Veckan som gick

26 mars, 2013

Förra veckan hade mycket intressant för dem som är intresserade av bokbranschens framtid. Utöver att vi nu officiellt lanserar ElibU – en tjänst som erbjuder svenska skolor tillgång till tusentals digitala böcker, direkt i webbläsaren – anordnades dessutom inte mindre än två endagskonferenser i ämnet där mycket intressant blev sagt, både om hur vi hamnat där vi är i dag, och vad framtiden kan tänkas bjuda på.

På måndagen var vi på Bokmarknad i kris? Risker och möjligheter, anordnat av Uppsala Universitet och med talare både från förlags- och forskarsidan. Några av alla intressanta talare:

  • Eva Bonnier talade om sin långa karriär i förläggarbranschen, och lyfte fram några viktiga förändringar som skett över de senaste åren. Hon började med att påminna om att branschen ofta krävt ett långsiktigt perspektiv; till exempel slog inte Pär Lagerkvist igenom på allvar förrän 30 år efter sin debut – finns det någon förläggare som kan bygga ett författarskap på det viset idag? Explosionen av berättare (Jersild, Tunström, Lundell) på 70-talet finansierades till stor del av ett nytt försäljningssätt, nämligen bokklubbarna. När nu de i princip är avsomnade, vad är nästa kanal?
  • Richard Herold från Natur & Kultur höll med Eva om att förlagen, trots allt prat om självpublicerade succéer, fortfarande fyller en mycket viktig funktion i att se till att det finns ett brett, kvalitetsmässigt urval av litteratur som inte bara satsar på bestsellers. ”Detta är inte en kris för läsandet eller boken, det är en kris för en affärsmodell”, menade han.
  • En av dagens mest uppskattade talare var Johannes Klenell från Galago, som berättade hur han närmat sig förlagsarbetet från samma perspektiv som han använde när han som tonåring arrangerade hardcorekonserter; om det inte finns en scen får man skapa en, menade han – hitta de liktänkande som kan vara intresserade av det man sysslar med, lyssna på dem och knyta dem till sig, något som är ännu enklare i de sociala mediernas tidsålder. Som exempel tog han upp just den svenska seriebranschen, som med Galago som en av kanalerna på senare år förvandlats från en grabbig bransch där fokus ligger på enstaka figurer (”Alla letade efter den nye Socker-Conny”) till det kanske mest uttalat feministiska mediet, helt enkelt genom att lyssna på både författare och läsare, våga prova nya vägar och bygga en identitet som förlag.
  • Kristoffer Lind från Lind & Co fortsatte på ett liknande spår; som litet förlag på en liten bransch måste man ha en bred utgivning, menade han, något som han löst genom att ha många olika imprints; samtidigt måste man veta vem man är som förlag och vad man ger ut – ska man ge ut en bok med roliga citat ska man ha koll på även den branschen. Det är författarskapet som är varumärket man måste kunna föra fram, menade han – förlagen har en tendens att överskatta hur kända de är hos läsarna.
  • På forskarsidan förde Alexandra Borg fram ett intressant perspektiv, nämligen en historik över ”bokens död”. Den har förutspåtts ända sedan den moderna förläggarbranschens födelse på 1800-talet; redan 1894 publicerade Octave Uzanne en profetia om att fonografen skulle ta bokens plats, och 1980 förutspådde PC Jersild att ”lästavlan” (en apparat som alla i publiken kände igen som en iPad) skulle döda den tryckta boken. Det intressanta här är att både Uzanne, Jersild och andra förmenta olyckskorpar fört fram samma argument; effektivitet, utrymmesreducering, lätthet, enkelhet, energibesparing, bildningsfrämjande… Så länge vi har haft ett modernt tryckväsende har det alltså funnits folk som sett dess begränsningar. Samtidigt kan vi också konstatera att när vi nu lever i det som i 120 år kallats ”Bokens död” har vi tillgång till fler böcker, till lägre pris, på fler språk, från fler författare, än någonsin förut i historien.
  • Därefter följde en debatt om e-bokens påverkan på den svenska marknaden, och när den kommer igång. Många intressanta frågor lyftes fram som är svåra att sammanfatta här, men vår ståndpunkt förblir densamma: Oavsett vilka utländska aktörer som går eller inte går in på den svenska marknaden går vi mot en värld där det mesta förväntas finnas tillgängligt digitalt i datorer, surfplattor och telefoner, inklusive böcker. Om man inte gör sina produkter tillgängliga där kommer man i längden att förlora läsare; om man sedan förlorar dem till engelskspråkiga förlag eller till ett minskat läsande får framtiden visa. I dagsläget sitter vi, som också påpekades av flera internationella talare på IfBookThen på torsdagen, på ett gyllene läge i Sverige: vi har en teknikvan och lästokig befolkning, vi har i princip ingen piratkopiering av e-böcker (ännu), vi har egna plattformar som inte dikteras utifrån storföretagsperspektiv, vi har till och med som nästan enda marknad i världen kommit runt problemet med kopieringsskydd (DRM). Det är ett drömläge för den som vill gå in och satsa – visst, än så länge har e-boksmarknaden inte uppnått extrema höjder, men vi får tänka på att det bara gått ett och ett halvt år från den första rejäla e-bokssatsningen i Sverige (Dito.se) och under den tiden har marknaden femdubblats. Att avfärda den svenska e-boksmarknaden redan nu, eller vänta på att någon annan ska göra jobbet, känns onödigt pessimistiskt. För att återknyta till det Eva Bonnier sade i början av dagen; varför skulle inte e-boken vara den nya bokklubben? Det blir den dock inte om man låter utländska försäljare diktera vad som lyfts fram.

Hold that thought, som di säger i Amerrkat. På torsdagen vidtog som sagt sedan If Book Then, anordnat av Dito, Svensk Bokhandel och Publit på Moderna Museet, och med fokus mer på vad som kan tänkas hända i framtiden. En rejält imponerande tillställning, som nog inspirerade de flesta som var där att gå hem och börja experimentera. Några intressanta punkter som fördes fram där:

  • Det första passet gällde frågan ”Hur kommer historier att berättas i framtiden?” Som Frank Rose, författare av boken The Art Of Immersion (som verkligen rekommenderas) påpekade bör förlag ställa sig frågan om vad deras jobb är – är det att ge ut färdiga produkter som är avslutade så fort kunden betalat, eller är det att berätta historier och kommunicera? Han föreslog att det eviga IT-valspråket ”What would Google do?” för förläggare snarare borde vara ”What would Dickens do?”, med historik över hur Charles Dickens (vars klassiska ”Please, Sir, can I have some more?” kunde varit en underrubrik för hela dagen) använde följetänger och läsarfeedback för att berätta det som vi idag ofta läser som färdiga romaner. Flera andra talare lyfte fram spännande multimediaprojekt som Atavist och The Silent History, och menade att i centrum har alltid just själva historien stått – hur den sedan presenteras, i pappersform, e-bok eller app, är egentligen bara en fråga om teknologi. (Samtidigt är det lite svårt att inte bli luttrad efter att i några år hört folk förutspå multimediabokens framfart; visst kommer den säkert att fylla ett viktigt syfte, inte minst inom faktaböcker, journalistik o dyl, men frågan är – vill läsare faktiskt ha interaktiva multimediaromaner? Vill förlagen verkligen konkurrera med dataspel på deras egen planhalva? Än så länge har vi inte sett något framgångsrikt exempel som slagit på bred front.)
  • Nästa ämne gällde det senaste årets buzzword, ”discoverability” – dvs, hur vi hittar böcker. Som vi skrev ovan har vi idag tillgång till fler böcker än någonsin, samtidigt går de fysiska bokhandlarna en inte helt ljus framtid till mötes och allt mer köps online. Det är inga problem att hitta det vi vet att vi vill ha, men hur återskapar vi den där känslan av att gå och bläddra i hyllor och hitta saker vi inte visste att vi letade efter? Hur når förlagen läsarna? Ett av dagens mest radikala, och ändå mycket vettiga, påståenden där kom från Andrew Rhomberg från Jellybooks: ”En bok,” menade han, ”är inte en inbunden bok eller en pocket eller en e-bok – boken är en internetadress, en URL.” Det låter drastiskt, men tänk så här: om alla böcker säljs på nätet kommer alla bokköp, oavsett format, att börja med att någon klickar på en länk till en sida där de läsa om boken, få ett läsprov, och köpa den – då är det sekundärt vilket format de sedan köper den i. Knepet är att få ut de där länkarna dit där läsarna är, att göra det möjligt att direkt från en Facebookuppdatering eller en reklamskylt gå in på dem och upptäcka en bok. (Se gärna hela hans presentation här. Nick Sidwell från brittiska The Guardians bokförlag diskuterade hur hans tidning använder sitt arkiv, som går tillbaka till 1791, för att publicera och skriva artikelserier i olika ämnen som ges ut som e-böcker, och hur de använder kunddata för att veta vad som efterfrågas och vilka kundgrupper som finns att nå. Samtidigt varnade han för att förlita sig för mycket på att följa minsta motståndets lag när det gäller att lyssna till kunderna; i centrum måste det fortfarande finnas en redaktör som beslutar vad som ges ut – ”Kunddata är bara siffror tills man ställer frågor baserade på sina mål.”
  • Den tryckta boken då? Nille Svensson från Publit och Joakim Formo från Ericsson fram att den absolut inte ligger för döden – däremot kommer den i allt högre grad att produceras på ett annat sätt. Vi lever idag i en on demand-ekonomi, menade de, och där förlagen tidigare kunnat producera böcker och sälja dem till bokhandlar långt innan kunden ens kommer in i bilden kommer man alltmer att behöva vänja sig vid en värld där det är kundens köpbeslut som inleder produktionskedjan; boken trycks först när någon köpt den, och kan då också anpassas till kundens individuella önskemål. Som Joakim till mångas förtjusning visade finns det i praktiken ingen gräns för vad man kan göra med information idag; frågan blir ju vilka saker som efterfrågas av kunderna…
  • Hur är det med läsandekrisen då? Finns det verkligen en bransch att sälja till? Marco Ghezzi från BookRepublic, Edward Nawotka från Publishing Perspectives och Suw Charman-Anderson höll i ett pass om frågan att nå läsaren. Marco underströk vikten av att ”vara där kunden är” eller, som t ex JK Rowling gjort med pottermore.com, skapa en plats där kunden vill vara. Självpubliceringsboomen är alldeles om hörnet, varnade han; om förlagen inte hittar till sina läsare kommer någon annan att göra det. Nawotka påpekade, liksom ju även sades i måndags, att vi sedan Internets uppdykande läser mer än någonsin – den genomsnittliga västerlänningen läser idag 36 000 ord, en tredjedels roman, varje dag. Dock gör vi det i allt högre grad digitalt. Vid sekelskiftet var bara 20% av all information i världen digital; idag, bara 13 år senare, är den siffran 98%. Hur kommer man att nå den information som bara finns på papper? Suw Charman-Anderson underströk det Johannes Klenell sade på måndagen: specialiserade förlag med entusiastiska fans kan bygga starka band direkt med sina läsare och utvecklas tillsammans med dem.
  • I slutändan kan man konstatera att den sköna nya värld vi är på väg in i erbjuder ett stort antal möjligheter, men hur omsätter man dem då i praktiken, och hur vet man vilka som är vettiga att satsa på? Dagen avslutades med en diskussion om hur förlag kan samarbeta med pigga tekniska innovatörer för att nå läsare och få ut sina böcker på nya sätt; som det påpekades går vi alltmer (återigen – ”Please, Sir, can I have some more?”) mot en ekonomi där man lockar till sig kunder inte bara med en enda slutprodukt utan också med tjänsterna runtikring. Se till exempel Javier Celayas studie här. En viktig lärdom här: Vad du än tänker dig, eller ens avlägset funderat på, går antagligen att göra rent tekniskt – och sannolikt finns det någon entreprenör därute som redan kommit på en lösning. Sedan måste du bara veta vilka som passar din profil och dina önskemål.

Vilka slutsatser kan vi då dra av de här två dagarna? Tja, i en marknad som befinner sig i så mycket rörelse som förlagsbranschen är det förstås svårt att säga något säkert, men:

  • Det är inte bara det att digitaliseringen kommer – den har hållit på sedan länge, och lär inte hoppa över enstaka länder eller enstaka branscher. Som Andrew Rhomberg påpekade svor brittiska förläggare för fyra år sedan att e-böcker bara skulle vara en amerikansk företeelse; nu är e-böckerna 27% av allmänlitteraturförsäljningen i Storbritannien.
  • Don Marquis sade en gång ”Att ge ut en diktsamling är som att släppa ett rosenblad i Grand Canyon och vänta på ekot.” Detsamma kan, på dagens marknad, sägas om alla böcker; ska man ge ut böcker kan man inte förvänta sig att de säljer sig själva, oavsett format. Digitaliseringen innebär dock inte nödvändigtvis fokus på bestsellers framför allt annat – tvärtom, det skapas nu möjligheter för mindre förlag, smalare titlar och mer läsaranpassade tjänster att nå fler läsare än någonsin förut. Vem bygger morgondagens bokklubb?
  • Samtidigt ställer det också ännu högre krav på att veta vem man vill nå och var de går att nå. Det är lätt att säga ”starta en blogg” eller ”interagera med kunderna på facebook”, men det kräver också att man vet hur, och att man har en plan för det.
  • Förläggarbranschen är ändå mer väl lämpad för den här förändringen än många andra. Än så länge finns det rum att experimentera med olika modeller, och hur många nya tekniska lösningar som än finns sitter ändå Sveriges förlag på en enorm skatt av böcker som inte behöver multimedia, talande kylskåp eller blinkande papper för att bli lästa – text är det enklaste som finns att digitalisera, och det är också de vanliga enkla e-böckerna som nu utgör snart 50% av den amerikanska marknaden. För tre år sedan satt vi på en annan konferens på Kungliga Biblioteket, där Sara Lloyd från brittiska Pan Macmillan uppmanade förlagen att det absolut viktigaste inte var att bestämma sig för en enda modell nu, utan att se till att deras avtal och deras böcker var digitaliserade och klara den dag när tåget går. Det rådet gäller i allra högsta grad idag också, och det börjar bli tryck i ångpannan.

Slutligen några andra summeringar från torsdagen:
Suw Charman-Andersons sammanfattning

En sammanfattning på Epilogger, inklusive länkar till andra rapporter

SVTs Kulturnyheter rapporterar

——-
Var det allt som hände i veckan då? Självfallet inte. Se några andra nyheter här:
Svensk Bokhandel: Vi köper fler men billigare e-böcker
Svensk Bokhandel: Det finns inte EN förlagsbransch!

Digital Book World: Quarter of U.S. Buys Ebooks, Number Expected to Nearly Double by 2014, Survey Says

Digital Reader: New Figures Show US eBook Market Up 44% in 2012 … och notera då också hela bokbranschen (förutom pocket) växer. Se även Digital Book Worlds artikel om tillväxten, och skälen bakom den.

Sydsvenskan: Hur e det med e-boken?

Good E-Reader: German Digital Publishing Industry in a State of Flux Due to Amazon

Future Book skriver intressant om amerikanska e-bokstopplistor och självpublicerat: Do digital ostriches dream of electric sand?

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: