Veckan som gick

13 december, 2013

Året närmar sig slutet, och förståsigpåare börjar redan förutspå vad som kommer att hända i den digitala bokvärlden 2014. Vi kan ju nu avslöja en nyhet för våra kunder: Nästa år kommer Elibs drygt 600 anslutna förlag att kunna sälja sina e-böcker via utländska återförsäljare. Samtal har redan inletts med Apple och Google.

SvB: Svenska e-böcker via Apple och Google

Som ni redan vet kommer vi ju också under 2014 att lansera Europas modernaste system för digitala böcker på bibliotek.

Men fler tittar i kristallkulan då:
Predictions for 2014
2014 – The Year of the Ebook Subscription Service
The Future Of The Book, Part 654
Om man tittar på vad som förutspåddes så här dags förra året och några år tidigare kan man konstatera att framtiden må vara okänd, men inte oförutsägbar. Det är värt att hålla koll på vad som händer.

Mer om Sverige: Det har väl inte undgått någon att PISA-undersökningen som släpptes häromveckan inte hade mycket positivt att säga om Sveriges skolväsende, inte minst då när det gäller läskunnigheten. Det finns många saker som kan förbättras, men en intressant faktor som togs upp är ju att när det gäller läskunnighet klarar sig svenska elever bättre med digital information – se även SvD och svenska riksdagsdebatt (specifikt Per Lodenius inlägg). Än så länge har ju bara ett fåtal svenska skolor tillgång till något större urval av e-böcker, men vi gör allt för att lösa det genom ElibU, en av de första tjänsterna i världen som ger anslutna skolor fri och obegränsad tillgång till digitala böcker – läs gärna mer om detta, och om hur anslutna skolor använder tjänsten för att öka läslusten, på ElibUs blogg.

Även utomlands, i såväl USA som i Afrika, diskuteras barns digitala läsande och hur det kan användas för att förbättra läsförmågan. Fler initiativ kommer garanterat.

I USA fortsätter saker att hända trots den påstådda avstanningen för e-böcker. I dagarna avfärdade en domstol ett av allt att döma ganska illa förberett mål där oberoende bokhandlare stämt Amazon för att skapa ett monopol. Vad ska man säga – en stämning som antyder att storförlagen och Amazon är goda vänner kommer kanske inte att lyckas. Vi är knappast stora fans av DRM, men man får välja sina strider.

Och precis som vi skrev i förra sammanfattningen är det där att e-boksförsäljningen stabiliserats i engelskspråkiga länder en sanning med modifikation. Även om andelen av den totala bokbranschen för tillfället ligger ganska stilla fortsätter saker att hända inom den delen. Facklitterära förlag ser rejäla skiftningar från papper till digitalt (trots farhågor om att det är svårt att få icke-berättande litteratur att sälja digitalt). Även diskussionen runt egenutgiven litteratur fortsätter – knappast förvånande, med tanke på att en fjärdedel av Amazons e-boksförsäljning i USA nu är egenutgiven.
The Self-Publishing Debate, Part 2, Part 3

dbweinberg-priorities

Och som vi också skrev i förra inlägget går det egentligen inte längre att tala om en e-boksmarknad vid sidan av den traditionella; digitaliseringen av produktion, distribution och konsumtion (alias skrivande, förläggande, försäljning och, äh, läsning) påverkar hela branschen i takt med att gränserna luckras upp. En bok är en bok är en bok, sägs det ibland; jo, men olika format ger boken olika möjligheter och utmaningar, och we ain’t see nothin’ yet.
3 Things Holding Publishers Back – and 1 Idea
In the Ideal World, Digital Social Reading Would Rule on E-Readers
The Link

From the time of Saint Augustine the reader’s relationship with the book has evolved but the essence of this connection stays the same. It’s a personal one and the publishers that succeed will appreciate this intuitive bond. Observing the reading of Saint Ambrose that afternoon, Augustine could hardly have known what was before him. He thought he was seeing a reader trying to avoid intrusive visitors, sparing his voice for teaching. In fact he was seeing a multitude, a link between text and reader going forward through time immersed in codexes, hardbacks, paperbacks to us on our e-readers, reading him today.

Nog med filosoferande. Här är lite praktiska tips för hur man arbetar med e-böcker:
FAQ: Book Publishing Workflow
On Ebook Quality Assurance: Some Questions, Answered

Och lite mer funderingar om diverse EU-staters funderingar om att att ta till lagstiftning för att undvika alltför stor dominans av enskilda aktörer på bokmarknaden. En inte helt okomplicerad fråga, speciellt som den digitala bokbranschen knappast är mer färdigutvecklad just nu än musikbranschen var 2005 eller så; å ena sidan, visst är det inte bra om en enda aktör får dominera, som Amazon gör på vissa marknader (återigen, Brad Stones nyutkomna bok The Everything Store: Jeff Bezos And The Age Of Amazon rekommenderas starkt), men å andra sidan – om man lagvägen binder upp sig mot vissa lösningar redan nu, hur går man då framåt, och vad händer när någon internationell aktör gör något utanför ens gränser? Tillsvidare säger sunt förnuft: kräv öppna lösningar, finns i så många kanaler som möjligt, var medveten om för- och nackdelar med olika erbjudanden.
eBooks and the Law, the Taxman, the EU and the French
A bookseller’s 5%
Latest French anti-reality tantrum with ministerial Google boycott
SvB: Lagändring enda lösningen

Och slutligen, ingen missade väl den där idén en amerikansk bokhandel hade häromveckan – att flyga ut böcker medelst små robothelikoptrar? Tänk er själva, himlen över ett universitetscampus dagana runt kursstart, med svärmar av minihelikoptrar som flyger ut böcker som ännu inte finns digitalt… Det är såhär Skynet börjar, gott folk. I sann amerikansk anda har vissa redan gjort det till ett dataspel. Men personligen föredrar jag Waterstones lösning: Flyg ut böckerna med tama ugglor i stället! Det fungerade ju fint i Harry Potter…

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Utöver att vi fortsätter jobba på den nya modellen för digitala böcker på biblioteken har det hänt en del den senaste månaden.

Häromveckan var vi på endagskonferensen FutureBook i London. Det här är en återkommande konferens om bokbranschens framtid som vi besökt i flera år nu, och det är fascinerande att se hur diskussionen utvecklats; från att för några år sedan gälla frågor liknande dem som den svenska bokbranschen brottas med nu – ”Kan man verkligen sälja e-böcker”, ”Exakt hur gör man”, etc – har fokus nu alltmer kommit att hamna på den mogna digitala marknad den brittiska bokbranschen blivit, där det digitala inte längre är en liten nisch utan något som genomsyrar hela branschen, och vart man går vidare därifrån. Några intryck:

Den första bomben för dagen släpptes i inledningstalet av Seni Gleister från BookPeople, som gick rakt ut och hävdade att den brittiska bokbranschen i princip har pantsatt sig själv hos Amazon, alla som köpt e-böcker är inlåsta i Amazons kopieringsskydd, och det enda som kan hindra Amazon från att kontrollera allt är lagstiftning. Liknande tankegångar har ju även lyfts i Frankrike nyligen. Att säga att detta var kontroversiellt är nog en underdrift, men poängen kom upp fler gånger under dagen – om man låter ett enda företag med vinstintresse bestämma villkoren är det svårt att bygga in konkurrens och mångfald i efterhand. Samtidigt, som Brad Stone, författare till nyutkomna (och läsvärda) The Everything Store, påpekade: Amazon är där de är för att de vågat ta chanser, de såg vad som hände med musikbranschen och insåg att detsamma kommer att hända i andra branscher också.

Charlie Redmayne, som under året gått från att vara chef för JK Rowlings satsning Pottermore till att bli VD för storförlaget HarperCollins (ett tecken i tiden så gott som något) blev å sin sida den första under dagen att slå fast att det förlagen behöver göra är att se över sin egen situation. ”If you haven’t got great books, you’ve got diddleysquat.” Det här var ett tema som återkom från flera talare under dagen: som förlag sitter man på en oerhörd kompetens i form av redaktörer och författare, en guldgruva av innehåll som man vet att folk vill betala för och som andra branscher skulle göra allt för att ha tillgänglig… det gäller bara att lista ut hur man kommer att arbeta med det i framtiden. Redmayne föreslog tre kritiska punkter:

  • Sälj innehåll i flera kanaler
  • Bygg direkta kontakter med läsarna – sociala media blir en nyckel
  • Håll ögonen på nya sätt att ta till sig innehåll.

Vad är det då som säljs på en mogen digital marknad? En lärdom man direkt ser bekräftad är den gamla maximen att varje bok jag inte läst är en ny bok. ”Varför lägger vi 90% av vår marknadsföring på de nyaste titlarna när 60% av intäkterna kommer från backlist?” frågade Redmayne. Inte minst ser man att när de tryckta utgåvorna efter ett tag på diskarna tappar i försäljning ligger ofta försäljningen av e-boksutgåvan stabil – och ökar rentav när nästa bok av samma författare släpps. Jo Nesbø är bara en av många författare som sett stor försäljning den vägen.

Enligt en ny Nielsenundersökning har 20% av den brittiska befolkningen köpt en e-bok (”och så fort mer än 10% av befolkningen gör något är det en mainstreamaktivitet”). Motsvarande siffror för Sverige är förresten intressanta också – se mer om detta nedan! Apropå mainstreamaktiviteter hade de dock också några ganska deprimerande siffror: de mediavanor som ökar bland unga är Youtube, spelappar och SMS, allt annat minskar – och böcker mest av allt. Trots det (eller kanske snarare som en följd av det) tror också många tillfrågade lärare att e-böcker kommer att bli allt viktigare i skolan – en generation som vänjer sig vid att allt är digitalt kommer inte att förstå varför just böcker bara ska vara på papper. E-boksanvändning i skolan är dock inte helt okomplicerad; det måste finnas en prismodell som passar, det måste finnas en enkel teknisk lösning, det måste finnas böcker tillgängliga och eleverna måste kunna komma åt dem överallt. Det är ju frågor som vi i Sverige löst genom ElibU, men som i Storbritannien fortfarande är på idéstadiet. Det känns skönt att vara först ibland!

Men som sagt gäller ju bokens framtid inte bara att göra e-böcker av existerande böcker, och ett intressant seminarium gällde frågan om böcker som inte kan digitaliseras rakt av. Hur bra det än fungerar att göra e-böcker av romaner finns det ju fortfarande en del böcker som av olika skäl är svåra att digitalisera; hur går de framåt? Två intressanta fallstudier gällde Guinness rekordbok och förlaget Top That, som ger ut presentböcker för barn. Guinness rekordbok är svårare än man kunde tro att digitalisera, inte minst för att nästan ingen köper den åt sig själv, den köps för att ges bort. Guinness har gjort ett antal försök att släppa e-boksversioner av rekordboken (en fullständig EPUB-utgåva med bilder och allt blir över 1GB stor), att ge ut utdrag på olika teman som kortare böcker, att släppa appar, etc… men i slutändan har det varit svårt att tjäna pengar på det; det är liksom inte det som är Guinness rekordbok, speciellt när alla ändå har Wikipedia i fickan. Då har de haft större framgångar med att använda sociala media och olika onlineverktyg som Youtube för att låta läsare skicka in egna rekordförsök och göra rekordboken än mer interaktiv än den varit tidigare; kan du inte modernisera den traditionella huvudprodukten, kan du fortfarande göra mycket runt den. (Märk väl då att Guinness rekordbok ju från början själv var en ren komplementprodukt, tänkt för att avgöra diskussioner vid bardisken, med förhoppningen att de skulle köpa företagets andra huvudprodukt…) Top That har redan inställningen att en ”bok” inte är ett format; boken är själva texten och bilderna, sedan anpassar man formatet efter marknaden. Samma bok som i USA säljs som en räkneövning med magneter blir en popupbok i Brasilien och en bilderbok i Storbritannien. Då blir steget inte heller lika långt att ge ut boken antingen som en e-bok, eller en app, eller något annat beroende på vad den passar till – det digitala ersätter inte pappersboken utan blir ytterligare en produkt.

Dagen avslutades med flera diskussioner runt förlagsbranschen, hur den utvecklas, och vart de kan ta vägen härifrån. Några viktiga punkter som togs upp:

  • Förlagens förändringsarbete kan inte börja och sluta med att lägga till en digital avdelning. Digitaliseringen berör mycket mer än bara att producera e-böcker; det gäller också saker som att förstå hur man arbetar med att tagga information (att lägga in all den information som behövs för att formatera en EPUB-fil i efterhand är dubbelarbete), hur man kommunicerar med kunderna (”Stop broadcasting, start communicating!”), och hur man slutar se på böcker som enskilda produkter snarare än som steg i en författares hela livscykel.
  • Samtidigt är det inte helt enkelt att grundrenovera en bransch som trots allt går rätt bra, och som i åratal fokuserat på att bli så strömlinjeformad som möjligt. De branscher som lyckats göra radikala nybildningar har det gemensamt att de har dötid över att experimentera; hur gör man det när man lägger all tid på att göra sitt jobb? Det gäller att hålla sina mål i sikte hela tiden…
  • Ett bra exempel på hur digitaliseringen påverkar både försäljningen och förväntningarna på den gavs av Michael Tamblyn från Kobo, som berättade hur de agerade som svar på skandalen med självutgiven erotik tidigare under hösten. Hela föredraget går att läsa här, och är väl värt det. ”Is it still beastiality if the dolphin turns into a man halfway through?”
  • ”How do we stop being so bloody slow?!?” utbrast Rebecca Smart från Osprey. Det är en sak att det tar tid att skriva en bok; att det sedan också kan ta upp till ett år att faktiskt ge ut den efter att den är färdig är ett av skälen till att författare väljer att självpublicera i stället för att gå till förlag, menade hon, och allt svårare att förklara för läsare som vill ha boken nu – och som tack vare att författaren är på både Facebook och Twitter vet att boken är färdigskriven.
  • Michael Bhaskar från Profile Books slog fast att förlagens roll aldrig har förändrats: ”Publishing is about filtering and amplifying content to add value. That is it.” Det som förändrats är utmaningarna: där den trånga sektorn förut var att göra boken tillgänglig där kunderna var, är den nu att få deras uppmärksamhet – både i konkurrens med andra böcker, och med andra underhållningsformer. Hur löser man det? Behövs någon form av betygssystem för pålitliga och icke-pålitliga förlag och författare, som Chris McCrudden föreslog? Mjae, var väl den allmänna reaktionen där; skapar man verkligen en livlig och mångsidig förlagsbransch genom att låta läsare sätta betyg på sina favoriter?
  • Jamie Byng från Canongate hade ett förslag som låter både radikalt och egendomligt självklart: ge ut färre och bättre böcker. Förlagen kan aldrig konkurrera med självutgiven litteratur i kvantitet; gör det i kvalitet i stället. Låt alla erfarna redaktörer (och översättare) fokusera på de böcker man faktiskt tror på, i kommersiell eller litterär mening; punkteld i stället för bombmattor. Inte minst på den engelskspråkiga bokmarknaden, med över en miljard läsare, låter det definitivt som en poäng att göra – även om man naturligtvis kan ha invändningar.
  • Det är dags att ta tag i det här nu, konstaterade flera till slut, med återkoppling till morgonens frågeställningar. Förlagsbranschen har legat i bräschen för sig själv så länge, hur tar man tillbaka det iniativet? Vem sätter sig ner med ett gäng glada utvecklare (se vår rapport från Hackathon i New York tidigare i år) och utvecklar bokbranschen Hulu eller Netflix, en lösning som gynnar hela branschen? En fråga som inte är mindre viktig för de marknader som ännu inte överlåtit åt stora utländska aktörer att sköta de tunga lyften…

Läs gärna mer om konferensen här:
What did UK publishers learn this week?
The Bookseller: samlade artiklar och referat
Samlade twitter- och bloggposter

Men det har hänt annat inom e-boksbranschen på sistone också. Både i Sverige och utomlands har det kommit studier om exakt hur många som faktiskt läser digitalt. Det är slående hur ofta rapporteringen runt detta föredrar att lyfta fram de som inte (ännu) börjat läsa digitalt. Att studien Svenskarna och Internet presenterar nyheten att var sjunde svensk läsare numer läser e-böcker som att ”få läser e-böcker” må vara hänt, men när en studie som visar att mer än var tredje brittisk läsare mellan 16 och 24 numer föredrar e-böcker framför pappersböcker, en utveckling som skett på mindre än fem år, lyfts fram som att de flesta fortfarande föredrar pappersböcker är det inte utan att man undrar om marknadstrender blir intressanta först vid 100%. Det här är ju ingen folkomröstning där alla fogar sig i majoritetens vilja; all erfarenhet visar att de som föredrar att läsa digitalt kommer att fortsätta göra det, kommer att läsa fler böcker – upp till 60% mer, enligt en ny studie – och kommer att skaffa sina böcker från dem som erbjuder det. En uppseendeväckande trend är ju i hur hög grad försäljningen av engelskspråkiga e-böcker ökar i stora delar av Europa

Så var tar det stopp då? För några år sedan lovades/hotades det att e-boksläsandet skulle gå över 50% av branschen på de marknader där den tagit fart. Just nu verkar det plana ut på ca 20-30% i både USA och Storbritannien, lite beroende på hur man räknar (och ofta betydligt mer inom skönlitteratur). Lägg dock märke till att flera storförlag rapporterar att deras e-boksintäkter fortsätter öka; vissa tecken tyder på att ”avstanningen” till viss del beror på att både e-böcker och betydligt dyrare inbundna böcker snor läsare från pocketboken. Och även om försäljningen börjar avstanna nu är ju det på intet sätt en garanti för att det inte kommer att hända nya saker i takt med att våra medievanor fortsätter förändras.

En faktor som blir alltmer uppenbar är just de tekniska apparater vi använder för att läsa e-böcker. Även om det ibland tycks vara en allmänt accepterad sanning att e-boksläsning bara tar fart där det finns dedikerade läsplattor visar siffror både från mogna e-boksmarknader som USA och Storbritannien, och från starkt växande marknader som Tyskland, att en allt större del av läsningen sker på surfplattor och smartphones – apparater som ju, det är värt att komma ihåg, knappt ens var en glimt i Steve Jobs öga när Amazon lanserade sin första läsplatta. Och försäljningen av dessa fortsätter öka. När till och med Nordkorea satsar på surfplatteläsning…?

Gott om möjligheter finns alltså. Om inte annat kan man i alla fall konstatera att e-böcker, till skillnad från träböcker, är garanterat fria från herpesvirus. De behöver inte levereras per minihelikopter heller, för den delen.

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

”Folks, we’re in the first four seconds of digital. Don’t panic.”
– Corey Pressman, Exprima Media

För ett par veckor sedan var vi alltså på Book Expo America i New York för att delta i IDPFs konferens om den digitala bokens ställning och allmänt höra hur landet ligger. Vi tänkte att det kunde vara trevligt att dela med oss av det vi fick höra; den amerikanska marknaden ligger ju några år före den svenska när det gäller digitalisering. Dessutom naturligtvis länkar till annat intressant som hänt de senaste veckorna.

För att summera kommer vi att prata om:

  • När författare kan tjäna pengar på att ge ut böcker själva – vad får dem att ändå skriva kontrakt med förlag?
  • Hur hittar vi böcker i mediebruset, och vilka verktyg kan man tänka sig för att underlätta det?
  • Är e-boken bara en digital version av pappersboken, eller vart tar den vägen härifrån? Är den sociala boken nästa steg efter e-boken?
  • EPUB3 och webben – vad är det man publicerar, och hur kan man använda det?
  • Prissättning – hur prissätts e-böcker, och kan man verkligen sälja en e-bok begagnad?
  • Och slutligen lite allmänna tankar om framtiden.

Hybridförfattare: där självutgivet möter förlag
”If you’re taking a percent of my profit, I expect you to be earning that. You need to make an offer that will knock my socks off.”
– Sylvia Day, författare (Harlequin mfl)

”Hybridförfattare” är alltså uttrycket som verkat fastna på de författare som kombinerar självutgivning med traditionell bokutgivning via författare. (Trots en del envisa pessimister som påpekar att inom biologin utmärks ju hybrider i regel av att vara sterila.) I svallvågorna efter den boom för självutgivna författare som rått på framför allt de amerikanska och brittiska marknaderna under senare år (enligt en ny undersökning är 12% av e-boksförsäljningen självutgivna böcker, en siffra som kanske är rejält underskattad) har en intressant rollomvändning skett på bokmarknaden. Författare som byggt upp sitt eget varumärke skriver kontrakt med förlag och låter dem ge ut deras böcker, men det är författarna som sätter villkoren; som de ser det är det förlagen som får en andel i författarens intäkter för att de hjälper till att sälja deras böcker, inte författarna som får en royalty från förlagets bruttointäkter. Och även om de allra flesta självutgivna författare fortfarande inte säljer mycket ska man inte underskatta marknaden; Sylvia Day nämnde att den största månadsintäkt hon själv fått in som egenutgiven låg på 250 000 dollar, och hennes kollega Hugh Howie (Wool) nämnde att han gjort en undersökning som tydde på att utöver jättesuccéerna finns även mängder med författare som tar hem mer ”medelmåttiga” intäkter – varmed han menade ca 20 000 dollar/månad. Det håller på att byggas upp en separat, stabil förlagsmarknad med författare som anser att de kan göra mycket av det förlagen gör själva, och får det bekräftat också.

Innebär detta att förlagen kan gå hem och lägga sig? Vänta, vi omformulerar frågan: Varför väljer författare som tror sig kunna göra allt själva ändå att också gå ut via förlag? En ny undersökning bland författare, både traditionellt publicerade och självpublicerade, går in mer på vad författare väntar sig av förlag.
De viktigaste skälen att ge ut böcker själv är:

  1. Kreativ kontroll (”Because I think I can do it better.” – Sylvia Day). Ju mer författare upplever att de kan kontrollera sin egen utgivning, desto viktigare blir det.
  2. De får behålla större del av intäkterna
  3. Enkelhet

Å andra sidan, de viktigaste skälen att låta förlagen ge ut ens böcker:

  1. Bredare distributionsmöjligheter (inte minst tryckta böcker)
  2. En hjälpande hand på vägen, inklusive redigering och omslagsdesign
  3. Prestigen i att ligga på ett ”riktigt” förlag (en faktor som dock verkar minska starkt i betydelse)

Givetvis är ett av skälen till att självpublicering slagit så stort i USA och Storbritannien att just e-boksförsäljningen blivit en faktor att räkna med. Det är ändå en fråga för förlag att tänka på: vad erbjuder de författare som författarna inte kan göra själva, och hur oundgängliga är de tjänsterna när marknaden förändras? Var lägger man bäst krutet?

Läs också:
Hybrid Authors Weigh in on a Myriad of Issues
Anybody Press is the new member of the Big Six (for ebooks, at least)
What are we selling?

Att stå ut i mängden
” The problem we face is abundance. The chief tool we have to reduce complexity is The Story. A novel is a program that runs inside the reader.”
– Richard Nash, Small Demons

Discoverability, alltså möjligheten för en enskild bok att nå fram i mediabruset vi omges med när vi har tillgång till miljontals böcker (för att inte nämna alla appar, filmer, tv-program, och annan information vi kan nå genom samma kanaler) fortsätter vara ett hett ämne, men diskussionen rör på sig hela tiden. Richard Nash menade att ju komplexare vår värld blir, desto starkare blir vår instinkt att förenkla det genom att omforma det som en del av en berättelse. Problemet med många av de mekanismer som används för att föra fram böcker idag, inte minst i nätbaserade butiker, är att de utgår från rent matematiska algoritmer som ser till köpbeteenden men inte till själva läsandet. Böcker har ju alltid varit i någon mån interaktiva och krävt läsarens inblandning; hur kan man bygga ett ekosystem som ser till vad folk får ut av sina böcker snarare än till vilka böcker de ställt i sina (virtuella) hyllor?

