Billigare och enklare med digitala böcker på biblioteken

18 augusti, 2014

Som vi nämnt tidigare på den här bloggen och i många andra sammanhang har vi sedan i höstas arbetat med förbättringar av hur biblioteken kan arbeta med digitala böcker. När nu den nya modellen lanserats och flera bibliotek redan hunnit komma igång tänkte vi att det kunde vara intressant att se på vad det innebär för bibliotek, förlag, och inte minst låntagare.

Den nya lösningen har utgått både från de erfarenheter vi samlat på oss under 14 år i branschen och från krav och synpunkter vi samlat in från bibliotek och förlag, som också varit aktiva i arbetet med den. De krav som ställts från bibliotekens sida, bl a från Svensk Biblioteksförening och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), innefattar:

  • Större kontroll över vilka titlar biblioteken kan ta in, och när
  • Bättre kontroll över kostnader
  • Flexibel prissättning beroende på böckers ålder, längd och efterfrågan

Från förlagens håll har kravet i huvudsak varit att utlåningen på bibliotek inte får konkurrera med försäljningen av böcker, och att upphovsmän ska få skälig ersättning. Till skillnad från fallet med tryckta böcker, där bibliotek bara köper ett visst antal exemplar, kan ju en e-bok lånas ut till ett obegränsat antal låntagare samtidigt. Det är också viktigt att modellen ska fungera för både stora och små bibliotek och förlag.

Vad är då facit, så här i början av den nya modellen? Vad har hänt och vad kommer att hända framöver?

Fler böcker finns tillgängliga
I skrivande stund finns ca 11750 böcker tillgängliga för bibliotek som gått över till den nya modellen, att jämföra med 11300 i den gamla. Det är naturligtvis ingen enorm ökning än, men det är värt att notera ett par saker:

  • Vi är alldeles i början av den här modellens livslängd. Redan tidigare var ca 90%* av alla svenska e-böcker som överhuvudtaget existerade tillgängliga för biblioteken, en andel som redan nu ökat. Hur gärna vi än skulle vilja kan vi ju inte stampa tusentals titlar ur marken, de måste ges ut också – se mer om hur det går till här.
  • I och med att förlagen får möjligheter att sätta mer varierade priser blir det mer attraktivt för förlag att alls ge ut både e-böcker och digitala ljudböcker, och att släppa dem till bibliotek. På så sätt skapas ett bredare utbud för biblioteken.

* Att det inte är 100% beror bl a på rättighetsfrågor runt översatta titlar – eftersom marknaden för e-böcker är större i USA och Storbritannien kräver utländska agenter ofta ersättningsnivåer som inte passade med den gamla bibliotekslösningen. En stor del av de undantagna titlarna är också specialistlitteratur som är av mindre intresse för folkbibliotek.

Ökningen av antalet titlar kommer alltså att se mer imponerande ut längre fram, men redan nu märks den. Inte minst genom att:

Nya titlar blir direkt tillgängliga
Tidigare har många förlag väntat med att släppa nyutkomna digitala böcker till bibliotek för att det inte ska störa nyförsäljningen av böckerna. Det har därför i vissa fall dröjt upp till sex månader innan nya titlar funnits tillgängliga på biblioteken. I och med att förlagen nu kan sätta priser som varierar med bokens ålder kan biblioteken direkt få tillgång till nya böcker om de vill det; de nyaste böckerna, som de tidigare inte kunde låna ut alls, kostar då ofta något mer för att sedan sjunka i pris, en lösning som föreslagits av alla inblandade parter. Varje bibliotek får sedan välja hur mycket de vill lägga på det.

Flexibla, och lägre, priser
Priserna på e-böcker har diskuterats länge. Grundmodellen i Sverige, till skillnad från de flesta andra länder*, har ju länge varit att biblioteken får tillgång till alla e-böcker utan startkostnad och sedan bara betalar för det de faktiskt lånar ut. Det tidigare enhetspriset på 20 kr/lån sattes 2001 utifrån en beräkning att ett genomsnittligt papperslån kostade biblioteken ca 38 kr (en kostnad som idag uppskattas till mellan 40 och 70 kr). I detta pris ingick ju även support, drift av bibliotekens e-bokssidor, etc – därför gick 10 kronor av priset till Elib.

Till att börja med sänker vi nu vår del av kostnaden. Från de tidigare 10 kr/lån (eller 50%, om ni så vill) tar vi nu 20% av bokens pris. Vi har alltid drivits utan vinstintresse för att främja hela branschen, och går vi plus ska det användas antingen för nyutveckling eller för att sänka priserna – nu gör vi båda.

I och med att förlagen kan sätta flexibla priser har också många böcker blivit avsevärt billigare. Det genomsnittliga priset för en e-bok, alla titlar inräknat, har redan nu sjunkit jämfört med det tidigare fasta priset på 20 kr, och många titlar kostar nu mellan 5 och 15 kr per lån.

* I de flesta länder där bibliotek lånar ut e-böcker sker det enligt en s k stycklicensmodell, där biblioteken betalar i förskott för ett ”virtuellt exemplar” av en e-bok som sedan kan lånas ut till en låntagare åt gången ett visst antal gånger. För de som föredrar denna modell finns den även tillgänglig för många titlar i den nya bibliotekslösningen parallellt med den vanliga modellen; förlagen och biblioteken kan blanda de två modellerna som de själva vill. Se tabell nedan.

varlden

Biblioteken väljer själva sitt sortiment
Precis som med urvalet av tryckta böcker är det viktigt att biblioteken kan bygga ett sortiment och en e-bokstjänst som motsvarar respektive biblioteks behov och önskemål. I den tidigare modellen fick alla bibliotek automatisk tillgång till alla tillgängliga digitala böcker i en klumplösning, med begränsade möjligheter att själva styra vilka titlar de tog in. Nu kan biblioteken själva välja exakt vilka titlar de vill ta in, antingen manuellt – på samma sätt som de köper in pappersböcker – eller genom att sätta upp kriterier för vilka böcker som ska tas in automatiskt; ett bibliotek kan t ex välja att automatiskt ta in alla böcker under en viss kostnad, med undantag för vissa förlag, och sedan manuellt välja in enstaka titlar som faller utanför de ramarna.

Redan tidigare kunde ju bibliotek sätta spärrar för hur mycket de vill låna ut, för att deras budget skulle hålla. De spärrarna har vi nu också vidareutvecklat för att motverka risken att enstaka titlar springer iväg med en stor del av budgeten.

På så vis får varje bibliotek bättre kontroll över sitt sortiment och sina kostnader, och eftersom biblioteken själva väljer om de vill ta in en titel finns också ett incitament för förlagen att sätta konkurrenskraftiga priser.

Enklare att låna
Tillsammans med den nya modellen lanserar vi också helt nybyggda bibliotekssidor för att göra det lättare för låntagare att alltid komma åt sina böcker. De gamla sidorna konstruerades ursprungligen i mitten av 00-talet och har fått lappas och lagas för att hantera nymodigheter som iPhones, surfplattor och konstant uppkoppling. Med de nya sidorna kan vi nu stödja saker som:

  • Läsning online – låntagare behöver ingen speciell programvara eller Adobe-ID, utan kan läsa sina e-böcker direkt i webbläsaren så länge de är uppkopplade. (Nedladdning finns förstås också kvar.)
  • ”Mina sidor” – låntagare kan nu alltid logga in och se en översikt över vad de lånat och hämta böcker på nytt under hela låneperioden.
  • Möjlighet för biblioteket att lägga upp egna tipslistor och lyfta fram annat än topplistan.
  • Responsiv design som fungerar på alla plattformar, inte minst mobila enheter som smartphones och surfplattor.
  • Tillgång till att låna även ljudböcker via mobila enheter.

Se gärna Eksjös bibliotek för ett exempel.

