Som vi nämnt tidigare på den här bloggen och i många andra sammanhang har vi sedan i höstas arbetat med förbättringar av hur biblioteken kan arbeta med digitala böcker. När nu den nya modellen lanserats och flera bibliotek redan hunnit komma igång tänkte vi att det kunde vara intressant att se på vad det innebär för bibliotek, förlag, och inte minst låntagare.

Den nya lösningen har utgått både från de erfarenheter vi samlat på oss under 14 år i branschen och från krav och synpunkter vi samlat in från bibliotek och förlag, som också varit aktiva i arbetet med den. De krav som ställts från bibliotekens sida, bl a från Svensk Biblioteksförening och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), innefattar:

  • Större kontroll över vilka titlar biblioteken kan ta in, och när
  • Bättre kontroll över kostnader
  • Flexibel prissättning beroende på böckers ålder, längd och efterfrågan

Från förlagens håll har kravet i huvudsak varit att utlåningen på bibliotek inte får konkurrera med försäljningen av böcker, och att upphovsmän ska få skälig ersättning. Till skillnad från fallet med tryckta böcker, där bibliotek bara köper ett visst antal exemplar, kan ju en e-bok lånas ut till ett obegränsat antal låntagare samtidigt. Det är också viktigt att modellen ska fungera för både stora och små bibliotek och förlag.

Vad är då facit, så här i början av den nya modellen? Vad har hänt och vad kommer att hända framöver?

Fler böcker finns tillgängliga
I skrivande stund finns ca 11750 böcker tillgängliga för bibliotek som gått över till den nya modellen, att jämföra med 11300 i den gamla. Det är naturligtvis ingen enorm ökning än, men det är värt att notera ett par saker:

  • Vi är alldeles i början av den här modellens livslängd. Redan tidigare var ca 90%* av alla svenska e-böcker som överhuvudtaget existerade tillgängliga för biblioteken, en andel som redan nu ökat. Hur gärna vi än skulle vilja kan vi ju inte stampa tusentals titlar ur marken, de måste ges ut också – se mer om hur det går till här.
  • I och med att förlagen får möjligheter att sätta mer varierade priser blir det mer attraktivt för förlag att alls ge ut både e-böcker och digitala ljudböcker, och att släppa dem till bibliotek. På så sätt skapas ett bredare utbud för biblioteken.

* Att det inte är 100% beror bl a på rättighetsfrågor runt översatta titlar – eftersom marknaden för e-böcker är större i USA och Storbritannien kräver utländska agenter ofta ersättningsnivåer som inte passade med den gamla bibliotekslösningen. En stor del av de undantagna titlarna är också specialistlitteratur som är av mindre intresse för folkbibliotek.

Ökningen av antalet titlar kommer alltså att se mer imponerande ut längre fram, men redan nu märks den. Inte minst genom att:

Nya titlar blir direkt tillgängliga
Tidigare har många förlag väntat med att släppa nyutkomna digitala böcker till bibliotek för att det inte ska störa nyförsäljningen av böckerna. Det har därför i vissa fall dröjt upp till sex månader innan nya titlar funnits tillgängliga på biblioteken. I och med att förlagen nu kan sätta priser som varierar med bokens ålder kan biblioteken direkt få tillgång till nya böcker om de vill det; de nyaste böckerna, som de tidigare inte kunde låna ut alls, kostar då ofta något mer för att sedan sjunka i pris, en lösning som föreslagits av alla inblandade parter. Varje bibliotek får sedan välja hur mycket de vill lägga på det.

Flexibla, och lägre, priser
Priserna på e-böcker har diskuterats länge. Grundmodellen i Sverige, till skillnad från de flesta andra länder*, har ju länge varit att biblioteken får tillgång till alla e-böcker utan startkostnad och sedan bara betalar för det de faktiskt lånar ut. Det tidigare enhetspriset på 20 kr/lån sattes 2001 utifrån en beräkning att ett genomsnittligt papperslån kostade biblioteken ca 38 kr (en kostnad som idag uppskattas till mellan 40 och 70 kr). I detta pris ingick ju även support, drift av bibliotekens e-bokssidor, etc – därför gick 10 kronor av priset till Elib.

Till att börja med sänker vi nu vår del av kostnaden. Från de tidigare 10 kr/lån (eller 50%, om ni så vill) tar vi nu 20% av bokens pris. Vi har alltid drivits utan vinstintresse för att främja hela branschen, och går vi plus ska det användas antingen för nyutveckling eller för att sänka priserna – nu gör vi båda.

I och med att förlagen kan sätta flexibla priser har också många böcker blivit avsevärt billigare. Det genomsnittliga priset för en e-bok, alla titlar inräknat, har redan nu sjunkit jämfört med det tidigare fasta priset på 20 kr, och många titlar kostar nu mellan 5 och 15 kr per lån.

* I de flesta länder där bibliotek lånar ut e-böcker sker det enligt en s k stycklicensmodell, där biblioteken betalar i förskott för ett ”virtuellt exemplar” av en e-bok som sedan kan lånas ut till en låntagare åt gången ett visst antal gånger. För de som föredrar denna modell finns den även tillgänglig för många titlar i den nya bibliotekslösningen parallellt med den vanliga modellen; förlagen och biblioteken kan blanda de två modellerna som de själva vill. Se tabell nedan.

varlden

Biblioteken väljer själva sitt sortiment
Precis som med urvalet av tryckta böcker är det viktigt att biblioteken kan bygga ett sortiment och en e-bokstjänst som motsvarar respektive biblioteks behov och önskemål. I den tidigare modellen fick alla bibliotek automatisk tillgång till alla tillgängliga digitala böcker i en klumplösning, med begränsade möjligheter att själva styra vilka titlar de tog in. Nu kan biblioteken själva välja exakt vilka titlar de vill ta in, antingen manuellt – på samma sätt som de köper in pappersböcker – eller genom att sätta upp kriterier för vilka böcker som ska tas in automatiskt; ett bibliotek kan t ex välja att automatiskt ta in alla böcker under en viss kostnad, med undantag för vissa förlag, och sedan manuellt välja in enstaka titlar som faller utanför de ramarna.

Redan tidigare kunde ju bibliotek sätta spärrar för hur mycket de vill låna ut, för att deras budget skulle hålla. De spärrarna har vi nu också vidareutvecklat för att motverka risken att enstaka titlar springer iväg med en stor del av budgeten.

På så vis får varje bibliotek bättre kontroll över sitt sortiment och sina kostnader, och eftersom biblioteken själva väljer om de vill ta in en titel finns också ett incitament för förlagen att sätta konkurrenskraftiga priser.

Enklare att låna
Tillsammans med den nya modellen lanserar vi också helt nybyggda bibliotekssidor för att göra det lättare för låntagare att alltid komma åt sina böcker. De gamla sidorna konstruerades ursprungligen i mitten av 00-talet och har fått lappas och lagas för att hantera nymodigheter som iPhones, surfplattor och konstant uppkoppling. Med de nya sidorna kan vi nu stödja saker som:

  • Läsning online – låntagare behöver ingen speciell programvara eller Adobe-ID, utan kan läsa sina e-böcker direkt i webbläsaren så länge de är uppkopplade. (Nedladdning finns förstås också kvar.)
  • ”Mina sidor” – låntagare kan nu alltid logga in och se en översikt över vad de lånat och hämta böcker på nytt under hela låneperioden.
  • Möjlighet för biblioteket att lägga upp egna tipslistor och lyfta fram annat än topplistan.
  • Responsiv design som fungerar på alla plattformar, inte minst mobila enheter som smartphones och surfplattor.
  • Tillgång till att låna även ljudböcker via mobila enheter.

Se gärna Eksjös bibliotek för ett exempel.

Enklare för biblioteken att bygga en egen e-bokslösning
Eftersom den nya lösningen är byggd på ett enkelt API blir det också enklare för bibliotek att själva bygga en lösning som passar dem. Oavsett om biblioteket vill använda vår färdiga bibliotekssida, en extern lösning som eHub eller CS Library, bygga en helt egen lösning, eller rentav kombinera flera olika lösningar, pluggar samma e-bokssortiment rakt in i alla.

Är vi färdiga nu?
Självfallet inte. Marknaden, tekniken och kraven kommer att fortsätta utvecklas, och det kommer lösningen för e-böcker också att göra. Bland det viktigaste vi gjort i den här lösningen är att bygga in flexibilitet och möjlighet för framtida utveckling. Inte minst när det gäller prisfrågan är vi bland de första i världen som fått till en sådan här lösning, och de priser som satts nu under sommaren är säkert inte de som kommer att gälla från nu in till evigheten, amen. I takt med att tjänsten används kommer vi att se justeringar och anpassningar från alla sidor, och vi ser fram emot att tillsammans med alla inblandade ta ett nytt kliv för att lyfta läsningen och den digitala boken!

Som vi tidigare nämnt jobbar vi just nu för fullt på att få allting klart med den nya modellen för digitala böcker, såväl e-böcker som ljudböcker, för svenska folkbibliotek. Vi har med stort intresse följt all diskussion under de senaste åren, och efter att ha arbetat hårt med att få till en lösning som passar alla sidor är det verkligen skönt att det börjar röra på sig!

Vi vill passa på att berätta lite mer om hur den nya modellen är tänkt att fungera. I korthet går den ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. Den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, ger biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad. De betalar sedan 20 kronor per lån för det de lånar ut, jämfört med 40-70 kronor för ett papperslån enligt uppgift från biblioteken själva. Modellen har dock upplevts som oflexibel och svår att planera för, samtidigt som förlagen fruktar att biblioteksutlåningen stör möjligheten att sälja böcker, och det är detta vi hoppas lösa nu.

I den nya modellen ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka digitala titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan besluta vilka titlar de vill erbjuda till vilket pris. Böcker kommer att kunna finnas i flera olika modeller: dels den nuvarande så kallade accessmodellen, där biblioteken får fri tillgång till titlar utan fast kostnad och enbart betalar för det som faktiskt lånas ut, men med en mer flexibel prissättning så att t ex enstaka noveller kostar mindre än romaner. Dels i en licensmodell, där biblioteken köper in ett visst antal virtuella exemplar av varje titel i förväg på liknande sätt som de gör för pappersböcker. Även andra modeller, som exempelvis en katalog med utvalda böcker till en fast kostnad, kommer i framtiden. Förlagen beslutar vilken modell som används för varje titel. På så vis kan t ex en helt nyutgiven bok finnas i licensmodellen, så att en stor efterfrågan på en enstaka titel varken knäcker bibliotekets budget eller stör den kommersiella marknaden, för att lite senare flyttas över till accessmodellen.

För biblioteken innebär detta precis som idag en enkel lösning, där de bara behöver ett enda avtal för att få tillgång till samtliga förlags böcker, men där de också får större kontroll över sitt utbud och sin utlåning genom att de själva på ett smidigt sätt kan välja vilka böcker de vill ha i sitt sortiment. De kommer även att få bättre verktyg för att kontrollera sina kostnader, inklusive att kunna budgetera på titelnivå. För de bibliotek som vill ha en färdig webblösning för sina digitala böcker kommer vår nuvarande sida att byggas om från grunden för att anpassas till den senaste tekniken och ge biblioteken större möjlighet att lyfta fram sitt utbud och kommunicera med sina läsare. Vi kommer även att erbjuda mycket bättre lösningar för nedladdning eller onlineläsning. Vill man hellre integrera sitt e-bokssortiment fullt ut i sin vanliga webblösning erbjuder vi ju sedan flera år en API-lösning som gör detta möjligt, men till den nya modellen tas dessutom ett nytt API fram med en rad nya och förbättrade funktioner för biblioteken.

För förlag och författare innebär den nya modellen att det blir ännu lättare och fördelaktigare att nå ut på den digitala marknaden, och därmed också lockande att göra fler titlar tillgängliga. Biblioteken har länge varit de som drivit det digitala läsandet, och genom att förlagen nu kan sätta villkor på titelnivå samtidigt som biblioteken kan arbeta aktivt med sitt sortiment och lyfta fram relevanta titlar öppnas nya möjligheter till givande samarbete mellan förlag och bibliotek. Eftersom förlag kan välja att lägga upp nya titlar i licensmodellen där biblioteken köper in virtuella exemplar ska titlar dessutom inte behöva fördröjas till biblioteken, samtidigt som risken för att biblioteksutlåningen stör den kommersiella försäljningen kontrolleras. Alla förlag vi har talat med är överens om att med införandet av en licensmodell försvinner behovet av karens på nya titlar.

Du kan även ladda ner ett informationsblad här.

Det som återstår att göra är att i samråd med bibliotek och förlag bestämma detaljerna runt prissättningsnivåer och lånevillkor. Detta arbete pågår för fullt, och vi kommer även att gå ut och efterfråga synpunkter under arbetets gång. Ni hör snart av oss igen! Har ni några frågor under tiden nås vi som vanligt på info@elib.se eller på twitter, @elib_se.

En av våra mest välbesökta programpunkter på Bokmässan var när vår VD Johan Greiff på lördagen presenterade vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. På allmän begäran från de som inte hade möjlighet att närvara lyckades vi få tag på en film av evenemanget:

Tyvärr saknas de sista minuterna av frågestunden, vi ber om ursäkt för det. Se även hela presentationen i PDF-format här.

I korthet går den nya modellen ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. I den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, får biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad och betalar sedan enbart för det de lånar ut, till ett pris på 20 kr/lån (valt eftersom det är ca hälften av vad ett papperslån kostar biblioteken enligt uppgift från Stockholms Stadsbibliotek 2001). I det nya systemet ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan bestämma vilka titlar de vill erbjuda och till vilket pris.
– Dagens modell ska finnas kvar. Dessutom lägger vi till en stycklicensmodell med ett antal utlån av en titel under viss tid. Vi tänker oss också en abonnemangsmodell där biblioteken erbjuds en grupp böcker till fast pris, säger Johan Greiff.
Genom att nyare titlar kan erbjudas under stycklicens ska problemet med karenstider undvikas. Böcker som ingår i den nuvarande modellen ska också kunna erbjudas med mer variation på lånekostnaden.

Läs mer om den nya modellen här:
Svensk Bokhandel
Värmlands Folkblad
P1 Kulturnytt (och uppföljare: ”Positivt med ett intiativ på e-boks-området”)

Diskussioner pågår för fullt med representanter för alla parter. Vi kommer att gå ut med mycket mer information om detta under hösten, men har ni redan nu några frågor tas de gärna emot på info@elib.se.

Läs allt om vår bevakning av Bok & Bibliotek 2013 här!

Ang. biblioteksdebatten

22 november, 2010

Det har på sistone varit diskussion på väldigt många håll om modellen för utlåningen av digitala böcker på bibliotek, vilket är en både intressant och svår fråga. Vi tänkte berätta lite om hur vi ser på saken, och ge lite information och bakgrund till varför det ser ut som det gör.

Den nuvarande prismodellen är utarbetad i samråd med bl a Stockholms Stadsbibliotek och flera förlag, och priset är satt utifrån att bibliotekens kostnader för ett fysiskt utlån – inklusive lön till bibliotekarier, lokalhyra, bokhantering etc – då beräknades till 38 kronor. Av de 20 kr som biblioteken betalar per e-bokslån går 10 till förlaget (och därmed författaren), medan 10 går till att täcka våra kostnader inklusive licens för kopieringsskydd.

Tanken bakom vår nuvarande modell är att biblioteken till en låg startavgift ska få tillgång till ett brett sortiment och därefter enbart betala för det de faktiskt lånar ut. De får även kontroll över sina kostnader genom att de kan sätta en övre gräns för hur mycket de vill låna ut, så att de kan vara säkra på att inte gå över sin budget om de inte väljer att göra det.

Vi är alltid öppna för diskussioner med bibliotek och förlag runt andra prismodeller. Samtidigt ska man hålla i minnet att ”annan” inte automatiskt innebär ”billigare”; om man ser till en licensmodell liknande den amerikanska Overdrive använder, till exempel, där biblioteken köper in individuella licenser för de böcker de vill ha i sortimentet, skulle bara startkostnaden för att få motsvarande sortiment som de har idag bli den femtondubbla – förutsatt då att de nöjer sig med ett ”exemplar” av varje bok. Med vår prismodell får alla bibliotek – såväl Stockholm som Sorsele – tillgång till alla e-böcker som överhuvudtaget finns till utlåning, från stora och små förlag, utan att det finns en instegströskel som bara de stora kommunerna har råd med.

Vi på Elib tror att biblioteksutlåningen snarare hjälper än stjälper försäljningen – precis som den gjort hittills. Det är fortfarande fler e-böcker som lånas än som säljs, även om försäljningen nu börjar hinna ikapp. För oss är det en självklarhet att alla böcker – både digitala och fysiska – ska finnas på biblioteken, och är mycket positiva till att hitta alternativa modeller. Man ska dock komma ihåg att några förlag är väldigt oroliga över att utlåningen ska förstöra för försäljningen, och det inte är någon självklarhet att biblioteken ska få obegränsad utlåning av e-böcker – det finns idag inget undantag i upphovsrättslagen för att få låna ut digitala böcker, utan det måste lösas genom samförstånd mellan bibliotek och förlag. Se till exempel situationen i Storbritannien, där biblioteken enligt de senaste reglerna enbart får låna ut e-böcker inom bibliotekets fysiska väggar. Just därför är vi mycket positiva till att diskussionen kommit igång på allvar, och för gärna en diskussion med både bibliotek och förlag runt alternativa modeller.

/Johan Greiff, VD

På svb.se skrev Lars Schmidt en intressant krönika igår:

Biblioteken – förlagens blivande skräck

Vi håller dock inte med, och tycker inte hans scenario motsvarar vad vi sett under flera år i e-boksbranschen.

För det första: påståendet att de lånebegränsningar som biblioteken har inlagda skulle vara betydelselösa stämmer inte alls. I dagsläget är det så att eftersom biblioteken mycket riktigt betalar för varje lån sätter varje bibliotek en gräns för hur många böcker som får lånas ut per låntagare och vecka – men utöver begränsningen per låntagare har också varje bibliotek givetvis en gräns för hur mycket de är villiga att betala totalt per kvartal. Många bibliotek ligger redan i dagsläget nära, eller rentav på den gränsen. Om efterfrågan på e-böcker ökar markant, och bibliotekens budget inte gör detsamma, kommer alltså biblioteken inte att kunna täcka upp hela den efterfrågan.

För det andra: att bibliotekens e-böcker aldrig slits ut är visserligen sant, i den meningen att de inte blir sämre kvalitetsmässigt ju fler som läser dem. Däremot är och förblir ett bibliotekslån 28 dagar, därefter slutar e-boken att fungera.

För det tredje: i onsdags introducerade Elib vattenmärkta e-böcker, som både underlättar nedladdning och hantering av e-böcker. Dessa kommer att distribueras till försäljning, men på grund av kraven på biblioteksböcker är lösningen ej möjlig att använda för bibliotek, där böckerna alltså fortsatt kommer att vara kopieringsskyddade. Även om vi gör allt vi kan för att underlätta användandet av kopieringsskydd kvarstår faktum: den produkt man köper (vattenmärkt e-bok) är lättare att hantera och passar i fler apparater än den man lånar på biblioteket. På samma vis som vår tjänst med strömmande ljudböcker inte har hindrat försäljningen av nedladdningsbara mp3-böcker tror vi inte att biblioteksutlåningen av kopieringsskyddade böcker kan ersätta köp av vattenmärkta böcker.

För det fjärde, och kanske viktigaste: det finns inga tecken överhuvudtaget på att e-bokslånen hittills har kannibaliserat på e-boksförsäljningen – snarare tvärtom, eftersom de ger kunderna en möjlighet att testa och vänja sig vid formatet utan att behöva köpa på vinst och förlust. I de fall där förlag har testat att stänga av bibliotekstjänsten – och detta gäller både för e- och ljudböcker – har vi inte märkt någon påverkan på försäljningssiffrorna över huvud taget, och de utländska jämförelser vi har gjort lutar åt samma håll. Försäljningen har visserligen hittills varit relativt låg i Sverige (även om den faktiskt dubblerats över de senaste tre månaderna) jämfört med utlåningen, men det beror också till stora delar på att svenska läsare tills helt nyligen inte haft möjlighet att köpa läsplattor eller köpa böcker till sin iPhone/Android. I takt med att detta nu blir möjligt kommer fördelen att köpa en e-bok till rimliga priser att öka avsevärt.