Vi flyttar!

9 september, 2014

Idag avgick vår gamla hemsida efter lång och trogen tjänst med guldklocka, och vi har ett helt nytt elib.se. I den nya sidan har vi också integrerat den här bloggen, så med en liten klump i halsen får vi konstatera att det här nog blir det sista inlägget på just den här adressen – men bloggandet fortsätter givetvis på nya sidan!

Gå hit för att komma direkt till vår nya blogg.

Tack alla läsare, och vi ses på den andra sidan!

Annonser

En av våra mest välbesökta programpunkter på Bokmässan var när vår VD Johan Greiff på lördagen presenterade vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. På allmän begäran från de som inte hade möjlighet att närvara lyckades vi få tag på en film av evenemanget:

Tyvärr saknas de sista minuterna av frågestunden, vi ber om ursäkt för det. Se även hela presentationen i PDF-format här.

I korthet går den nya modellen ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. I den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, får biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad och betalar sedan enbart för det de lånar ut, till ett pris på 20 kr/lån (valt eftersom det är ca hälften av vad ett papperslån kostar biblioteken enligt uppgift från Stockholms Stadsbibliotek 2001). I det nya systemet ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan bestämma vilka titlar de vill erbjuda och till vilket pris.
– Dagens modell ska finnas kvar. Dessutom lägger vi till en stycklicensmodell med ett antal utlån av en titel under viss tid. Vi tänker oss också en abonnemangsmodell där biblioteken erbjuds en grupp böcker till fast pris, säger Johan Greiff.
Genom att nyare titlar kan erbjudas under stycklicens ska problemet med karenstider undvikas. Böcker som ingår i den nuvarande modellen ska också kunna erbjudas med mer variation på lånekostnaden.

Läs mer om den nya modellen här:
Svensk Bokhandel
Värmlands Folkblad
P1 Kulturnytt (och uppföljare: ”Positivt med ett intiativ på e-boks-området”)

Diskussioner pågår för fullt med representanter för alla parter. Vi kommer att gå ut med mycket mer information om detta under hösten, men har ni redan nu några frågor tas de gärna emot på info@elib.se.

Läs allt om vår bevakning av Bok & Bibliotek 2013 här!

Sommaren som gick

20 augusti, 2013

Hoppas sommaren varit bra och att ni hunnit läsa mycket! Nackdelen med att vara på semester är ju förstås att man missar en del intressant. Så här kör vi en snabb roundup över läsvärda nyheter och kommentarer från sommarmånaderna i den digitala bokbranschen. Missade vi något? Säg till i kommentarerna eller på twitter!

Att sälja digitala böcker
Som vanligt, mycket har sagts om vad digitaliseringen innebär för bokbranschen i stort – från tekniska tips till vad förlag kan lära sig av Breaking Bad.
Textbook Publishers Embrace a New Digital Distribution Model
3 Reasons Educational Publishing Is Booming
Walter White’s top 7 business tips
Marketing: Finding and Selling to Non-Book Book Audiences
The Return of the Book Club
Why Ebook Best-Seller Prices Will Continue to Decrease (Se dock även här.)
Can e-books be made worthwhile for everyone?
JK Rowling: The Importance of Brand and What’s Wrong with the Industry

Teknik
What is the Best Methodology for eBook Production?
HTML5 for Ebooks FAQ
eBooks Change the Season Concept in Publishing
Researchers Stack E-ink Screens Like a Pad of Papers
Amerikanska förlag satsar på EPUB3

Försäljningssiffror
Digital fiction to overtake paperbacks in 2014, says Nielsen
Ebooks up Modestly in First Quarter 2013
Bowker Annual Review: E-books gain in market share, B&N sees digital drop off
Harlequin eBook Sales Account for 24.5% of Total Revenue
Digital Comics Sales Tripled in 2012, to $70 Million

Sverige
Visst har det hänt saker här också, indusitrisemester till trots. Ni har väl t ex sett de kampanjer som Loka och DN lanserat under sommaren? Dessutom sattes det i juli försäljningsrekord så det sjöng om det – jämfört med juli förra året har e-boksförsäljningen mer än fördubblats, och det är en stadigt uppåtgående trend.
Gomorron Sverige: Bästa apparna för e-bokläsning
SVB: Jag har upptäckt fördelarna med att läsa e-böcker
Sverige, Amazon och E-boken
Svenska Förläggarföreningen vill uppvakta Anders Borg om den högre momsen på e-böcker

Övriga länder
Jo, e-boksmarknaden växer världen över, inte bara i de engelskspråkiga länderna:
Infographic: 70% of Russians Read eBooks
Amazon Busy Negotiating First Russian Ebook Contracts
Peru Lags Behind Latin America in eBook Adoption
Google Play Books is Now Available in 9 More Countries in Europe
eReader Adoption Reaches New High In Germany
eBooks Now 3% of the French Book Market
Europeisk organisation kräver lag mot inlåsning av e-böcker

Applerättegången
Under sommaren avgjordes ju rättegången mellan amerikanska justitiedepartementet å ena sidan, och Apple och flera stora förlag å andra sidan, där dessa anklagades för priskartellbildning. Domstolen fann, lite kort uttryckt, att detta skadade konkurrensen genom att förfördela Amazon. Cyniker invänder att man alltså använder konkurrenslagstiftningen för att stödja ett företag som nästan har ett monopol i dagsläget, men den som lever får se…
The Apple e-book decision reaction roundup: Schadenfreude a go-go!
Apple’s e-book trial: What it means for consumers
Justice Department Implores Judge to Punish Apple, Change iOS Content Ecosystem
The DoJ looks to re-write the e-book marketplace

Amazon
Den stora jätten i väster har inte legat på latsidan över sommaren, och inte heller debatten runt dem.
Jeff Bezos buys renowned newspaper The Washington Post
How will Jeff Bezos disrupt newspapers?
Amazon angles for Slaughterhouse 10, 15, 20, with Vonnegut Kindle Worlds license
Jeff Bezos Ate My Hamster
Amazon wages war against everybody, not just publishing

DRM
De senaste dagarna har det blivit en hel del diskussion om de begränsningar och de möjligheter till övertramp som följer av de kopieringsskydd en del e-boksdistributörer använder. (I Sverige distribuerar vi ju sedan flera år tillbaka de allra flesta sålda e-böcker med vattenmärkning i stället för kopieringsskydd – läs mer om detta här.) Samtidigt kan man också konstatera att vissa debattörer verkar ha en överdriven tro på vad tekniken kan göra…
Did Google Really Delete eBooks Just Because the Owner Was in the Wrong Country?
Chill out, DRM’s not the reason that guy lost his (public domain) Google ebooks
Renting Textbooks from Amazon? Better Not Cross State Lines…
Don’t talk about DRM?
Nobody cares about publishers or the publishing industry per se—readers care about finding consistently high-quality books to read, in whatever format they want them, via whatever retailer they want to visit, at a price which makes sense. This is what we do well day-in, day-out, and it’s what we should be talking about—not what we are as an “industry”, not who is coming to gobble us up, not protecting our books from the naughty pirates. We ought to be talking about what we do well.
Why Does Cory Doctorow Post BS About eBooks? (Svar på artikeln Dutch ebook sellers promise to spy on everyone’s reading habits, share them with ”anti-piracy” group.)
Watermarking DRM Could Offer New Opportunities
E-boken gör läsaren till ett objekt

Framtiden
Dueling Surveys Say 75% of Americans Like Paper Books And 70% Like eBooks
About 82 percent of Power Buyers (consumers who acquire e-books on a weekly basis) say they prefer e-books over print and nearly 70 percent of Non-Power Buyers say they now prefer e- over print.
The future of the book
To me, it seems like the revolution already occurred back in 1993 and you all missed it. Every argument made for ebooks is also an argument that could be made about web pages: text served up via html and http actually has numerous advantages over .mobi, epub, and pdf (the current “e book” formats available to us). (…)As an author your best strategy for publishing is to keep writing – each new release sells the backlist, while your backlist builds the fan base. And This Was True in 1990, 1980, 1970, 1930 — before Amazon, ebooks, the world wide web, and every other wrinkle in the publishing industry since.
Predicting the Death of a Media Format

Annat smått och gott
How the Strand sells print books to ebook readers
How I Convinced My 8 Year Old To Choose Books Instead Of Minecraft
Artist Backs Up His Copy of 1984 The Old-Fashioned Way
What we think about ebooks, as suggested by Google Instant – 2011 och 2013
Yesterday’s Naysayers

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Vi är två veckor in i året som allt fler säger kommer att bli e-bokens stora genombrott – åtminstone i vissa delar av världen. I USA har den ju på bara några år mer eller mindre tagit över i många delar av branschen, med marknadsandelar på upp till 20% och – inte minst – en störtdykning för andra format, särskilt pocketböcker, som tappat halva försäljningen. Precis i dagarna kom nyheten att 80% av titlarna på den amerikanska topp 50-listan nu säljer mer som digitalt än på papper. Under 2012 tros liknande saker hända i Storbritannien. Vad händer här? E-boksförsäljningen i Sverige tredubblades visserligen under 2011 och fortsätter slå rekord varje månad, men den utgör än så länge en mycket liten del av marknaden.

Vi tänkte börja med att bläddra tillbaka en månad, till Future Book-konferensen som anordnades av brittiska förläggarföreningens branschorgan The Bookseller i London den 5 december. Där samlades representanter för förlagsbranschen i stora delar av världen för att försöka lura ut detta: vad är egentligen framtidens bok, eller för den delen bokens framtid? Mycket intressant blev sagt, som pekar på både utmaningar och möjligheter. Därefter kommer vi att diskutera våra planer för 2012, och vad som händer i övrigt.

Läget idag:
”Solen har gått upp, men än blir ingen varm”, sammanfattade en talare situationen i Europa. I Storbritannien har visserligen marknaden för e-böcker ökat från någon enstaka procent till upp till 10% i vissa områden, och det är värt att påpeka att i takt med att e-boksförsäljningen ökar så ökar även bokbranschens totala omsättning; farhågorna om att e-boken skulle ruinera förlagen har alltså än så länge kommit på skam. Däremot har detta till stora delar drivits av utländska aktörer som Amazon och många brittiska förläggare menar att den stora förändringen – att anpassa sig till den här nya världen – fortfarande ligger framför dem.

Men trots att e-boken nu tar en rejäl del av kakan i USA, Storbritannien, Sydkorea och Canada så är den i de flesta andra länder än så länge en nischprodukt; i större delen av Europa ligger den ännu på en knapp procent av marknaden. Vid ett välbesökt seminarium där bl a Lasse Winkler från Svensk Bokhandel satt på scen diskuterades den internationella situationen. Gemensamt för både svenska, nederländska och japanska representanter verkar vara ett dubbelt problem: å ena sidan har de inhemska förlagen och återförsäljarna ännu inte kunnat bygga upp någon stor e-boksmarknad, men när de stora spelarna från andra sidan havet väl etablerar sig (den japanske representanten kallade uttryckligen Amazons strategi ”kanonbåtsdiplomati”) kommer de att ta över hela marknaden. Lasse Winkler lyfte en annan intressant fråga: många förlag i mindre språkområden är beroende av att kunna sälja översatt amerikansk och engelsk litteratur. Vad händer när detta inte går längre, eftersom alla läser på engelska direkt från Amazon?

När vänder då detta, när tar det fart i resten av världen? Tja, generellt sett kommer det enligt en undersökning av AT Kearney att bero på faktorer som teknikvana (internettillgång, mobilpenetration, tillgång till surf- och läsplattor) och tillgång till ett brett sortiment av e-böcker till konkurrenskraftiga priser som aktivt säljs av de stora spelarna på marknaden. Ganska logiskt, kan man tycka. Så vad innebär det? Häng med…

Tekniken:
Ett grundproblem med att få folk att läsa e-böcker kan sägas vara detta: bokbranschens stora kundkrets är, för att ta en inte helt osann kliché, kvinnor över 40, men de som gillar att köpa de senaste tekniska prylarna är män under 35. Detta är ett av de stora skälen till att Amazon lyckats ta en så stor marknadsandel – deras läsplatta, Kindle, är så pass lättanvänd och ”osynlig” för användaren att även en tekniskt ointresserad läsare kan använda den. Utmaningen är alltså dubbel: att få bokläsarna att ta tekniken till sig, och att få teknikfansen att ta böckerna till sig. Det råder ju trots allt ingen brist på apparater i dagens samhälle; under 2012 beräknas över 50% av alla svenskar ha tillgång till en smart telefon, och även surfplattor (iPads och liknande) ökar starkt. Till skillnad från telefoner är surfplattor dessutom en produkt många delar med sig av – hela familjen använder samma iPad. Ryktena om den vanliga läsplattans död har hittills visat sig vara överdrivna, och både Amazon, Barnes&Noble och Kobo gör bra affärer med sina. Men det förtjänar att påpekas att de har lösningar som gör läsplattan till något mer än bara en apparat: de lösningar som misslyckats under 2011 har nästan undantagslöst varit sådana där man med lite god vilja kan köpa en e-bok och sedan med lite krångel kan få över den på en apparat där man kan läsa boken. De framgångsrika återförsäljarna har byggt en helhetslösning där allt ligger i samma apparat och där man aldrig behöver göra mer än ”Sök bok – klicka på bok – läs bok” (”hitta bok” är underförstått; ”denna bok finns inte i e-boksformat” är inte det svar man vill ha). E-bokens stora fördel framför träboken är ju dess smidighet och dess tillgänglighet, då ska man också dra nytta av det. Knepet är alltså att bygga och framförallt popularisera en lösning som fungerar på alla de vanliga plattformarna för telefoner och surfplattor – iOS, Android och Windows – och som är tillräckligt smidig och prisvärd (och har ett tillräckligt stort sortiment) så att kunden inte behöver bry sig om frågor om format, förlag, affärsmodeller etc. Minns också att surfplattor och mobiler, till skillnad från vissa läsplattor, sällan är låsta till en återförsäljare; man kan ha appar från både Amazon, Kobo och Dito på samma apparat, och konkurrensen mellan dem blir då väldigt tydlig.

Förlagens roll
På senare år har många diskuterat vad förlagens roll är i en digital bokvärld. Vissa har hävdat att när vem som helst kan ”publicera” (bokstavligen ”göra tillgänglig för allmänheten”) en bok finns det inte längre något behov av förlag, ett påstående som verkar utgå från antagandet att ett förlag inte är något annat än en tryckpress. Det är sant att nästan en femtedel av de böcker som laddas ner från Amazon är egenpublicerade, men också att de flesta av dessa böcker är så lågt prissatta att deras författare knappast tjänar några pengar på dem, eftersom de dessutom måste sköta alla de uppgifter ett förlag annars skulle göra själva (redaktionsarbete, marknadsföring, ekonomi, formgivning, avtalsfrågor etc etc etc). Det finns, som många påpekat, goda skäl till att många egenpublicerade författare skrivit på för ett förlag så fort de fått chansen. Så låt oss utgå från att förlag, i någon form, alltid kommer att behövas i bokmarknaden. Vad kan de göra för att stödja sina författare och läsare på bästa sätt och samtidigt ha råd att göra det?

”När kortleken blandas om måste man veta vilka kort man ska spela ut”, menade Faber & Fabers VD Stephen Page och fortsatte med att påpeka att det förlagen köper in är inte en bok utan rättigheterna till en text. Det finns inget som säger att det enda sättet att skapa värde av den är att ge ut den som en bok, vare sig i pappers- eller elektroniskt format. För att ta en lite uttjatad jämförelse – musikbranschen satt ju länge fast i tänket att sälja ”album”, även efter att först CD:n och sedan digital nedladdning gjorde det möjligt att ta betalt för musik på många andra sätt; enstaka låtar, prenumerationstjänster, licensavgifter för användning i andra verk…

Andra idéer som fördes fram rörde till exempel flexibilitet: mindre förlag som Unbound och Sourcebooks, som i första hand erbjuder fristående författare en plattform, menade att de stora förlagen ofta är för tröga och bundna till ”traditionellt” tänkande om hur en bok ska tas fram, ges ut och marknadsföras. Här arbetar de i stället med snabba cykler, ofta delvis gemensamt finansierade av läsare, författare och förlag. Är detta en gyllene medelväg mellan egenpublicering och gammalt förlagstänk, eller är det bara glorifierad självpublicering som i 99% av fallen bara säljer till författarens närmaste? Det kan diskuteras, men Sourcebooks har hållit på i över 20 år och har flera bästsäljande författare.

Satsa på att bygga upp författaren som varumärke, menade VD för den nystartade officiella Harry Potter-siten Pottermore.com (”Lätt för dig att säga”, muttrade halva publiken). Pottermore.com är ju en intressant idé: ett ställe att samla både själva böckerna i elektroniskt format, information runtikring dem, extramaterial, intervjuer, recensioner, läsardiskussioner … som dessutom kringgår JK Rowlings förlag, eftersom hon ligger bakom siten själv. När kommer Merabonnier.se, undrar man? Kanske innan Pottermore, som i skrivande stund fortfarande inte faktiskt lanserats trots att den varit ”på gång när som helst nu” i över ett halvår.

Discoverability
”Discoverability” (tja, vad säger man på svenska? Upptäcklighet?) har blivit något av ett motto inom den digitala bokhandeln, vare sig man säljer pappers- eller e-böcker. I en virtuell bokhandel med miljoner titlar, som besöks av bokläsare från hela världen på jakt efter allt från kokböcker till poesisamlingar, som kanske inte läser kultursidor eller litteraturbloggar – hur bär man sig åt för att de ska hitta just din bok, eller rättare sagt, hur hittar just din bok sin läsare?

Några idéer som fördes fram här:

  • ”Print must thrive for publishing to survive”, slog Evan Schnittman från Bloomsbury fast och slog ett slag för bundling – alltså att slå ihop pappersboken och e-boken till ett paket. Hur bra det än går med det digitala så kommer ju pappersböcker länge än att utgöra en mycket stor del av marknaden, och många läsare läser redan gärna samma bok i flera olika format för bekvämlighets skull. Att slå ihop pappers- och e-boken till ett gemensamt erbjudande gör det lättare för bokhandlare att hänga med i utvecklingen, gör det lättare att prissätta, gör det lättare att utnyttja existerande marknadsföringskanaler, etc.
  • Hela sättet förlag marknadsför sig behöver göras om från grunden, menade många. Länge gick större delen av marknadsföringen ut på att övertyga bokhandlare att skylta med deras produkter; nu måste man vända sig direkt till konsumenterna, förstå hur de söker upp det de vill läsa, finnas där de finns, uppmuntra dem att söka upp och köpa deras böcker, och göra det så enkelt att de vill göra det igen (”Keep ‘em clicking”, för att citera Apple).
  • Olika sätt att sprida information om förlags böcker presenterades. Canongate har t ex öppnat siten canongate.tv, där de samlar videoklipp med intervjuer, författaruppläsningar, bokreportage, extramaterial, med mera. Ett liknande initiativ är, som nämnts, pottermore.com. Det viktigaste med sådana här initiativ är givetvis att skapa innehåll som kunderna faktiskt är intresserade av; de flesta idag känner igen en reklamfilm när de ser den.
  • Snarlik, men oberoende av något specifikt förlag, är den nystartade siten smalldemons.com som arbetar utifrån tanken att länka ihop olika böcker genom de saker de refererar till. Säg att du läser Klas Östergrens snart filmaktuella Gentlemen, som börjar med en Bob Dylan-konsert och sedan går på skattjakt i Gustaf III:s katakomber; då kan du därifrån få reda på andra romaner som också refererar Bob Dylan och Gustaf III och har plötsligt länkat ihop Kinky Friedman med Carl Jonas Love Almqvist. Alltihop är givetvis uppbyggt med hjälp av sitens användare. Postmodernt så det förslår, och kul att gå igenom; hur användbart det faktiskt är återstår att se.
  • Metadata – innehållsförteckning, nyckelord, etc – är viktigare än någonsin. Det är det enda som gör det möjligt för någon att hitta din bok om de inte vet exakt vad de är på jakt efter. Inte minst blir det här viktigt att förstå hur Google fungerar; om någon googlar en beskrivning av det som händer i din bok ska din bok vara på första sidan med sökresultat. Märk väl att Google under 2011 gjorde om hur deras sökningar fungerar, så de sätt som tidigare fanns att ”lura” Google fungerar inte längre: nu måste innehållet på sidan vara intressant och relevant för att Google ska lista den högt.

Gamification
Ett ord som hördes studsa runt en del var ”gamification” – att utnyttja erfarenheter från tv-spelsdesign. Många har säkert upplevt den s k Tetriseffekten: ”Jag måste bara spela en runda till.” Det är ju givetvis ungefär samma sak som sidvändarbehovet en bra roman skapar, men kan man utveckla det utöver själva boken? När boken blir digital finns det ju mycket man kan göra med den som tidigare överhuvudtaget inte var möjligt. Ett praktiskt exempel är Kobo, vars bokläsarapp ger användaren information som hur många sidor de läser per dag, hur långt de läst i förhållande till andra som läser samma bok, ger dem möjlighet att dela med sig av citat de gillar på Twitter och Facebook, med mera; enligt Kobo har detta fått många att öka både sitt läsande och sitt köpande med upp till en tredjedel. Generellt gäller naturligtvis även här att det gäller att hitta en lösning som kunderna faktiskt vill ha, och som inte kostar mer än den smakar. Liksom med utökade e-böcker har de flesta försök till gamification hittills visat sig vara dyra och impopulära.

Pris
Nära förbundet med detta är givetvis prissättning. En universell erfarenhet är att kunder alltid förväntar sig att priset på en digital produkt ska vara lägre än en fysisk; Kobo, som under 2011 blev en av världens största e-boksleverantörer, menar att deras ”sweet spot” ligger mellan £4 och £4,99 – alltså ca 45-55 kronor, inklusive den fortfarande höga momsen. Till de priserna säljer böcker utan problem. Sätter man priset lägre än så är det en ren förlustaffär, sätter man det högre påverkar det försäljningen negativt – över £9,99 minskar den väldigt skarpt.

Samtidigt varnar många för att det ju inte är så enkelt som att bara sänka priserna. ”För varje 100 pund vi säljer för har vi 99 pund kostnader”, påpekade Evan Schnittman, och av de kostnaderna är ju tryckkostnader bara en liten bråkdel. Alla nya metoder som diskuteras för digital litteratur – marknadsföring, distributionslösningar, extramaterial, appar – är ju heller långt ifrån gratis. Man hamnar alltså i ett läge där man måste sänka priset men inte kan sänka kostnaderna. Så länge e-boken bara är en nischprodukt är detta kanske ingen större fara; men vad händer när den blir det dominerande formatet?

Än så länge finns inget givet svar på hur prissättningen ska gå till i en digital värld – om vi, om några år, ens fortfarande köper enstaka böcker eller om andra prismodeller kommer att dyka upp. En sak som förtjänar att lyftas fram är att e-boksläsare enligt erfarenheter i Amazon-, iBooks- och Kobodominerade områden läser mer. De köper fler böcker (70% av alla som äger en surf- eller läsplatta har betalat för e-böcker, enligt Nielsen), de läser fler böcker, och de läser i allt högre grad digitalt. Om böcker inte finns i digitalt format väljer de andra böcker som finns. Det här, menade flera, är både ett hot och ett gyllene tillfälle.

Simon Andrews på Addictive! sammanfattade med att citera gamla punkhjälten Ian Dury: ”Reasons to be cheerful!” I en digital värld där mediabolag lägger ner miljoner för att ta fram nya saker att sälja sitter man som förläggare redan på enorma mängder content som kunder bevisligen vill ha, bevisligen är villiga att betala för om man gör det lätt för dem, och som dessutom är i ett format – ren enkel text – som är busenkelt att distribuera. Det finns ingen gräns på saker man kan testa: olika betalningsmodeller, olika prenumerationsmodeller, samarbeten över gränser… som en deltagare sade råder det just nu en ”kambrisk explosion av idéer”.

2012: The year we make contact
Så vad innebär då allt detta för svensk e-boksmarknad under 2012? I vanlig ordning är det givetvis lättare att peka på vad som har hänt än vad som kommer att hända – vi är fortfarande på startsträckan av ett långdistanslopp, och mycket kan hända än. Men några förutsägelser:

  • Vi kommer att se mer satsningar från etablerade svenska aktörer. Vi har ju redan sett lanseringen av dito.se och laudio.se, och mer är på gång.
  • Redan idag kommer den mesta nya svenska litteratur ut som e-böcker samtidigt som de släpps som pappersböcker. Under 2012 kommer vi dessutom att se mer översatt litteratur, tack vare det nya avtalet mellan Förläggarföreningen och Författarförbundet, och dessutom mer ur förlagens äldre utgivning – vi har ju en månghundraårig litteraturskatt att gräva ur, och vilket år är bättre för det än 2012?
  • Vi ser fram emot mer experimenterande! Under 2011 såg vi flera roliga försök, som kanske inte alltid blev stormsuccéer men som visade på en vilja att pröva nya lösningar – lanseringen av John Ajvide Lindqvists digitalexklusiva roman Tjärven, e-boksversionen av Deportees album Islands And Shores, bundling av ljudbok och e-bok i Kommer aldrig mer igen, tjänster som hittaeboken.se, experimenterande med prissättning, med mera. 2012 har redan sett en spännande nykomling i SMSboken.se.
  • Vi ser fram emot en ny bibliotekslösning som blir hållbar för samtliga inblandade.
  • En lägre digital bokmoms vore ju inte fel.
  • Vi arbetar på en lösning för utbildningssektorn. Vi och förlagen hör allt oftare rop från både skolor, högskolor och privata utbildningsföretag som vill ha sitt material digitalt – givetvis ska det gå att fixa!
  • Vi på Elib har jobbat, och fortsätter jobba hårt med att bygga bakom scenen. Sedan ett par år är vi ju en av de få distributörerna i världen som, så långt förlagen tillåter, jobbar utan kopieringsskydd. Vi har under hösten uppdaterat vår plattform för att kunna hjälpa våra förlagskunder att jobba mer flexibelt med sina böcker, och för att göra det möjligt för återförsäljare att leverera böcker till läsarna så enkelt och snabbt som möjligt. Mer kommer under våren.
  • Vi kommer att se mer tryck utifrån, i takt med att de stora engelskspråkiga aktörerna sprider sig över världen. Det välkomnar vi: ju fler som driver en marknad, desto bättre. Frågan är inte om bokläsandet kommer att bli alltmer digitalt, det är när – och alltmer pekar på att svaret på den frågan är att det kanske inte är riktigt än, men det är tillräckligt snart för att den som vill vara med på tåget bör boka platsbiljett nu.

Vi kör så det ryker!

Sommarlästips!

23 juni, 2010

Sommaren är ju här, och det är dags att ta med sig böcker till strand, stuga och park. Varför inte fylla läsplattan, telefonen, iPaden eller datorn med ett gäng? Här är några tips på böcker ur vårt sortiment som jag läst och gillat eller gärna skulle läsa.

Samtliga finns att köpa i formatet vattenmärkt EPUB, som fungerar utmärkt både i din läsplatta och i många andra apparater (se instruktioner här till höger). De finns även att låna på landets bibliotek. Klicka på varje bokomslag för att få en länk till de butiker och bibliotek som har boken.

Och räcker inte detta finns ju många, många fler. Och om du föredrar det går det ju att fylla mp3-spelaren också.

Deckare/Spänning

På svb.se skrev Lars Schmidt en intressant krönika igår:

Biblioteken – förlagens blivande skräck

Vi håller dock inte med, och tycker inte hans scenario motsvarar vad vi sett under flera år i e-boksbranschen.

För det första: påståendet att de lånebegränsningar som biblioteken har inlagda skulle vara betydelselösa stämmer inte alls. I dagsläget är det så att eftersom biblioteken mycket riktigt betalar för varje lån sätter varje bibliotek en gräns för hur många böcker som får lånas ut per låntagare och vecka – men utöver begränsningen per låntagare har också varje bibliotek givetvis en gräns för hur mycket de är villiga att betala totalt per kvartal. Många bibliotek ligger redan i dagsläget nära, eller rentav på den gränsen. Om efterfrågan på e-böcker ökar markant, och bibliotekens budget inte gör detsamma, kommer alltså biblioteken inte att kunna täcka upp hela den efterfrågan.

För det andra: att bibliotekens e-böcker aldrig slits ut är visserligen sant, i den meningen att de inte blir sämre kvalitetsmässigt ju fler som läser dem. Däremot är och förblir ett bibliotekslån 28 dagar, därefter slutar e-boken att fungera.

För det tredje: i onsdags introducerade Elib vattenmärkta e-böcker, som både underlättar nedladdning och hantering av e-böcker. Dessa kommer att distribueras till försäljning, men på grund av kraven på biblioteksböcker är lösningen ej möjlig att använda för bibliotek, där böckerna alltså fortsatt kommer att vara kopieringsskyddade. Även om vi gör allt vi kan för att underlätta användandet av kopieringsskydd kvarstår faktum: den produkt man köper (vattenmärkt e-bok) är lättare att hantera och passar i fler apparater än den man lånar på biblioteket. På samma vis som vår tjänst med strömmande ljudböcker inte har hindrat försäljningen av nedladdningsbara mp3-böcker tror vi inte att biblioteksutlåningen av kopieringsskyddade böcker kan ersätta köp av vattenmärkta böcker.

För det fjärde, och kanske viktigaste: det finns inga tecken överhuvudtaget på att e-bokslånen hittills har kannibaliserat på e-boksförsäljningen – snarare tvärtom, eftersom de ger kunderna en möjlighet att testa och vänja sig vid formatet utan att behöva köpa på vinst och förlust. I de fall där förlag har testat att stänga av bibliotekstjänsten – och detta gäller både för e- och ljudböcker – har vi inte märkt någon påverkan på försäljningssiffrorna över huvud taget, och de utländska jämförelser vi har gjort lutar åt samma håll. Försäljningen har visserligen hittills varit relativt låg i Sverige (även om den faktiskt dubblerats över de senaste tre månaderna) jämfört med utlåningen, men det beror också till stora delar på att svenska läsare tills helt nyligen inte haft möjlighet att köpa läsplattor eller köpa böcker till sin iPhone/Android. I takt med att detta nu blir möjligt kommer fördelen att köpa en e-bok till rimliga priser att öka avsevärt.

Elibs frågelåda, #1

11 februari, 2010

De senaste 24 timmarna har det hänt mycket på den svenska e-boksmarknaden: AdLibris och Bokus har börjat sälja läsplattor, och Elib har börjat distribuera e-böcker i ett mycket mer lätthanterligt format. Se sammanfattning från Mattias på Piratförlaget här. Många har haft frågor om detta, både på mail och på twitter, och vi vill givetvis försöka besvara dessa.

Klarar Bokus och AdLibris läsplattor av Elibs böcker?

Ja. Det som krävs för att kunna läsa Elibs böcker är att läsplattan kan hantera de format som säljs via Bokus och AdLibris,dvs PDF och EPUB, vilket nästan alla läsplattor kan idag. De läsplattor som släpptes igår är för oss välkända modeller som vi sedan länge vet fungerar med både köpta och lånade böcker.

Fungerar biblioteksböcker i Bokus och AdLibris läsplattor?

Ja, så länge du lånar i något av formaten PDF eller EPUB och för över dem till läsplattan med hjälp av programmet Adobe Digital Editions. Se instruktioner för detta här.

Vad är ”lettobok” för ett format?

Det är inget nytt format. Med ”lettobok” menas helt enkelt en bok såld för att läsas på Letto, oavsett format. Läsplattan AdLibris Letto är en BeBook, som kan hantera EPUB och PDF med eller utan kopieringsskydd, och det är också de formaten AdLibris säljer.

Vad är en vattenmärkt e-bok?

Sedan igår erbjuder vi vattenmärkta, i stället för kopieringsskyddade, böcker via alla våra återförsäljare. Kort förklarat (mer ingående här) är det alltså ett sätt att skydda upphovsrätten som gör att man slipper hårda kopieringsskydd och de programvaror dessa kräver. I stället för att kopieringsskydda filen stämplas ditt ordernummer in i filen, både synligt och osynligt, när du köper en bok. Detta gör filen spårbar om den skulle spridas illegalt. Därmed får du alltså en fil som är mycket lättare att hantera, som går att läsa på vilken enhet du själv vill, och som är fri att säkerhetskopiera för eget personligt bruk. Detta är samma princip som vi använt för mp3-böcker i flera år och har mycket goda erfarenheter av.

Behöver jag Adobe Digital Editions för vattenmärkta e-böcker?

Nej, även om du givetvis kan fortsätta använda det programmet om du vill. En vattenmärkt PDF kan läsas i vanliga Adobe Reader, som finns på de flesta datorer, eller i vilken annan PDF-läsare som helst (den går därmed också att föra över till Amazon Kindle). En vattenmärkt EPUB kan läsas i vilken som helst av de många EPUB-läsare som finns tillgängliga för både datorer och mobiltelefoner – se lista här.

Kan jag läsa vattenmärkta e-böcker på iPhone eller Android-telefon?

Ja. Ett av de främsta skälen till att vi nu introducerar vattenmärkning är just att vi vill kunna erbjuda e-böcker till så många olika användare som möjligt, oavsett vilken plattform de föredrar. I och med introduktionen av vattenmärkning kan nu svenska e-böcker läsas på ett antal mobiltelefonmodeller som tidigare inte klarade det kopieringsskydd vi använder. Du kan alltså läsa dem i t ex Stanza på din iPhone eller Aldiko på din Android-telefon. Med största sannolikhet kommer detta också att fungera i iPad.

Gäller detta alla era e-böcker?

Än så länge gäller det bara de förlag som tecknat avtal om vattenmärkning. Detta innebär att majoriteten, dock ännu inte alla, av våra titlar finns tillgängliga i vattenmärkt format. För en komplett lista över titlar, se här.

Har ni nu vattenmärkta biblioteksböcker också?

Tyvärr inte. Biblioteksböckerna är fortfarande kopieringsskyddade och har alltså samma begränsningar som tidigare. Detta beror i huvudsak på förlagens krav, inte minst att biblioteksböcker måste kunna tidsbegränsas. Detta går inte att göra med vattenmärkning, då krävs ett kopieringsskydd.

Detta innebär även att biblioteksböcker ännu inte går att läsa i iPhone eller Android, vilket vi beklagar. Självklart ligger det inte i vårt intresse att utestänga några kundgrupper, men det som vi stångat pannan i under ett bra tag nu är att ingen tagit fram en applikation för iPhone eller Android som klarar kopieringsskyddade e-böcker. Detta beror till stor del på konkurrenssituationen i USA, och även på de licenskostnader som Adobe kräver. Innan en sådan applikation finns varken får eller kan vi erbjuda nedladdning av ej kopieringsskyddade e-böcker på biblioteket.

Detta är inte slutet på resan, långt därifrån, men det är ett stort steg framåt. Sedan igår har e-bokshanteringen förenklats avsevärt, och tusentals användare har nu tillgång till tusentals böcker som de inte hade tillgång till i förrgår. Det kommer mera.