Enklare för biblioteken att bygga en egen e-bokslösning
Eftersom den nya lösningen är byggd på ett enkelt API blir det också enklare för bibliotek att själva bygga en lösning som passar dem. Oavsett om biblioteket vill använda vår färdiga bibliotekssida, en extern lösning som eHub eller CS Library, bygga en helt egen lösning, eller rentav kombinera flera olika lösningar, pluggar samma e-bokssortiment rakt in i alla.

Är vi färdiga nu?
Självfallet inte. Marknaden, tekniken och kraven kommer att fortsätta utvecklas, och det kommer lösningen för e-böcker också att göra. Bland det viktigaste vi gjort i den här lösningen är att bygga in flexibilitet och möjlighet för framtida utveckling. Inte minst när det gäller prisfrågan är vi bland de första i världen som fått till en sådan här lösning, och de priser som satts nu under sommaren är säkert inte de som kommer att gälla från nu in till evigheten, amen. I takt med att tjänsten används kommer vi att se justeringar och anpassningar från alla sidor, och vi ser fram emot att tillsammans med alla inblandade ta ett nytt kliv för att lyfta läsningen och den digitala boken!

6 Responses to “Billigare och enklare med digitala böcker på biblioteken”

  1. Snej Says:

    ”Fler böcker tillgängliga” är givetvis teoretiskt eftersom biblioteken kommer att ha ett ”eget” begränsat urval efter lokal gusto. Därmed kommer antagligen den astronomiska fördelen som den svenska modellen hade över, t.ex., tyska onleihe.de, försvinna: alla böcker alltid tillgängliga oberoende av var man bor. Detta altså ur en ”låntagares” perspektiv…

    • Elib Says:

      Vi har förståelse för det, samtidigt är detta ett krav som ställts från biblioteken under längre tid (se länk till SKLs krav ovan). Biblioteken är ju skattefinansierade, och precis som med pappersböcker vill de ha kontroll över vad de lägger en begränsad budget på. Det sagt så har de flesta bibliotek som kommit igång så här långt valt att ta in alla böcker med enstaka undantag snarare än tvärtom, och om ett bibliotek vill erbjuda varenda bok som ges ut finns det inget som hindrar det. En stor skillnad mot Onleihe är ju också att det fortsatt går att låna ut samma titel till flera låntagare samtidigt.


  2. En viktig faktor för att göra e-böckerna mer tillgängliga är att sökningar, listskapande m.m. fungerar bra även i bibliotekets egen katalog. Först då kan de hanteras som en integrerad del av bibliotekets samlingar i stället för ett separat ”bibliotek”. När man i dag importerar e-boksposter via Libris får biblioteken varken med ämnesord enligt ”Att indexera skönlitteratur” (http://www.biblioteksforeningen.org/var-verksamhet/kommitteer/svensk-biblioteksforenings-redaktionskommitte-for-indexering/), klassifikationer enligt SAB-systemet eller målgrupp (ålder). Hur tänker ni kring det framöver?

    • Elib Says:

      Hej,

      Det är egentligen mer en fråga för Libris, det är ju de som sätter ihop katalogposterna. Om de kan sätta ämnesord på tryckta böcker kan jag inte se något skäl till att de inte skulle kunna det för e-böcker, speciellt som det ju i nästan alla fall gäller samma titlar, men i den mån vi kan hjälpa dem med det gör vi naturligtvis allt vi kan.

  3. Sara Britta Jadelius, Biblioteken i Mölndal Says:

    Tack för svaret! Efter vad vi känner till är väl Libriskatalogen i huvudsak baserad på katalogposter som producerats av deltagande bibliotek och andra samarbetspartners, men det kanske är annorlunda i det här fallet? När det gäller böcker så skickar exempelvis leverantören Adlibris med en klassifikationskod i Librisposterna vid inköp. Det hade varit en mycket uppskattad service om ni också kunde erbjuda det! Då hade vi till exempel kunnat visa upp e-böcker för barn på vår barnsida, vilket inte är möjligt i dagsläget.

    • Elib Says:

      Hej,

      Vi tar upp det med Libris och ser om det finns något vi kan hjälpa dem med för att de ska kunna erbjuda er det. I slutändan är det ju dock de som måste ta fram katalogposterna.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: