Bok & Bibliotek 2013: Torsdag och fredag

28 september, 2013

Branschdagarna torsdag-fredag är avklarade, mycket intressant har sagts och visats, och vi tänkte sammanfatta ett par lösa tankar om vad vi hört.

Barns läsande och digitaliseringen
Det har pratats mycket om barns läsande den här mässan, med ny läsambassadör, Petter i varje monter, och flera mycket intressanta seminarier om hur digitaliseringen påverkar både skolgången och läsutvecklingen. Vi vill självklart inte antyda att digitalisering är vare sig lösningen på allt eller den enda utmaning som skolor och elever står inför, men det råkar vara det ämnet vi jobbar med, så några punkter som kommit fram där:

  • Den digitala generationen är här. Siffror som nämnts under mässan är att hälften av svenska 3-åringar använder internet, och 96% av 16-åringarna surfar på mobilen. Som påpekades av både pedagoger och förlagsmänniskor vid flera tillfällen så är det för den generation som börjar skolan nu självklart att det inte finns någon skillnad mellan den ”verkliga” världen och den man når genom telefoner, iPads och datorer. ”Att använda IT och IKT i skolan är inte längre ett frivilligt alternativ, det är ett ansvar”, som Patricia Diaz uttryckte det. Det innebär inte döden för analoga media som böcker, men det innebär att det innehåll som inte också finns tillgängligt i digital form riskerar att hamna på hyllan och stanna där – ”Det som inte finns i telefonen finns inte”, sammanfattade Mats Östling en tanke som också uttrycktes av flera andra. Frågan är inte om pappersboken kan överleva e-boken, utan vad som händer med den utan den.
  • För att bygga läskunnighet är läsning av långa texter oerhört viktigt. Vi vet att elever (enligt PISA-undersökningen) ofta är bättre på att läsa digitala texter än tryckta, vi vet att med digitala läromedel och böcker läser pojkar nästan lika mycket som flickor, etc (läs mer här). Digitalt läsande är ett bra sätt att få boken närmare dem som har långt till läsandet. Om de sedan nödvändigtvis läser bättre, och vad det innebär… det blir en fråga pedagogiken behöver lösa.
  • Den tid där man kan säga åt eleverna att stänga av mobilerna när de kommer in i klassrummet är säkert inte förbi än, men frågan är – om man ska förbereda dem för ett liv i den världen, bör det inte också finnas möjligheter att i stället använda den nya tekniken i lärandet? Det har pratats mycket om flipped classroom och digitala föreläsningar och mycket annat, men i grund och botten handlar det ju om människor: teknologin måste vara ett verktyg för att kommunicera, skapa dialog och hjälpa lärarna att knyta an till den verklighet eleverna lever i.
  • En sida av detta är naturligtvis att det måste finnas tillgång till innehåll också. Ska t ex det traditionella skolbiblioteket kunna kompletteras med en digital dimension måste det också finnas digitala böcker tillgängliga. Vi vill ju gärna tro att ElibU, som ger skolor tillgång till tusentals digitala böcker på ett bräde till en låg fast kostnad, är en tänkbar del i ett svar på problemet att skolbarnen i dagsläget väldigt sällan har tillgång till digitala böcker. Det är självfallet ingen patentlösning, men om vi som leverantörer tar vårt ansvar att se till att böckerna finns tillgängliga har vi allt förtroende för att lärarkåren kan använda dem. Ett väldigt intressant föredrag hölls av Minervaskolan från Umeå, som berättade hur de använder ElibU för att uppmuntra till läsande – och till diskussion runt böcker. Det är en härlig tanke att det digitala utmynnar i gammalt hederligt högläsande och bokcirklar. Läs gärna mer om Minervaskolans läsprojekt här.

E-boksmarknaden
”Den digitala försäljningen är 8, vissa månader 10-12 procent av vår omsättning på skönlitteratur,” sade Magnus Nytell från Bonnierförlagen tidigare under fredagen. Även om många fortfarande fokuserar på de som ännu inte läser digitalt så är det tydligt att den svenska digitalmarknaden ökar starkt, och frågan är hur länge den, för att dra en lite klumpig liknelse, bara är lite gravid. Det stora intresset på Digitala Torget tyder också på det. För några år sedan var vi nästan ensamma på mässan om att prata e-böcker, och ofta fick vi förklara för nyfikna mässbesökare att läsplattor inte bara var science fiction, att de faktiskt existerade i verkligheten. Nu diskuterar alla – jo, inklusive vanliga läsare – affärsmodeller, bästa läsapparna, favoritläsplattor och e-boksbutiker.

En personlig reflektion apropå det: det känns som en paradox att medan representanter för skolvärlden tar för givet att det är surfplattor som kommer att vara det självklara digitala mediekonsumtionsverktyget under de närmaste åren, och att för morgondagens läsare är det en självklarhet att all information finns tillgänglig i dem, hör man fortfarande många i förlagsvärlden undra om det inte krävs läsplattor av e-inktyp för att få igång e-boksförsäljningen ännu mer. Och missförstå mig rätt, jag älskar min läsplatta och jag byter inte ut den i första taget; men jag har samtidigt lite svårt att tänka mig att när 80% av svenskarna har en smartphone och 50% av svenska hushåll har en surfplatta kan vi år 2013 bara få ut böcker i den digitala världen genom att gripa till en äldre och i många avseenden redan omkörd teknologi. Skälet till att Amazon 2007 gick ut med läsplattan först var ju delvis att det inte fanns några andra verktyg att läsa på; alternativet var en Nokia med knappsats. Det revolutionära i att Kindle alltid var uppkopplad känns som vardagsmat sex år senare. När den svenska e-boksmarknaden nu tar fart finns ju redan verktygen i var mans hand. Varför inte försöka få in böckerna där också? Som både Diego Marano från Kobo och Santiago de la Mora från Google konstaterade på Digitala Torgets scen, att sälja e-böcker handlar mindre om att sälja enstaka exemplar och mer om att skapa en helhetstjänst som gör att läsarna kommer tillbaka; och där erbjuder appar, för både iOS och Android, möjligheter som är ännu bättre än de man kan bygga in i en läsplatta.

En återkommande fråga där är kurering, att visa upp innehållet, att synliggöra det läsvärda i ett gytter av miljoner titlar. Malmö bibliotek visade upp ett spännande initiativ i appen Kaliber, som än så länge bara är en prototyp men vars grundläggande idé är lysande: att låta bibliotekarier göra något de verkligen kan – aktivt lyfta fram böcker och uppmuntra till läsning. Mer sånt!

Annat intressant:

  • Backlist, dvs äldre titlar, kommer att bli viktigt för svensk bokbransch framöver – i dagsläget släpps ju det mesta nya digitalt, men vi har ju 200 år med äldre litteratur som måste göras tillgänglig också. I litteraturpropositionen avsattes pengar till det, och flera förlag jobbar också på det på egen hand – även om det, som Magnus Nytell berättade, ofta innebär att springa runt på antikvariat för att alls få tag på ett exemplar av boken man kan börja scanna. Det knyter an till kureringstanken; med enkla handgrepp kan man synliggöra äldre böcker (”Varje bok jag inte läst är en ny bok”, som Lars Rambe sade), och ofta hjälps nya och gamla titlar åt att sälja varandra.
  • Flera förlag tog också upp det vanliga missförståndet att e-böcker inte kostar förlagen någonting, och att det man betalar för när man köper en tryckt bok huvudsakligen är tryck- och distributionskostnader; som Pelle Andersson från Ordfront sade är det en ”fjuttsumma” i jämförelse med de kostnader som förlagen har innan boken ens går till tryck, och som finns för e-boken också. Hur tar man betalt för det i en digital värld? Hur lyfter man fram litteraturens värde? Många betalar utan att blinka 25 kronor för Mässans inte alltid helt fantastiska kaffe, är verkligen en bok värd mindre? Det och att visa på e-bokens fördelar i tillgänglighet, användbarhet och flexibilitet är några av branschens stora utmaningar.

Övrigt

  • Ni har väl sett vår nya snygga monter? Med början på mässan lanserar vi en ny look, som kommer att åtföljas av en ny hemsida, nya bibliotekssidor, och annat. Hösten blir spännande!
  • Sällan har vi, som sagt, sett så mycket runt digitalt på en svensk bokmässa. Hur mycket vi än gillar Digitala Torget kan jag ändå inte låta bli att undra om det finns kvar om några år – inte för att det digitala kommer att ha försvunnit, utan för att det då blivit en naturlig del av branschen, och att ha ett separat ”analogt torg” som Per Strömbäck uttryckte det lär bli irrelevant. I grund och botten är det ju böcker vi skriver, säljer och läser.
  • Missa inte vår presentation av vår nya modell för digitala böcker på biblioteken, lördag 12.00!

Såja. Två dagar kvar på mässan, och vi finns på plats både på Digitala Torget och i monter B02:40. Kom förbi och säg hej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: