidigare 10 kr/lån (eller 50%, om ni så vill) tar vi nu 20% av bokens pris. Vi har alltid drivits utan vinstintresse för att främja hela branschen, och går vi plus ska det användas antingen för nyutveckling eller för att sänka priserna – nu gör vi båda.

I och med att förlagen kan sätta flexibla priser har också många böcker blivit avsevärt billigare. Det genomsnittliga priset för en e-bok, alla titlar inräknat, har redan nu sjunkit jämfört med det tidigare fasta priset på 20 kr, och många titlar kostar nu mellan 5 och 15 kr per lån.

* I de flesta länder där bibliotek lånar ut e-böcker sker det enligt en s k stycklicensmodell, där biblioteken betalar i förskott för ett ”virtuellt exemplar” av en e-bok som sedan kan lånas ut till en låntagare åt gången ett visst antal gånger. För de som föredrar denna modell finns den även tillgänglig för många titlar i den nya bibliotekslösningen parallellt med den vanliga modellen; förlagen och biblioteken kan blanda de två modellerna som de själva vill. Se tabell nedan.

varlden

Biblioteken väljer själva sitt sortiment
Precis som med urvalet av tryckta böcker är det viktigt att biblioteken kan bygga ett sortiment och en e-bokstjänst som motsvarar respektive biblioteks behov och önskemål. I den tidigare modellen fick alla bibliotek automatisk tillgång till alla tillgängliga digitala böcker i en klumplösning, med begränsade möjligheter att själva styra vilka titlar de tog in. Nu kan biblioteken själva välja exakt vilka titlar de vill ta in, antingen manuellt – på samma sätt som de köper in pappersböcker – eller genom att sätta upp kriterier för vilka böcker som ska tas in automatiskt; ett bibliotek kan t ex välja att automatiskt ta in alla böcker under en viss kostnad, med undantag för vissa förlag, och sedan manuellt välja in enstaka titlar som faller utanför de ramarna.

Redan tidigare kunde ju bibliotek sätta spärrar för hur mycket de vill låna ut, för att deras budget skulle hålla. De spärrarna har vi nu också vidareutvecklat för att motverka risken att enstaka titlar springer iväg med en stor del av budgeten.

På så vis får varje bibliotek bättre kontroll över sitt sortiment och sina kostnader, och eftersom biblioteken själva väljer om de vill ta in en titel finns också ett incitament för förlagen att sätta konkurrenskraftiga priser.

Enklare att låna
Tillsammans med den nya modellen lanserar vi också helt nybyggda bibliotekssidor för att göra det lättare för låntagare att alltid komma åt sina böcker. De gamla sidorna konstruerades ursprungligen i mitten av 00-talet och har fått lappas och lagas för att hantera nymodigheter som iPhones, surfplattor och konstant uppkoppling. Med de nya sidorna kan vi nu stödja saker som:

  • Läsning online – låntagare behöver ingen speciell programvara eller Adobe-ID, utan kan läsa sina e-böcker direkt i webbläsaren så länge de är uppkopplade. (Nedladdning finns förstås också kvar.)
  • ”Mina sidor” – låntagare kan nu alltid logga in och se en översikt över vad de lånat och hämta böcker på nytt under hela låneperioden.
  • Möjlighet för biblioteket att lägga upp egna tipslistor och lyfta fram annat än topplistan.
  • Responsiv design som fungerar på alla plattformar, inte minst mobila enheter som smartphones och surfplattor.
  • Tillgång till att låna även ljudböcker via mobila enheter.

Se gärna Eksjös bibliotek för ett exempel.

Enklare för biblioteken att bygga en egen e-bokslösning
Eftersom den nya lösningen är byggd på ett enkelt API blir det också enklare för bibliotek att själva bygga en lösning som passar dem. Oavsett om biblioteket vill använda vår färdiga bibliotekssida, en extern lösning som eHub eller CS Library, bygga en helt egen lösning, eller rentav kombinera flera olika lösningar, pluggar samma e-bokssortiment rakt in i alla.

Är vi färdiga nu?
Självfallet inte. Marknaden, tekniken och kraven kommer att fortsätta utvecklas, och det kommer lösningen för e-böcker också att göra. Bland det viktigaste vi gjort i den här lösningen är att bygga in flexibilitet och möjlighet för framtida utveckling. Inte minst när det gäller prisfrågan är vi bland de första i världen som fått till en sådan här lösning, och de priser som satts nu under sommaren är säkert inte de som kommer att gälla från nu in till evigheten, amen. I takt med att tjänsten används kommer vi att se justeringar och anpassningar från alla sidor, och vi ser fram emot att tillsammans med alla inblandade ta ett nytt kliv för att lyfta läsningen och den digitala boken!

Hur blir en e-bok till?

18 augusti, 2014

Vi får ibland frågan, hur blir en e-bok till egentligen? Varför finns inte alla böcker som någonsin givits ut automatiskt som e-böcker också, varför kostar de pengar, vem bestämmer om en bok ges ut…? Det är naturligtvis något som kan diskuteras väldigt länge, men här tänkte vi försöka svara på några vanliga frågor.

Vem bestämmer om en bok blir e-bok?
Precis som med tryckta böcker är det den som äger rättigheterna till boken – oftast upphovsmannen, genom sitt förlag – som bestämmer om den alls ges ut och i vilka format.

I Sverige finns närmare tusen olika förlag, från multinationella bjässar till enmannaoperationer som sköts från köksbordet, och även i allt högre grad självutgivna författare – även om dessa formellt sett inte har avtal med något förlag, så gör de ju själva det jobb ett förlag skulle gjort och är alltså i praktiken självförlagda också. Precis som det är upp till Torgny Lindgren och Norstedts att besluta om de ger ut en e-boksutgåva av hans nya bok är det upp till självutgivna författare att besluta om de vill ge ut den som e-bok och vilka leverantörer de anlitar, och ingen annan kan bestämma det åt dem.

I dagsläget kommer de allra flesta nya svenska böcker, och i allt högra grad också böcker som översatts till svenska, ut som e-böcker samtidigt som den tryckta boken. Ju mer författare och förlag märker att det lönar sig, desto fler e-böcker kommer naturligtvis att komma ut. Vår erfarenhet är tydlig: E-boksmarknaden är i konstant tillväxt, och de som satsar på e-böcker – inte bara att ge ut dem, utan också att aktivt marknadsföra dem – tjänar på detta.

Hur blir en bok en e-bok?
Sedan mitten av 80-talet har förlagsbranschen digitaliserats allt mer; idag skrivs nästan alla böcker (med vissa undantag) på dator, mailas till förlaget som korrläser och designar på en dator, mailas till tryckeriet som trycker boken… Att ge ut en e-bok är väl då bara att trycka på en knapp i samband med att boken trycks? Ja och nej. Eftersom e-böcker fortfarande är en ganska ny företeelse har det först nyligen börjat komma verktyg för att enkelt göra en e-bok i formatet EPUB utifrån samma förlaga som används för att trycka boken. Alla böcker som gjorts innan dess måste alltså konverteras från äldre filer – antingen av förlaget själva, eller av någon som är expert på sådant. Dessutom är det ju inte helt säkert att det avtal som skrevs med en författare 1981 omfattar digitala rättigheter; detta har dock de flesta förlag arbetat med att rätta till.

Sedan finns ju ca 200 år av äldre litteratur att digitalisera också, och då blir det knepigare; de finns ju ofta bara på papper. När Bonnierförlagen häromåret lanserade Tusenprojektet, med e-boksvarianter av tusen titlar som inte funnits tillgängliga tidigare, fick de i många fall springa runt på antikvariat för att hitta exemplar av äldre titlar som var i tillräckligt gott skick för att kunna scannas och ges ut. Projektet bar sig dock rent ekonomiskt inom ett år; så hög är efterfrågan på äldre titlar. Flera förlag håller nu på med liknande initiativ.

För fler tips runt hur du skapar e-böcker i formatet EPUB, se gärna här.

Vad kostar det att göra en e-bok?
Om ett förlag själva har programvara som kan skapa e-boksfiler kostar det ju bara den tid det tar dem att göra detta; att sedan ge ut boken och ha den ”i lager” på alla återförsäljare kostar inget. (Vi kan också hjälpa till med e-boksproduktion mot en låg kostnad.)

Att distribuera boken till läsarna är också betydligt billigare än för en tryckt bok, även om det inte är helt gratis; det måste ju finnas servrar, system, supportpersonal och annat som ser till att boken faktiskt kommer fram också. För att betala för detta tar vi på Elib 10-20% av förlagets F-pris vid distribuering till återförsäljare och bibliotek, beroende på hur många kringtjänster vi tillhandahåller vid distributionen. (Den procentsatsen varierar från distributör till distributör; t ex tar Apple och Amazon ca 30% av slutpriset till kund.)

Så borde en e-bok aldrig kosta mer än någon krona? Mja, som med de flesta varor och tjänster är det ju inte bara själva råvaran som kostar; en pappersbok för 250 kronor innehåller ju inte returpapper för 250 kronor, och den där caffe latten du precis lade 40 kronor på innehåller inte ett helt paket Gevalia. I priset för en bok ingår ju allt arbete som ligger bakom den, oavsett om den är tryckt eller i digitalt format. Förutom att författaren givetvis ska ha betalt för något års arbete kostar även det redaktionella arbetet med en bok, korrekturläsning, design, omslagsdesign, marknadsföring, etc. De kostnaderna försvinner inte bara för att boken blir digital, även om de givetvis kan komma att se annorlunda ut beroende på hur hela bokbranschen utvecklas. Se gärna Mattias Boströms blogg eller videon nedan för lite mer resonemang runt detta.

Vem bestämmer vad en e-bok kostar att köpa?
Precis som med tryckta böcker är det upp till förlagen att sätta ett s k F-pris, förlagspris, som är det pris bokhandlarna köper in boken för; det priset ska täcka alla förlagets och författarens kostnader. Därpå lägger bokhandlarna på sin marginal och moms, och där har vi slutpriset läsaren betalar.

Vi rekommenderar alltid de förlag som distribuerar böcker via oss att sätta ett F-pris som är en bit lägre än aktuell tryckt utgåva, eftersom det självklart är svårt att sälja en e-bok dyrare än den tryckta utgåvan. Vi erbjuder också förlagen möjligheter att sätta framtida priser, så att de redan från början kan lägga in en prissänkning t ex i samband med att den tryckta boken kommer ut som pocket.

I dagsläget är tyvärr momsen betydligt högre på digitala böcker än på tryckta; bokmomsen 6% blir plötsligt 25% när exakt samma text förmedlas som ettor och nollor istället för på döda träd. Detta är upp till Sveriges Riksdag och EU att åtgärda.

Det genomsnittliga F-priset för en såld svensk e-bok (som omfattar allt från billiga noveller till nyutkomna storsäljare) ligger i skrivande stund på ca 45 kr. Exakt vad en bok bör kosta kan naturligtvis alltid diskuteras, och gör också så; i slutändan måste det, som med alla kommersiella produkter, bli en avvägning mellan producenternas kostnader och kundernas betalningsvilja.

Vad gör Elib?
Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker från över 700 förlag ett tjugotal återförsäljare såsom Adlibris, Bokon, Bokia, CDON och Dito, 96% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma icke-exklusiva villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

Tankar efter New York

17 juni, 2014

Häromveckan var vi på bokmässan Book Expo America i New York, bland annat för att besöka tvådagarseventet IDPF Digital Book, där många av de mest kunniga i branschen gav sitt perspektiv på den digitala bokmarknaden. Här en sammanfattning av vad som sades.

Digitaliseringen påverkar hela branschen, från författare till återförsäljare till läsare, och huruvida man i slutändan läser boken på en skärm eller en bunt papper är kanske det minst kontroversiella. I USA matchar nu e-bokstillväxten branschens tillväxt som helhet. E-boken har visserligen gått hårt åt en del tryckt försäljning – framför allt pocketböcker – men den har också fått in nya läsare, och fått etablerade läsare att både köpa och läsa mer.

 

Självpublicering

På senare år har ju självpublicerade författare som Sylvia Day, E L James och Hugh Howey nått rejäla framgångar. Länge har de ändå behövt ett förlag för att på ett vettigt sätt kunna ge ut pappersböcker, men i och med att print-on-demand blir allt smidigare är frågan hur länge det behövs. Av intresse för svenska läsare är säkert också frågan om översättning för utländska marknader; det kan de väl ändå inte göra själva? Nej, menade författaren Bella Andree, men däremot börjar det dyka upp bra översättningstjänster som författare kan anlita – t ex gav hon nyligen själv ut en bok på franska efter att återförsäljaren Kobo hjälpt henne till en bra deal med en översättare, medan hon själv behåller förlagsrättigheterna och inte behöver ett franskt förlag.

Nu ska man förstås inte måla fan på väggen, än så länge står traditionell förlagsmarknad för en stor majoritet av försäljningen både på papper och digitalt. Men det kan vara väl värt att studera vad förlag är bra på; efter allt prat om starka varumärken häromåret var det enda som konstaterades i år att ”författaren är varumärket; få vet eller bryr sig vad förlaget heter.”

 

Hur hittar läsaren och boken varandra?

Sociala mediers roll i läsningen fortsätter diskuteras. Otis Chandler från Goodreads, som väl får sägas tala i egen sak, menade att läsare nu mer än någonsin vill dela med sig av rekommendationer, och att just rekommendationer från någon man känner är ett av de absolut viktigaste sätten som läsare hittar nya böcker. Han lyfte även fram möjligheten att interagera med författare; som en läsare uttryckte det, ”Stephen King knows I exist!”

Metadata är också viktigt; ju mer bokhandeln digitaliseras, ju snabbare allt går, desto viktigare blir det att all data som hamnar i försäljningskanalerna är korrekt – att baksidestext och omslagsbild finns, att priser uppdateras löpande allteftersom boken åldras, att författarinfo stämmer, och att allt detta kommuniceras i god tid. När man hanterar tusentals titlar kan det bli svårare än man tror; som den kristne förläggaren Matt West berättade, ”En gång råkade vi påstå att en av våra författare hade skrivit Bibeln. Han var INTE glad.” Tekniska lösningar och gemensamma standarder som ONIX är viktiga, men i slutändan är det en affärsfråga; HarperCollins i Storbritannien löste det slutligen med den högteknologiska metoden att först samla alla felaktiga böcker i ett Excelark och sedan låta förlagschefen ringa upp de ansvariga och svära åt dem tills data var korrekt uppdaterat. Att alla behöver veta vad de är ansvariga för och att den texten de matar in är det som visas ut mot kunderna, är självklarheter; men det nya digitala landskapet sätter ännu mer vikt på det.

 

E-boksformat

Den nya e-boksstandarden EPUB3 som bl a ger bättre stöd för multimedia, icke-latinska alfabet och lanserades 2011, och har – med undantag för Japan, där 80% av e-boksmarknaden är mangaserier – fortfarande inte fått något större genombrott. Länge har relativt få läsprogram kunnat hantera de nya funktionerna i EPUB3, och då har det heller inte varit någon poäng med att ta fram böcker. Till sommaren/hösten kommer dock flera läsprogram med EPUB3-stöd, och då är ju frågan om det äntligen blir dags?

Samtidigt pågår också diskussionen om vart man tar vägen efteråt (eller i stället). Markus Gylling från DAISY-samarbetet presenterade the Digital Publishing Interest Group, ett nytt forum som ska arbeta med att jämka ihop webb- och eboksstandarder. Både webben och EPUB bygger ju på samma grundtankar, och ändå är en HTML-sida (online, uppdaterbar) och en EPUB-fil (portabel, fixerad) helt olika djur. Borde inte en och samma fil kunna visas på båda ställen? Idag är det oändligt mycket lättare att länka ihop två webbsidor om söta kattungar än att länka från en e-bok till en annan – ”Hur kan vi acceptera det utan att ställa oss upp och skrika?” frågade Gylling. Den som lever får se…

I samband med Book Expo lanserades också den nya profilen EDUPUB, tänkt som en uppsättning standarder för att underlätta produktion av läromedel och liknande. Läs mer om den här och här.

Oavsett vilket format böcker presenteras i är det i längden inte optimalt att först göra pappersboken färdig och därefter bryta ut en e-bok ur den som är en rak kopia av förlagan. Sanj Kharbanda föreslog en modell som kommer bort från uppdelningen i papper och digitalt – fokusera på innehållet, själva boken, och skapa sedan en behållare för varje kanal som passar innehållet bäst. Det är lättare sagt än gjort, men fyra utgångspunkter:

  1. Skapa arbetssätt som håller det elektroniska i minnet genom hela processen. Det du stryker i pappersboken behöver inte kastas bort, det kan bli extramaterial i den digitala utgåvan.
  2. Skapa och använd interna XML-standarder och stilmallar, som används konsekvent redan under redigeringsarbetet.
  3. Tänk på det digitala formatets fördelar framför pappersboken – skapa flera lager av innehåll, interaktivitet, mm.
  4. Tänk på att i slutändan görs allt för att tjäna historien du berättar. Ingen blir glad av, för att återanvända ett fint ord, ”okynnesappande”.

 

Skolor

Även i USA blir det ju allt vanligare att barnen använder surfplattor i skolan, och lågstadieläraren Amy Rosenstein berättade om hur hon låtit sin klass diskutera med författare över Skype, skriva egna böcker som de sedan kunde publicera i både digitalt och tryckt format via tjänsten Story Jumper, och hennes erfarenhet av att försöka få tillgång till digital litteratur på ett enkelt sätt. Inte minst viktigt är det att få tillgång till verktyg som gör böckerna tillgängliga för hela klassen via mobila enheter och ger dem möjlighet att lägga in bokmärken och anteckningar i boken. I Sverige har vi ju löst detta genom abonnemangstjänsten ElibU, men i USA diskuteras det fortfarande hur det ska gå till.

 

Bibliotek

Frågan om digitala böcker på biblioteken är förstås het i USA också. Ett seminarium behandlade just frågan om hur bibliotek arbetar med e-boksinköp. E-böcker utgör idag ca 9% av amerikanska biblioteks genomsnittliga budget. I USA, som i de flesta andra länder, köper ju bibliotek in e-böcker enligt stycklicens – de köper ett virtuellt exemplar av boken till ungefär samma kostnad som pappersboken, och kan sedan låna ut den till en person åt gången. Siffror kan därför inte översättas rakt av till den svenska modellen, men man kan notera att biblioteksanvändare är i regel storläsare – 29 böcker om året mot 11 för icke-biblioteksanvändare. Biblioteken är också en av de viktigaste kanalerna för att upptäcka nya böcker, speciellt när allt färre städer har en egen fysisk bokhandel; nätbutiker må stå för 61% av försäljningen, men bara för 7% av nyupptäckten – man använder bibliotek och fysiska bokhandlar för att hitta böcker man vill läsa. Både de förlag och de bibliotek som deltog såg därmed biblioteksutlåningen som en väldigt bra möjlighet att samarbeta, även om det som allting kräver en del arbete. Bibliotekarien Patricia Lowrey från Cleveland lägger 2-3 dagar i veckan på nya e-boksköp för att säkerställa att sortimentet i så hög grad som möjligt matchar det låntagarna efterfrågar; så fort det är fler än fem låntagare i kö på en bok ska det helst köpas in en licens till.

I Sverige har vi ju nu lanserat vår nya biblioteksmodell för digitala böcker, och de första biblioteken har redan börjat ansluta sig. Mer om detta inom kort!

 

Abonnemangsmodeller

Slutligen ägnades en halvdag åt frågan om abonnemangsmodeller – jakten på det mytomspunna Spotify för e-böcker. Än så länge har ju ingen hittat en perfekt lösning på detta, och även om många tror att det måste komma förr eller senare återstår fortfarande en del detaljer. Randy Petway från Publishing Technology påpekade att nästan alla andra medieformer, från Netflix till hemförsäkringar, erbjuder abonnemang och det är det absolut säkraste sättet att behålla en kund. När kunden väl har betalat blir det ju mycket lättare att leta upp och pröva på böcker utan att behöva fatta köpbeslutet däremellan. Erfarenheten hittills pekar på att de som går med i abonnemangsmodeller dessutom fortsätter köpa böcker; samtidigt ska också noteras att abonnemangskunder i regel är storläsare från början (och män mellan 18-44) och frågan är ju om samma mönster stämmer för lite mindre fanatiska läsare. Dessutom uppstår ju med ett stort utbud lätt samma problem som med Spotify, att man med ett oöverskådligt sortiment och en sökruta bara letar upp böcker man vet att man gillar. Men det skiftar förlagens utmaning från att övertyga läsare att köpa böcker till att bara övertyga dem att leta upp och prova på.

Samtidigt finns en gräns för hur högt man kan prissätta en abonnemangstjänst; de flesta läser ju på sin höjd någon enstaka bok i månaden, och då kan månadskostnaden inte vara mycket högre än kostnaden för det – och ändå ska alla få betalt. Kan man då, t ex, ha med de senaste storsäljarna, eller bara backlist?Å ena sidan är abonnemangsmodeller på många sätt inte konstigare än pocketboken; bara ytterligare ett massformat för titlar som inte längre har stor marginal per exemplar. Å andra sidan behöver en abonnemangstjänst, liksom vilken bokhandel som helst, ha populära titlar för att användare ska gitta gå med – precis de böcker förlagen måste ta hem vinst på för att kunna fortsätta ge ut böcker. Var drar man gränsen? Samtidigt var Chantal Restivo-Alessi från HarperCollins noga med att påpeka att det verkliga hotet inte är en hypotetisk kannibalisering på styckförsäljningen, utan konkurrens från piratverksamhet och icke-läsande. En fungerande abonnemangsmodell skulle kunna ge säkra intäkter och lojala kunder; det är värt mycket. ”The challenge is to defend the culture of the book – in whatever format – from the culture of computers”, som författaren Nicholas Carr påpekade.

Julen varar, om inte till påska, så åtminstone till tjugondag knut. Men nu är ju 2014 i full gång, vi har lovat att uppdatera den här bloggen lite oftare, och det ska bli av; inte minst ska vi i en kommande post berätta en hel del om var den svenska e-boksbranschen står och är på väg så här i början av 2014 – inte minst kommer det mer information om den nya biblioteksmodellen som ska vara klar snart. Men till att börja med en sammanfattning av vad som trots allt hänt och sagts under julveckorna.

2013 var ju året då alla ”visste” att e-bokstillväxten på de stora marknaderna i USA och Storbritannien avstannade… trots att både stora och små aktörer på marknaden menar att deras intäkter från digital bokförsäljning ökade rejält, e-böckerna faktiskt gav förlagen bättre marginaler, och allt fler läser digitalt. (Jodå, även i Sverige.) Inte minst bland barn och unga syns en rejäl ökning – mer om det nedan.

Consider this: it took 10 years for OverDrive to reach its first 100 million digital checkouts – a time span between 2003-2012. The next 100 million checkouts all happened in 2013.

Ska det verkligen vara så svårt att säga om det ökar eller minskar? Tja, faktiskt; ett inte helt obetydligt skäl är ju att de ”officiella” siffrorna utgår från förlagens rapporterade försäljning – och som vi skrivit här tidigare är nu ca 25% av e-boksförsäljningen i USA och Storbritannien självutgivna titlar, som alltså inte syns i den statistiken. När man säger att e-boksmarknadens tillväxt avstannat i USA och Storbritannien ska man ju också betänka att bokbranschen som helhet gått bakåt jämfört med uppgången föregående år, delvis pga att 2013 saknade någon enorm storsäljare som 50 Shades och Hungerspelen var under 2012; att då samtidigt den digitala delen inte ökar lika mycket som den gjort tidigare innebär ju inte att den går bakåt.

Dessutom, även om e-böcker tillsvidare verkar ligga stadigt på 25-30% av marknaden är det, återigen, inte fråga om ett demokratiskt beslut där majoriteten vinner; allting tyder på att i framtiden kommer vi att läsa både digitalt och på papper, och den som vill bli läst bör inte tvinga sina läsare att välja det ena eller det andra.

Vad kommer då att hända under 2014 på de marknader som ligger ett par år före oss? Samtidigt som alla experter delat med sig av sina förutsägelser inför det närmaste året hölls häromveckan Digital Book World-konferensen i New York, som av naturliga skäl fokuserade mycket på vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden. Om vi skulle sammanfatta de intressantaste kristallkulebetraktelserna. Källor för detta, och mer fördjupande läsning, hittar ni på länkar i slutet av den här posten.

Global e-boksmarknad. I dagsläget finns ju inte en enda global marknad för e-böcker, även om de stora aktörerna i praktiken finns världen över, inklusive de länder där de officiellt inte lanserat. Det är ju det mest uppenbara svaret på frågan man ibland hör om varför det som händer i USA inte automatiskt händer här också; olika författare säljer olika bra i olika länder och på olika språk, och tillgängligheten varierar då också. Precis som noterades i Global Ebook Report i höstas är dock engelskspråkiga förlag mycket medvetna om att en allt större – och allt yngre, och alltmer digital – del av världens befolkning gärna läser på engelska likaväl som på sitt eget språk, och satsar nu aktivt på att sälja där. I Norge fortsätter det spekuleras om man ”mistet en generasjon unge lesere” som hellre än att vänta på att böcker kommer ut på norska till ett pris de anser rimligt helt enkelt köper e-boken på engelska i stället.

“There’s a potentially bigger market in English if you did some marketing to engage with the English-language books,” explained Reidy of the process by which booksellers are realizing their readership doesn’t only buy books in the local language; she went on to explain that there are bigger considerations involved in global sales, including how to price books in other markets.

Samtidigt är det inte det enda som händer heller. Varje språks marknad utvecklas inte samtidigt, men när de väl kommer igång går tåget snabbt – under 2013 lossnade det rejält i flera länder inklusive Frankrike, Tyskland, Brasilien, Nederländerna, Ryssland och Danmark. Man kan även se att det inte rakt av är en fråga om att vänta på att Amazon kommer in och tar marknaden ifrån en. I både Frankrike och Tyskland har man märkt att Amazon tvärtom har svårt att ta en majoritet av e-boksmarknaden, även när efterfrågan ökar lavinartat.

Även i de länder där ökningen idag påstås ha avstannat lär den trots allt fortsätta, eller åtminstone ligga kvar på ungefär den nivå den är på nu. (Minskning av ökningen är inte detsamma som en minskning av totalen.) Exakt hur denna ökning kommer att se ut, utöver att den kommer att bli snabbrörlig, är en annan fråga; den digitala bokmarknaden är ännu i sin linda, och vad som händer under den allra närmaste framtiden beror bland annat på…

Vad gör de stora spelarna – Amazon, Apple, Google, Barnes & Noble, Kobo? De kommer förstås att satsa på att bli större, och de har också koll på vilka trender som gäller; vänta ett antal satsningar under året. Linjen mellan fysiskt och digitalt, och fysiska butiker och onlinehandel, kommer att korsas både fram och tillbaka. Precis som nämndes i New York i våras är kunder lojala mot butiker som de vant sig vid, och de som väl fått in en kund kommer att fokusera på sätt att behålla denne. (Detta beror ju i och för sig delvis på att de stora amerikanska distributörerna ofta använder DRM som låser kunden till just deras plattform, vilket vi ju inte gör i Sverige.) Samtidigt visar ju erfarenheten från Tyskland och Frankrike att det går att konkurrera om man tar striden i tid, och de får även passa sig för uppstickare som t ex:

E-boksabonnemangstjänster, som kommer att prövas i högre grad. Återigen: ingen har än så länge etablerat sig som ett självklart ”Netflix för e-böcker”, men flera av de som började under 2013 börjar se rätt starka ut – åtminstone på sin hemmamarknad, och åtminstoe i teorin. Det som återstår att se är ju om någon av dem faktiskt kommer att dra till sig tillräckligt många kunder, och dra in tillräckligt mycket pengar till sina förlag, för att tjänsten ska bli hållbar. Var ligger en vettig prisnivå för en abonnemangstjänst? Är läsare intresserade av att betala för obegränsad tillgång (en bok är ju trots allt inte en treminuters poplåt, de flesta kan bara läsa ett visst antal böcker i månaden) eller ska man erbjuda ett visst antal böcker per månad? Vilka kringtjänster behövs? Samtidigt har ju abonnemangsmodeller ett par stora fördelar: Man knyter kunderna till sig, och man får en fast intäkt i stället för enstaka då och då – för att inte tala om att både Spotify och Netflix visat att detta är något kunderna gärna tar till sig om de är rätt utformade.

Vad gör förlagen? Förlag kommer att se sig om efter fler sätt att tjäna pengar. Det är inte gratis att ge ut kvalitetslitteratur, och i takt med att bokbranschen som helhet går lite upp och ner och enstaka monstersuccéer kan rita om hela kartan siktar många förlag på fler sätt att bära de kostnaderna. Inklusive försäljning direkt till konsumenter, samarbeten med teknologistartups, bättre kontakt med sina kunder via både försäljnings- och metadata… Inget av det här är nödvändigtvis nytt, och det kräver inte nödvändigtvis stora investeringar, däremot kräver det ofta kompetens inom nya områden.

I predict more digital for publishers in 2014. (…) in all parts of the industry, not just in ebook product output. We’re going to be using all of the creepy/fun/incredibly clever targeted and personalised marketing opportunities that our connected lives now afford to the smart marketer to reach, and then truly delight, relevant readers.

Även prisexperiment kommer att fortsätta. Det är värt att notera att prisbilden är olika på olika marknader; se t ex den här jämförelsen mellan USA och Storbritannien. (Notera dock också att prisbilden där till stor del är ett resultat av att en enda aktör tillåtits sätta villkoren.) Det man vet säkert inte fungerar är att sätta högre priser än på pappersboken; e-boken må ha många fördelar, och gör man köpprocessen så enkel och så pålitlig som möjligt är folk villiga att betala, men än så länge verkar relativt få kunder ha börjat se den som en exklusiv produkt de är beredda att betala mer för.

Hybridförfattare – de som ligger mellan de självutgivna som säljer enstaka exemplar, och de som enbart ges ut på etablerade förlag – kommer att ta större plats. Det sätter tryck på förlag att motivera varför författare behöver dem. Enligt en studie som släpptes under DBW är många författare varken nöjda med sina nuvarande förlagsalternativ, eller med att behöva göra allt jobbet själva; var ligger balansen? (Se också vad vi skrev här.) Vare sig det gäller e-böcker eller träböcker står vi inför ett paradigmskifte där det, åtminstone i vissa delar, inte längre är förlagen som tar sig an författare utan tvärtom.

Kurering fortsätter vara ett nyckelord, speciellt om bokhandlarna fortsätter försvinna (om de nu gör det). Ingen kan sälja böcker om ingen kan hitta böckerna. Även här gäller förstås att ha ett gott samarbete med återförsäljare, att kunna synas där läsarna är, och lyfta fram böcker snarare än att bara ge kunden en sökruta.

Apparater och multimedia. Digital läsning kommer i allt högre grad att äga rum på surfplattor och smartphones, även på de marknader där renodlade läsplattor tidigare dominerat e-boksmarknaden. Att Amazon troligtvis kommer att släppa minst en smartphone under 2014 beror inte på att de vill konkurrera på telefonimarknaden.

I vilken grad kommer detta att påverka vad man kan göra med böckerna? På DBW pekade Tim O’Reilly på en av Googles nya självkörande bilar och hävdade att den en gång var en bok; närmare bestämt en kartbok, tryckt på papper och nerkörd i handskfacket. Sedan blev den en GPS, och nu är den fullt integrerad i bilen. Med digitalisering finns åtminstone tekniska möjligheter att bygga in allt från multimedia till interaktivitet och geolokation; i vilken grad det är önskvärt är förstås en annan fråga. Här är en intressant artikel som pekar på det bakvända i att lägga ner pengar på extramaterial och sedan inte använda det för att marknadsföra boken.

All those talking head videos? Put them on the website. That interactive map of the fantasy world? Website. Unused scenes? Website. Those commentary bits on the author’s manuscript? You guessed it. Put it on the website. (…) The selling point of a novel—even the cheap-o, sleazy, low-brow ones—is to disappear into a new world for hours on end. Marketing assets help readers discover novels to step into—explore the feel of it before they commit to reading. They don’t add any value when fused into the body of the novel like a malignant tumour. There they become a distraction.

Samtidigt är ju detta naturligtvis inte en enkel fråga om att antingen göra eller inte göra en sak – olika böcker har olika behov. Behöver Majgull Axelssons nästa roman multimedia och interaktiva kartor? Antagligen inte. Behöver nästa generations geografilärobok det? Behöver nästa stora fantasy-epos en onlinecommunity? Hmmm… Tydligt är att den digitala boken inte är en produkt.

Barnböcker är ett utmärkt exempel. I en nyutkommen studie sägs att 2/3 av amerikanska barn mellan 2 och 13 år nu läser digitalt. (Svenska barn är minst lika digitala, dock har de ofta inte tillgång till böcker i denna nya värld. Vi försöker åtgärda detta, bl a med vår skolsatsning ElibU.) Barnböcker sitter i en intressant rävsax digitalt; å ena sidan finns det plötsligt möjligheter att göra saker pappersböcker aldrig kunde göra, genom att inkludera ljud, rörliga bilder, och andra hjälpmedel som bidrar till läskunnighet och läslust. Samtidigt innebär det också att man ofta får tänka om boken från grunden – den vanliga, klassiska bilderboken går inte nödvändigtvis att överföra rakt av. Det sagt ägnar sig nu flera barnboksförlag åt digitala satsningar och mobila plattformar. Samtidigt får man dock inte glömma att det här lätt kan bli kostsamt, och Internet är fullt av gratiskonkurrenter…

Så långt spådomar inför 2014. Annat intressant då?

  • Turkiet inför nu enhetlig moms på böcker, oavsett om de är tryckta på papper eller utgivna digitalt. I Sverige betalar e-boksläsare fortfarande fyrdubbel moms.
  • Varför är Hitlers Mein Kampf en storsäljare i e-boksformat?!? Det frågade sig flera nyhetskällor häromveckan, med åtföljande spekulationer och varningar. Det enkla svaret är förstås att det är den inte, långt ifrån – det var en ren bluff, även om det stämmer att försäljningen ökade något efter att flera nyhetskällor basunerade ut ”nyheten”. Cherchez la källkritik, såsom i journalistiken så ock i bokbranschen, även om det ibland leder till att man får strunta i saftiga scoop.
  • Även norska bokhylla.no uppmärksammas i världspressen. Det är ju värt att notera att det här inte i första hand är en e-bokssatsning – böcker går enbart att läsa på en webbsida, och enbart inom Norge – men det är ändå ett lovvärt initiativ. Månntro fler länders huvudbibliotek kan ta efter?

Kristallkulor:
The Guardian: Digital publishing: the experts’ view of what’s next
FutureBook: Taking Bets for 2014…
GigaOm: Digital publishing: How it will evolve in 2014 and beyond
8 Resolutions for the Digital Book Business In 2014
Mike Shatzkin: Nine places to look in 2014 to predict the future of publishing
Mike Shatzkin: Publishers do need to sell direct, but here are five things they should at least be started on first
Smashwords: 2014 Book Publishing Industry Predictions
Write It Forward: Ten Publishing Predictions for 2014
Digital Book World: Ten Bold Predictions for Ebooks and Digital Publishing in 2014
Digital Reader: Five Digital Publishing Predictions for 2014
DigiDay: 5 Hopeful Signs For Publishing From 2013

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Veckan som gick

13 december, 2013

Året närmar sig slutet, och förståsigpåare börjar redan förutspå vad som kommer att hända i den digitala bokvärlden 2014. Vi kan ju nu avslöja en nyhet för våra kunder: Nästa år kommer Elibs drygt 600 anslutna förlag att kunna sälja sina e-böcker via utländska återförsäljare. Samtal har redan inletts med Apple och Google.

SvB: Svenska e-böcker via Apple och Google

Som ni redan vet kommer vi ju också under 2014 att lansera Europas modernaste system för digitala böcker på bibliotek.

Men fler tittar i kristallkulan då:
Predictions for 2014
2014 – The Year of the Ebook Subscription Service
The Future Of The Book, Part 654
Om man tittar på vad som förutspåddes så här dags förra året och några år tidigare kan man konstatera att framtiden må vara okänd, men inte oförutsägbar. Det är värt att hålla koll på vad som händer.

Mer om Sverige: Det har väl inte undgått någon att PISA-undersökningen som släpptes häromveckan inte hade mycket positivt att säga om Sveriges skolväsende, inte minst då när det gäller läskunnigheten. Det finns många saker som kan förbättras, men en intressant faktor som togs upp är ju att när det gäller läskunnighet klarar sig svenska elever bättre med digital information – se även SvD och svenska riksdagsdebatt (specifikt Per Lodenius inlägg). Än så länge har ju bara ett fåtal svenska skolor tillgång till något större urval av e-böcker, men vi gör allt för att lösa det genom ElibU, en av de första tjänsterna i världen som ger anslutna skolor fri och obegränsad tillgång till digitala böcker – läs gärna mer om detta, och om hur anslutna skolor använder tjänsten för att öka läslusten, på ElibUs blogg.

Även utomlands, i såväl USA som i Afrika, diskuteras barns digitala läsande och hur det kan användas för att förbättra läsförmågan. Fler initiativ kommer garanterat.

I USA fortsätter saker att hända trots den påstådda avstanningen för e-böcker. I dagarna avfärdade en domstol ett av allt att döma ganska illa förberett mål där oberoende bokhandlare stämt Amazon för att skapa ett monopol. Vad ska man säga – en stämning som antyder att storförlagen och Amazon är goda vänner kommer kanske inte att lyckas. Vi är knappast stora fans av DRM, men man får välja sina strider.

Och precis som vi skrev i förra sammanfattningen är det där att e-boksförsäljningen stabiliserats i engelskspråkiga länder en sanning med modifikation. Även om andelen av den totala bokbranschen för tillfället ligger ganska stilla fortsätter saker att hända inom den delen. Facklitterära förlag ser rejäla skiftningar från papper till digitalt (trots farhågor om att det är svårt att få icke-berättande litteratur att sälja digitalt). Även diskussionen runt egenutgiven litteratur fortsätter – knappast förvånande, med tanke på att en fjärdedel av Amazons e-boksförsäljning i USA nu är egenutgiven.
The Self-Publishing Debate, Part 2, Part 3

dbweinberg-priorities

Och som vi också skrev i förra inlägget går det egentligen inte längre att tala om en e-boksmarknad vid sidan av den traditionella; digitaliseringen av produktion, distribution och konsumtion (alias skrivande, förläggande, försäljning och, äh, läsning) påverkar hela branschen i takt med att gränserna luckras upp. En bok är en bok är en bok, sägs det ibland; jo, men olika format ger boken olika möjligheter och utmaningar, och we ain’t see nothin’ yet.
3 Things Holding Publishers Back – and 1 Idea
In the Ideal World, Digital Social Reading Would Rule on E-Readers
The Link

From the time of Saint Augustine the reader’s relationship with the book has evolved but the essence of this connection stays the same. It’s a personal one and the publishers that succeed will appreciate this intuitive bond. Observing the reading of Saint Ambrose that afternoon, Augustine could hardly have known what was before him. He thought he was seeing a reader trying to avoid intrusive visitors, sparing his voice for teaching. In fact he was seeing a multitude, a link between text and reader going forward through time immersed in codexes, hardbacks, paperbacks to us on our e-readers, reading him today.

Nog med filosoferande. Här är lite praktiska tips för hur man arbetar med e-böcker:
FAQ: Book Publishing Workflow
On Ebook Quality Assurance: Some Questions, Answered

Och lite mer funderingar om diverse EU-staters funderingar om att att ta till lagstiftning för att undvika alltför stor dominans av enskilda aktörer på bokmarknaden. En inte helt okomplicerad fråga, speciellt som den digitala bokbranschen knappast är mer färdigutvecklad just nu än musikbranschen var 2005 eller så; å ena sidan, visst är det inte bra om en enda aktör får dominera, som Amazon gör på vissa marknader (återigen, Brad Stones nyutkomna bok The Everything Store: Jeff Bezos And The Age Of Amazon rekommenderas starkt), men å andra sidan – om man lagvägen binder upp sig mot vissa lösningar redan nu, hur går man då framåt, och vad händer när någon internationell aktör gör något utanför ens gränser? Tillsvidare säger sunt förnuft: kräv öppna lösningar, finns i så många kanaler som möjligt, var medveten om för- och nackdelar med olika erbjudanden.
eBooks and the Law, the Taxman, the EU and the French
A bookseller’s 5%
Latest French anti-reality tantrum with ministerial Google boycott
SvB: Lagändring enda lösningen

Och slutligen, ingen missade väl den där idén en amerikansk bokhandel hade häromveckan – att flyga ut böcker medelst små robothelikoptrar? Tänk er själva, himlen över ett universitetscampus dagana runt kursstart, med svärmar av minihelikoptrar som flyger ut böcker som ännu inte finns digitalt… Det är såhär Skynet börjar, gott folk. I sann amerikansk anda har vissa redan gjort det till ett dataspel. Men personligen föredrar jag Waterstones lösning: Flyg ut böckerna med tama ugglor i stället! Det fungerade ju fint i Harry Potter…

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Utöver att vi fortsätter jobba på den nya modellen för digitala böcker på biblioteken har det hänt en del den senaste månaden.

Häromveckan var vi på endagskonferensen FutureBook i London. Det här är en återkommande konferens om bokbranschens framtid som vi besökt i flera år nu, och det är fascinerande att se hur diskussionen utvecklats; från att för några år sedan gälla frågor liknande dem som den svenska bokbranschen brottas med nu – ”Kan man verkligen sälja e-böcker”, ”Exakt hur gör man”, etc – har fokus nu alltmer kommit att hamna på den mogna digitala marknad den brittiska bokbranschen blivit, där det digitala inte längre är en liten nisch utan något som genomsyrar hela branschen, och vart man går vidare därifrån. Några intryck:

Den första bomben för dagen släpptes i inledningstalet av Seni Gleister från BookPeople, som gick rakt ut och hävdade att den brittiska bokbranschen i princip har pantsatt sig själv hos Amazon, alla som köpt e-böcker är inlåsta i Amazons kopieringsskydd, och det enda som kan hindra Amazon från att kontrollera allt är lagstiftning. Liknande tankegångar har ju även lyfts i Frankrike nyligen. Att säga att detta var kontroversiellt är nog en underdrift, men poängen kom upp fler gånger under dagen – om man låter ett enda företag med vinstintresse bestämma villkoren är det svårt att bygga in konkurrens och mångfald i efterhand. Samtidigt, som Brad Stone, författare till nyutkomna (och läsvärda) The Everything Store, påpekade: Amazon är där de är för att de vågat ta chanser, de såg vad som hände med musikbranschen och insåg att detsamma kommer att hända i andra branscher också.

Charlie Redmayne, som under året gått från att vara chef för JK Rowlings satsning Pottermore till att bli VD för storförlaget HarperCollins (ett tecken i tiden så gott som något) blev å sin sida den första under dagen att slå fast att det förlagen behöver göra är att se över sin egen situation. ”If you haven’t got great books, you’ve got diddleysquat.” Det här var ett tema som återkom från flera talare under dagen: som förlag sitter man på en oerhörd kompetens i form av redaktörer och författare, en guldgruva av innehåll som man vet att folk vill betala för och som andra branscher skulle göra allt för att ha tillgänglig… det gäller bara att lista ut hur man kommer att arbeta med det i framtiden. Redmayne föreslog tre kritiska punkter:

  • Sälj innehåll i flera kanaler
  • Bygg direkta kontakter med läsarna – sociala media blir en nyckel
  • Håll ögonen på nya sätt att ta till sig innehåll.

Vad är det då som säljs på en mogen digital marknad? En lärdom man direkt ser bekräftad är den gamla maximen att varje bok jag inte läst är en ny bok. ”Varför lägger vi 90% av vår marknadsföring på de nyaste titlarna när 60% av intäkterna kommer från backlist?” frågade Redmayne. Inte minst ser man att när de tryckta utgåvorna efter ett tag på diskarna tappar i försäljning ligger ofta försäljningen av e-boksutgåvan stabil – och ökar rentav när nästa bok av samma författare släpps. Jo Nesbø är bara en av många författare som sett stor försäljning den vägen.

Enligt en ny Nielsenundersökning har 20% av den brittiska befolkningen köpt en e-bok (”och så fort mer än 10% av befolkningen gör något är det en mainstreamaktivitet”). Motsvarande siffror för Sverige är förresten intressanta också – se mer om detta nedan! Apropå mainstreamaktiviteter hade de dock också några ganska deprimerande siffror: de mediavanor som ökar bland unga är Youtube, spelappar och SMS, allt annat minskar – och böcker mest av allt. Trots det (eller kanske snarare som en följd av det) tror också många tillfrågade lärare att e-böcker kommer att bli allt viktigare i skolan – en generation som vänjer sig vid att allt är digitalt kommer inte att förstå varför just böcker bara ska vara på papper. E-boksanvändning i skolan är dock inte helt okomplicerad; det måste finnas en prismodell som passar, det måste finnas en enkel teknisk lösning, det måste finnas böcker tillgängliga och eleverna måste kunna komma åt dem överallt. Det är ju frågor som vi i Sverige löst genom ElibU, men som i Storbritannien fortfarande är på idéstadiet. Det känns skönt att vara först ibland!

Men som sagt gäller ju bokens framtid inte bara att göra e-böcker av existerande böcker, och ett intressant seminarium gällde frågan om böcker som inte kan digitaliseras rakt av. Hur bra det än fungerar att göra e-böcker av romaner finns det ju fortfarande en del böcker som av olika skäl är svåra att digitalisera; hur går de framåt? Två intressanta fallstudier gällde Guinness rekordbok och förlaget Top That, som ger ut presentböcker för barn. Guinness rekordbok är svårare än man kunde tro att digitalisera, inte minst för att nästan ingen köper den åt sig själv, den köps för att ges bort. Guinness har gjort ett antal försök att släppa e-boksversioner av rekordboken (en fullständig EPUB-utgåva med bilder och allt blir över 1GB stor), att ge ut utdrag på olika teman som kortare böcker, att släppa appar, etc… men i slutändan har det varit svårt att tjäna pengar på det; det är liksom inte det som är Guinness rekordbok, speciellt när alla ändå har Wikipedia i fickan. Då har de haft större framgångar med att använda sociala media och olika onlineverktyg som Youtube för att låta läsare skicka in egna rekordförsök och göra rekordboken än mer interaktiv än den varit tidigare; kan du inte modernisera den traditionella huvudprodukten, kan du fortfarande göra mycket runt den. (Märk väl då att Guinness rekordbok ju från början själv var en ren komplementprodukt, tänkt för att avgöra diskussioner vid bardisken, med förhoppningen att de skulle köpa företagets andra huvudprodukt…) Top That har redan inställningen att en ”bok” inte är ett format; boken är själva texten och bilderna, sedan anpassar man formatet efter marknaden. Samma bok som i USA säljs som en räkneövning med magneter blir en popupbok i Brasilien och en bilderbok i Storbritannien. Då blir steget inte heller lika långt att ge ut boken antingen som en e-bok, eller en app, eller något annat beroende på vad den passar till – det digitala ersätter inte pappersboken utan blir ytterligare en produkt.

Dagen avslutades med flera diskussioner runt förlagsbranschen, hur den utvecklas, och vart de kan ta vägen härifrån. Några viktiga punkter som togs upp:

  • Förlagens förändringsarbete kan inte börja och sluta med att lägga till en digital avdelning. Digitaliseringen berör mycket mer än bara att producera e-böcker; det gäller också saker som att förstå hur man arbetar med att tagga information (att lägga in all den information som behövs för att formatera en EPUB-fil i efterhand är dubbelarbete), hur man kommunicerar med kunderna (”Stop broadcasting, start communicating!”), och hur man slutar se på böcker som enskilda produkter snarare än som steg i en författares hela livscykel.
  • Samtidigt är det inte helt enkelt att grundrenovera en bransch som trots allt går rätt bra, och som i åratal fokuserat på att bli så strömlinjeformad som möjligt. De branscher som lyckats göra radikala nybildningar har det gemensamt att de har dötid över att experimentera; hur gör man det när man lägger all tid på att göra sitt jobb? Det gäller att hålla sina mål i sikte hela tiden…
  • Ett bra exempel på hur digitaliseringen påverkar både försäljningen och förväntningarna på den gavs av Michael Tamblyn från Kobo, som berättade hur de agerade som svar på skandalen med självutgiven erotik tidigare under hösten. Hela föredraget går att läsa här, och är väl värt det. ”Is it still beastiality if the dolphin turns into a man halfway through?”
  • ”How do we stop being so bloody slow?!?” utbrast Rebecca Smart från Osprey. Det är en sak att det tar tid att skriva en bok; att det sedan också kan ta upp till ett år att faktiskt ge ut den efter att den är färdig är ett av skälen till att författare väljer att självpublicera i stället för att gå till förlag, menade hon, och allt svårare att förklara för läsare som vill ha boken nu – och som tack vare att författaren är på både Facebook och Twitter vet att boken är färdigskriven.
  • Michael Bhaskar från Profile Books slog fast att förlagens roll aldrig har förändrats: ”Publishing is about filtering and amplifying content to add value. That is it.” Det som förändrats är utmaningarna: där den trånga sektorn förut var att göra boken tillgänglig där kunderna var, är den nu att få deras uppmärksamhet – både i konkurrens med andra böcker, och med andra underhållningsformer. Hur löser man det? Behövs någon form av betygssystem för pålitliga och icke-pålitliga förlag och författare, som Chris McCrudden föreslog? Mjae, var väl den allmänna reaktionen där; skapar man verkligen en livlig och mångsidig förlagsbransch genom att låta läsare sätta betyg på sina favoriter?
  • Jamie Byng från Canongate hade ett förslag som låter både radikalt och egendomligt självklart: ge ut färre och bättre böcker. Förlagen kan aldrig konkurrera med självutgiven litteratur i kvantitet; gör det i kvalitet i stället. Låt alla erfarna redaktörer (och översättare) fokusera på de böcker man faktiskt tror på, i kommersiell eller litterär mening; punkteld i stället för bombmattor. Inte minst på den engelskspråkiga bokmarknaden, med över en miljard läsare, låter det definitivt som en poäng att göra – även om man naturligtvis kan ha invändningar.
  • Det är dags att ta tag i det här nu, konstaterade flera till slut, med återkoppling till morgonens frågeställningar. Förlagsbranschen har legat i bräschen för sig själv så länge, hur tar man tillbaka det iniativet? Vem sätter sig ner med ett gäng glada utvecklare (se vår rapport från Hackathon i New York tidigare i år) och utvecklar bokbranschen Hulu eller Netflix, en lösning som gynnar hela branschen? En fråga som inte är mindre viktig för de marknader som ännu inte överlåtit åt stora utländska aktörer att sköta de tunga lyften…

Läs gärna mer om konferensen här:
What did UK publishers learn this week?
The Bookseller: samlade artiklar och referat
Samlade twitter- och bloggposter

Men det har hänt annat inom e-boksbranschen på sistone också. Både i Sverige och utomlands har det kommit studier om exakt hur många som faktiskt läser digitalt. Det är slående hur ofta rapporteringen runt detta föredrar att lyfta fram de som inte (ännu) börjat läsa digitalt. Att studien Svenskarna och Internet presenterar nyheten att var sjunde svensk läsare numer läser e-böcker som att ”få läser e-böcker” må vara hänt, men när en studie som visar att mer än var tredje brittisk läsare mellan 16 och 24 numer föredrar e-böcker framför pappersböcker, en utveckling som skett på mindre än fem år, lyfts fram som att de flesta fortfarande föredrar pappersböcker är det inte utan att man undrar om marknadstrender blir intressanta först vid 100%. Det här är ju ingen folkomröstning där alla fogar sig i majoritetens vilja; all erfarenhet visar att de som föredrar att läsa digitalt kommer att fortsätta göra det, kommer att läsa fler böcker – upp till 60% mer, enligt en ny studie – och kommer att skaffa sina böcker från dem som erbjuder det. En uppseendeväckande trend är ju i hur hög grad försäljningen av engelskspråkiga e-böcker ökar i stora delar av Europa

Så var tar det stopp då? För några år sedan lovades/hotades det att e-boksläsandet skulle gå över 50% av branschen på de marknader där den tagit fart. Just nu verkar det plana ut på ca 20-30% i både USA och Storbritannien, lite beroende på hur man räknar (och ofta betydligt mer inom skönlitteratur). Lägg dock märke till att flera storförlag rapporterar att deras e-boksintäkter fortsätter öka; vissa tecken tyder på att ”avstanningen” till viss del beror på att både e-böcker och betydligt dyrare inbundna böcker snor läsare från pocketboken. Och även om försäljningen börjar avstanna nu är ju det på intet sätt en garanti för att det inte kommer att hända nya saker i takt med att våra medievanor fortsätter förändras.

En faktor som blir alltmer uppenbar är just de tekniska apparater vi använder för att läsa e-böcker. Även om det ibland tycks vara en allmänt accepterad sanning att e-boksläsning bara tar fart där det finns dedikerade läsplattor visar siffror både från mogna e-boksmarknader som USA och Storbritannien, och från starkt växande marknader som Tyskland, att en allt större del av läsningen sker på surfplattor och smartphones – apparater som ju, det är värt att komma ihåg, knappt ens var en glimt i Steve Jobs öga när Amazon lanserade sin första läsplatta. Och försäljningen av dessa fortsätter öka. När till och med Nordkorea satsar på surfplatteläsning…?

Gott om möjligheter finns alltså. Om inte annat kan man i alla fall konstatera att e-böcker, till skillnad från träböcker, är garanterat fria från herpesvirus. De behöver inte levereras per minihelikopter heller, för den delen.

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!