”All publishers ask me ‘What’s a hackathon?’ All entrepreneurs ask me ‘Um… what’s a publisher? You don’t write the book, you don’t print the book, what do you do exactly?'”
– Rick Joyce, Publishing Hackathon

En intressant idé kom fram på The Publishing Hackathon, som avslutade fredagen på bokmässan. Här samlades ett antal grupper med IT-entreprenörer som satts ihop för att hitta nya sätt att föra fram böcker, allt från bokrekommendationer baserat på vad man twittrar om (”Jag ser att du har gift dig, och är glad över detta; har du läst Nicholas Sparks?”), var man befinner sig utifrån telefonens GPS (”Hej! Du gick precis förbi ett klassiskt skyltfönster i New York, har du läst Breakfast at Tiffany’s?”), och andra variationer. Det vinnande teamet hade en idé som utgick från precis det Nash nämnt två dagar tidigare: en databas inte över böcker utan över karaktärer i böcker, med användardefinierade karakteristika som man kan söka sig vidare på för att hitta mer av just det man gillade med en viss bok. Du som greps av Harry Potter på grund av att han kan trolla, har du läst Cirkeln? Du som greps av Harry Potter för att han var föräldralös, har du läst Oliver Twist? Etc. I princip alltså en mer målinriktad variant av TVTropes, som ju är känt för att skapa ganska fanatiska användare. Om det blir något av den idén återstår att se, men det är en fascinerande tanke: att ge läsaren verktyg för att själv söka sig fram i läsandet, gör det till en lek att söka upp nya böcker.

Samtidigt menade författaren Malcolm Gladwell att både förlag och återförsäljare fortfarande har en roll att spela genom att göra ett urval som de läsare de vänder sig till kan känna är relevant för dem. ”Det sista vi vill ha är allt vi vill ha,” menade han; man vill ha en kanal där det känns som om någon med god smak har gjort ett urval och hittat det som just du är intresserad av.

Men fortfarande kvarstår ju att man måste kunna sålla i allt detta på något vis, vare sig man är läsare eller återförsäljare. Tillgång till strukturerad metadata är ett måste. Hugh McGuire från PressBooks spann vidare på idén om boken som en URL, som även diskuterades på IfBookThen i Stockholm i våras; tanken är alltså att i en värld där alltmer sker via nätet – både sök, köp och konsumtion – är det relevanta inte vilket format en bok är i, utan att boken har ett ”hem” i form av en fast URL med all relevant information om den. Han sammanfattade i 10 punkter vad en sådan URL ska kunna göra:

  1. Innehålla all grundinformation om boken.
  2. Innehålla strukturerad och uppdaterad data som är tillgänglig online.
  3. Tillhandahålla metadata i ONIX eller liknande via ett öppet API.
  4. Läsa in extern data via API:er – recensioner, biblioteksklassificering, wikipedialänkar, etc.
  5. Sammanställa det som sägs om boken – exempelvis via kopplingar till tjänster som Readmill eller Goodreads
  6. Erbjuda tillgång till boken via webben så att det går att länka till ett enskilt avsnitt, enligt samma princip som Svenska Dagbladets paywall
  7. Möjliggöra länkningar mellan olika böcker genom API
  8. Följa realtidsstatistik över vad som blir läst
  9. Lägga ut alla innehållsförteckningar och index på webben
  10. …och slutligen erbjuda API-tillgång till hela konkarongen.

Det låter väl enkelt, va? Tekniska frågor åsido, vems ansvar är det att göra detta om vi tänker på vad som stod ovan – förlaget, återförsäljaren, författaren… eller den som gör det först?

Läs även:
The 7 Deadly Myths of Digital Publishing
Selling Books Online With Clever Metadata

”En bok under glas”
”If you want to know how the readers of the future will behave – look at schools.”
– Rebecca Tomasini, Alvo Institute

”En bok under glas” blev snabbt ett av konferensens mest använda uttryck. Grundfrågan här är: vart tar boken vägen efter den första e-boksrevolutionen? Det enda vi gjort så här långt, hävdade flera talare, är ju att ta den gamla vanliga pappersboken, digitalisera den och publicera den till läs- och surfplattor. Det är ett nytt distributionssätt, men i grunden exakt samma bok, trots att digitaliseringen erbjuder möjligheter som helt enkelt inte fanns med träboken.

I grund och botten kan diskussionen sägas ha rört sig åt två håll utifrån detta: ska vi utöka mediainnehållet i själva boken, eller ska vi erbjuda utökade möjligheter runt boken? (Eller för all del båda?)

Multimediaböcker är fortfarande något av en het potatis; alla vet att det går att göra, men utöver enskilda prestigeprojekt har ännu ingen riktigt hittat rätt sätt att göra det på; att publicera böcker med multimediainnehåll är dyrt, komplicerat, och i slutändan inte särskilt efterfrågat av läsarna. Den nya standarden EPUB3, som många förutsätter är på gång att slå igenom ordentligt (även om vissa inte håller med), gör också detta betydligt enklare; inte minst kommer det att bli mycket lättare att designa böcker som sedan kan läsas på flera olika enheter och ändå leva upp till författarens önskningar. (Läs mer om detta längre ner.)

Men det finns ju en annan dimension att utöka också: man kan utgå från läsaren i stället för från innehållet, skapa tjänster runt själva boken i stället för att stoppa in saker i den. Flera talade sig till exempel varma för vad som händer när alltfler får möjlighet att dela med sig av det de läser. Otis Chandler från det sociala nätverket Goodreads, som nyligen köptes av Amazon och har mångdubblat sina användare på ett par år (de har nu 18 miljoner användare världen över) gick så långt att han hävdade att det som digitaliseringen inneburit för (den amerikanska) bokmarknaden under de senaste fem åren kommer det sociala läsandet att göra under de nästa fem åren. (Se gärna hans presentation här.) Allen Lau från Wattpad höll med: ”Att kombinera digitalt läsande på helt mobila apparater med ett socialt nätverk är inte bara ett nytt sätt att läsa – det är en helt ny form av underhållning”, menade han. Wattpad erbjuder författare och läsare ett sätt att interagera direkt, inte olikt hur forna tiders följetänger skrevs, men med större möjlighet för läsarna att kontakta författaren och dela med sig av sina kommentarer ”live”. Det är ju säkert även sådana här frågor Amazon hade i bakhuvudet när de lanserade Kindle Worlds för några veckor sedan, en idé som redan får efterföljare.

Inte minst ser man möjligheter för läsare att själva medverka till innehållet; alltifrån Slicebooks, som möjliggör för både förlag och läsare att sätta ihop egna antologier, till barnboksprojekt som MyStoryBook som gör det lätt för föräldrar att sätta ihop en bok där barnet självt är huvudperson (vilket fick debattören Porter Anderson att utbrista ”Herregud, vad narcissistiska våra barnbarn kommer att bli.”)

Till grund för allt detta måste ju ligga en förståelse för hur dagens – och inte minst morgondagens – läsare tar till sig information. Inte minst gäller detta för möjligheterna att nå yngre läsare (vilket ju också är något vi tagit fasta på när vi utvecklat ElibU). En av de absolut viktigaste uppgifterna för bokbranschen under de närmaste 2-3 åren vara att engagera unga läsare – böckerna måste finnas tillgängliga där läsarna tillbringar sin vardag, och det på ett enkelt sätt. Vi har just nu en hel generation som växer upp med antagandet att information är det som finns tillgängligt direkt över webben – därav succén för tjänster som Spotify och Netflix. Surfplattor håller på att tränga ut bärbara datorer helt och hållet och – i USA äger nu var tredje vuxen en sådan, och Sverige är knappast långt efter – trots att iPad lanserades för bara tre år sedan, och majoriteten av de som äger en äger dessutom en smartphone. I framväxande marknader som Indien kommer 60% av internettrafiken från mobila enheter. Det är en gigantisk marknad – och en som bokbranschen i många länder knappt ens gjort ett hack i. Vad man än tror om träbokens framtid står det klart att bokbranschens framtid – både sök, köp, läs och diskutera – till stor del kommer att behöva ligga på webben.

Lyckligtvis är ju boken väldigt lämpad för den här sortens mediamarknad, åtminstone rent tekniskt. Hittills har nästan all e-boksförsäljning skett via nedladdning, men det lär knappast dröja länge innan strömmande e-böcker (typ de vi använder i ElibU) börjar ta en stor del av marknaden – i en värld där allt har en webbläsare, varför ska man inte kunna komma åt boken man håller på och läser varsomhelst? Att glömma boken hemma borde vara lika omöjligt som att glömma Youtube hemma. Steve Potash från Overdrive drog ner både skratt och rynkade pannor när han visade en bild på sig själv där han läser en bok på… webbläsaren på ett nytt kylskåp.

Läs även:
Digital News Adoption Rate Doubles with the Growth of Tablets
Children’s Digital Platform Wars
Penguin’s First To Read Program Entices Readers With Early Releases
Report: Children’s Digital Reading Growing (uppföljare)
That Old E-book Smell
What I was thinking when I said that wild stuff

EPUB3: den suddiga linjen mellan bok och web
”Readers don’t care about the publishers’ systems, limitations and profits. They care about ease of use, quality, and word of mouth.”
– Kristen McLean, Bookigee

EPUB3, den nya versionen av det öppna e-boksformatet EPUB som blivit branschstandard för alla utom Amazon, har varit på gång i ett antal år nu och än så länge har inte så mycket hänt – delvis på grund av att det länge saknats program som kan läsa EPUB3-filer. Nu verkar det dock (med reservation för att konferensen ju sponsrades av just IDPF, organisationen som utvecklat EPUB) som att det håller på att lossna. Konsortiet Readium har tagit fram ett utvecklingskit som gör det lättare att utveckla läsprogram till EPUB3, och de håller även på att arbeta på en öppen DRM-standard för att ersätta Adobes system som använts till tidigare versioner. Läs mer om det här.

Detta har också lett till att stora amerikanska förlag som Hachette har börjat arbeta mer med att ge ut böcker i det nya formatet – ge ut böckerna så kommer läsarna, menar de.

Ofta nämns EPUB3 som ett multimediaformat, men bara för att det stödjer det är det långtifrån den enda fördelen. Amerikanska förlag har sedan EPUB slog igenom ofta varit tvungna att ta fram olika versioner av samma bok för att passa alla plattformar och alla distributörer; med EPUB3s större formateringsmöjligheter slipper de det, påpekade författaren och konsulten Liz Castro. Du kan få en bok att se likadan ut oavsett apparat, oavsett distributör, oavsett programvara, vilket minskar produktionskostnader och felrisker och gör det enklare att hålla boken uppdaterad. Med EPUB3 som standard blir det också lättare att läsa äldre böcker i nyare apparater i framtiden eftersom nya läsare även kommer att stödja äldre EPUB-varianter; de böcker man köpte igår kan läsas i morgon också. EPUB3 inkorporerar även HTML5, med alla de möjligheter som det ger för både formatering och interaktivitet.

En annan viktig fråga som kom upp var den om tillgängliga media. Vi svenskar kan ju vara lite stolta över att EPUB3 till stor del är byggd utifrån DAISY, och EPUB3 erbjuder också stora möjligheter att göra litteraturen tillgänglig för de som har olika slags läs- och skrivsvårigheter – en grupp som i praktiken alltid varit bredare än bara de med rent ”officiella” hinder. Läs mer om detta här:

Läs mer om nyheterna i EPUB3 här.

Liisa McCloy-Kelley från Random House delade med sig av några praktiska tips för e-boksproduktion:

  • Använd sidans utrymme klokt – tänk inte i första hand att det måste se ut som pappersboken, utan att det ska vara läsbart. S k fixed layout – alltså en fil som alltid ser likadan ut oavsett skärmstorlek – ger också nya möjligheter.
  • Glöm inte grundläggande designregler, såsom att inte ha döda områden på sidan.
  • Tänk på navigeringen. Boken blir t ex mer läsbar om kapitlen inte är för långa.
  • Vad kom inte med från den tryckta boken? Se om du kan ta tillbaka det men tänk på att man kan skapa samma känsla utan att härma den tryckta boken.
  • Använd teknikens möjligheter, men gör det där det hjälper historien och/eller navigationen.
  • Gör det roligt. Man ska vilja läsa boken.
  • Bygg och återanvänd. Tänk på om det du utvecklar kan användas någon annanstans. Random House har t ex utvecklat en funktion kopplad till recept, som innebär att man kan skapa shoppinglistor utifrån recepten och sedan maila dem. Den funktionen kan nu förlaget använda i alla sina kokböcker.
  • Testa mycket, på alla plattformar, utvärdera vad som fungerar och inte, och använd den respons du får.
  • Undvik överflödig/fel teknik och grafik. Om det finns länkar i boken som inte fungerar är det bara irriterande.

Ett problem som påpekades är hur man arbetar med e-böcker för böcker som har långa produktionscykler. Hur gör man en bok som är planerad till hösten 2015, när böcker kanske kommer ut som hologram? Random House börjar arbeta på e-boksutgåvan ca fyra månader innan utgivning. Även versionshantering blir en viktig fråga när boken blir digital; när en bok inte går igenom tryckta utgåvor, hur ofta bör man uppdatera den? Hur markerar man vilken version det är? Hur får de som köpt boken tillgång till den (om de ska ha det)? Här kan t ex verktyget GitHub komma till nytta.

Just själva framtagningen av e-boksfilen är också en intressant fråga. Precis som i Sverige jobbar många amerikanska förlag med en kombination av att göra filer själva och att lägga ut boken på externa partners – ofta i Indien. Flera förlag har vant sig vid att outsourca ”standard”-böcker – vanliga romaner och populär facklitteratur, som inte kräver några större designinsatser – medan de gör de mer komplicerade designerna själva för att tillägna sig kunskapen. Samtidigt kan man inte vänta sig att alltid ha all kompetens på hemmaplan, inte minst med tanke på hur snabb teknikutvecklingen är. Fokus bör man, som alltid, ha på läsarna och vad de förväntar sig, och välja produktionssätt och designkomplexitet utifrån dem.

Det finns också stora möjligheter att integrera arbetet med boken med webben. Detta underlättar inte bara skapandet av själva boken och distribution av den, utan också att samarbeta med olika partners för att göra det så enkelt som möjligt för läsare att hitta och köpa boken och marknadsföra boken effektivt. (Ni ser, vi är tillbaka på det där med att föra fram boken igen.) I grund och botten är ju EPUB, som någon lite föraktfullt nämnde, egentligen bara en zippad websida. Det är inte så bara, skulle vi vilja påstå; tvärtom, det gör det till ett format som erbjuder stora möjligheter till både formatering och sammanlänkning, och inte minst att koppla olika tjänster till formatet – det är ju t ex väldigt lätt att anpassa för onlinestreaming, för att göra boken tillgänglig överallt. Om man ska hårddra det så betalar ju kunder inte för en datafil, precis som ingen betalar 199 kronor för pappret i en pappersbok, eller 99 kronor i månaden för en Spotifyklient; de betalar för innehållet – texten – och de betalar för tjänsterna som gör det lätt för dem att hitta, läsa, och sprida sina tankar om boken.

Att sätta pris och värde
En återkommande fråga när det gäller e-böcker är ju prissättningen. Michael Tamblyn från Kobo förvånade många med att hävda att priserna, tvärtemot vad många förväntat sig, stabiliserats. Mellan Q1 2012 och Q1 2013 minskade snittpriset på en såld e-bok för Kobo med 8% – men i princip hela den minskningen orsakades av den stora försäljningsökningen för självutgivna böcker, som nu nästan utgör var femte såld titel. För traditionellt utgivna böcker ligger priset fast (till stor del tack vare storsäljare som Fifty Shades) och snittpriset på en självutgiven bok ökar nu också och verkar stabiliseras runt $3,50. Han noterade också flera intressanta trender bland de förlag och författare som jobbar aktivt med sina priser (även om det ska noteras att dessa tips alltså är grundade på en marknad som än så länge är mycket större än den svenska):

  • Det nyligen avslutade experimentet där vissa böcker i Storbritannien såldes för 20 pence ledde till ökad försäljning på de titlarna för medverkande återförsäljare, men gav dem inte fler nya stadiga kunder än vanligt. Har man byggt en lättanvänd plattform förblir kunderna lojala även om de köper enstaka billiga böcker annorstädes.
  • De prisjusteringar som leder till ökad försäljning är dels kortvariga kampanjer på enstaka titlar (och relaterade titlar) och dels en mer långsiktig prisnedsättning som ger längre liv åt ”nya” titlar, motsvarande hur populära titlar i tryckvärlden ges ut i billig pocketupplaga efter ett tag.
  • Även om det kan vara frestande att ge bort böcker gratis som PR-aktivitet rekommenderar de att man tar ut ett nominellt pris (99c eller liknande). En betydligt högre andel av de som betalar en icke-summa för en bok är beredda att betala fullpris för uppföljaren, än de som inte betalar någonting alls.
  • Effekten av kampanjer är mycket större för okända författare än för de böcker som folk skulle köpt ändå.

På samma ämne diskuterade Josh Shanker från prisjämföringssajten BookBub vad de hade funnit utifrån de köplänkar de förmedlat till olika återförsäljare. Han underströk till att börja med vikten av att se till två olika effekter av priskampanjer: dels den ökade försäljningen av just den titeln, och dels det han kallade ”bounce” – dvs det ökade intresset för närbesläktade titlar. Att sänka priset på en bok ökar i regel försäljningen för den titeln, och försäljningen ökar naturligtvis mer ju mer man sänker priset… däremot innebär det ju inte nödvändigtvis att intäkterna ökar. Däremot fortsätter ”bounce”, och därmed intäkterna från ökad försäljning av relaterade titlar, att öka även när priset på kampanjtiteln går mot 0. Det är alltså en avvägning man för göra. Han inskärpte också att en kampanj som inte marknadsförs är bortkastad. Ett lägre pris gör kanske en läsare mer benägen att köpa en bok när hon råkar snubbla över den, men chansen att mer än enstaka läsare råkar hitta den ökar inte, och den som inte hittar en bok kommer inte att köpa den oavsett pris.

Relaterat till detta är ju den nyligen uppdukna frågan om begagnade e-böcker. Både Amazon och Apple patenterade ju nyligen lösningar för att kunna sälja vidare de e-böcker man köpt, något som fått många förlag att dra öronen åt sig. På ett seminarium om frågan konstaterades att vad man än tycker så kommer det förr eller senare att hända. Talarna varnade bland annat för att detta kan leda till att priset på en e-bok i praktiken blir gratis, eftersom begagnatmarknaden kommer att ersätta den ordinarie; till skillnad från en pappersbok slits ju inte en e-bok, och frågan är ju också hur många gånger den får säljas – om jag säljer en begagnad e-bok, vad hindrar mig från att behålla den och sälja den en, tio, tiotusen gånger till, utan att upphovsmannen får ett öre? En möjlighet är ju förstås att e-boken inom något år har flyttat upp i molnet helt och hållet, att man enbart köper tillgång till den och sedan kan signa över inloggningen på någon annan… Vilket ju komplicerar frågan om man ”äger” en e-bok ännu mer. När du köper en månads åtkomst till HBO, ”äger” du då de avsnitt av Game of Thrones du ännu inte sett? När du tankar på månadskortet på bussen, ”äger” du en månads bussresor?

Det ska också påpekas att det inte är självklart att en andrahandsmarknad leder till lägre priser; ett av skälen till att studenter inte vill köpa e-böcker är att de inte kan sälja dem vidare efter kursens slut. Så frågan är: är läsare beredda att betala mer för e-böcker om de har ett andrahandsvärde, eller kommer det andrahandsvärdet i praktiken att bli 0?

Det enda paneldeltagarna var eniga om var vikten av att branschen löser detta själva innan staten kliver in och reglerar det åt dem – om återförsäljning av mjukvara och e-böcker blir helt laglig, utan begränsningar, är vi tillbaka i det gamla spöket igen: varje ny bok säljer ett enda exemplar, som sedan delas gratis. Samtidigt får man väl säga att seminariet om vidareförsäljning av e-böcker var i naivaste laget ibland. Flera talade sig varma om att ”strunta i tekniken, låt en bok vara en bok!” Eh… och bollen är rund, och nu gäller det att åka skridsko, och handsken är kastad, och hur löser man en teknisk fråga genom att strunta i tekniken? En talare hävdade att det inte är ett problem om ”begagnade” e-böcker blir gratis eftersom alla då kommer att använda de pengar de sparat till att köpa ”nya” e-böcker till fullpris. Detta på en marknad som redan idag består till 80% av backlistförsäljning… Vi kanske ska nöja oss med att säga att det är en komplicerad fråga, och att förlagen kommer att behöva partners som kan göra det också.

Läs också:
Average price of best-selling e-books see a near $2 spike from last week

Framtiden?
”Print books are still prominent? I’m stunned!”
– Jason Merkoski, en av männen bakom Kindle

Så, vad lovar då framtiden? Flera talare, inte minst på det seminarium som avslutade torsdagens pas, tog fram kristallkulan och spanade framåt.

Att folk kommer att fortsätta läsa var alla överens om – frågan är vad, och var, och hur. Som Malcolm Gladwell uttryckte det har läsandet alltid varit en funktion av skolgång, och idag har vi fler utbildade människor än någonsin förut i världshistorien. Men det återstår fortfarande många frågor att lösa. Bland de viktigaste faktorerna som kommer att segla upp över de närmsta åren nämndes till exempel territorialrätt (Ska en e-bok inte finnas tillgänglig i hela världen bara för att olika förlag äger den i olika länder?), att få med sig konsumenterna, och att se till att de som gör jobbet fortfarande får betalt.

Att träboken kommer att överleva var också de flesta om (utom Kindleutvecklaren Jason Merkoski, vars bok Burning The Page rekommenderas starkt för den som vill ha mer framtidsspekulation), som var chockerad över att det fortfarande läses tryckta böcker 2013). Som Andrew Savikas uttryckte saken: det har funnits glödlampor i 150 år utan att stearinljusbranschen gått under.

Vad kommer man att läsa? Det finns stora möjligheter att utöka litteraturen, menade flera talare. Överhuvudtaget står facklitteratur inför en omvandling; ordböcker och encyklopedier har redan i princip sopats bort från jordens yta, och det är fara värt att även mer berättande och genomforskade böcker får svårt att hitta läsare. Samtidigt innebär det också möjligheter till nya bok- och affärsmodeller; kapitelförsäljning (se Slicebooks ovan), till exempel, eller böcker som automatgenereras utifrån förfinade logaritmer. Merkoski spekulerade i att använda de informationsspår som vi alla lämnar efter oss i dagens samhälle till att skapa en biografi över någon med en enkel knapptryckning – ”jag skulle älska att kunna läsa min döda farmors historia”.

En viktig fråga kommer att vara skalbarhet. Ju mer möjligheter tekniken ger, desto viktigare att de faktiskt går att använda också. Det går tillbaka till problemet med multimediaböcker: vad är vitsen med att lägga en massa utvecklingsarbete på en bok, om du sedan måste göra samma sak om igen för nästa? Hållbara idéer måste kunna användas mer än en gång – och utvecklas när tekniken tar ett nytt steg, så att man inte blir tvungen att börja från början igen.

Man kan spekulera länge och väl. Det är ändå rätt förtroendeingivande att när man kliver ner i det där nakna järn-och-betongkulvertarna som New York-borna kallar tunnelbana sitter folk, precis som i Sverige, och fipplar på elektroniska apparater i stället för böcker… men till skillnad från här läser de böcker på dem. Och när vi klev ut från det enorma, hypermoderna kongresscentret där vi diskuterat digital framtid i tre dagar var bland det första vi såg en gammal hederlig New Yorksk hästskjuts. Framtiden handlar inte om att överge det gamla, det handlar om att… vad sade poeten, tro på det man trodde på trots allt?

Lite fler summeringar från Book Expo:
Epilogger: IDPF Digital Book 2013
Writing on the Ether: Casting stones at BEA
How London Beat BEA’s Pants Off
Less books, more readers?

Läs också gärna våra tidigare summeringar från bokmässan i London och IfBookThen Stockholm.

Och så avslutar vi med lite glad sommarpop. Följ Eleanor Friedbergers råd – stäng av TV:n och läs en bok för någon på din telefon.

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Glad sommar!

Veckan som gick

24 maj, 2013

Vi har kommit en lång väg från Microsofts förutsägelser om e-boksmarknaden 1999. Vad hände den senaste veckan?

Tja, nästa vecka är vi på Book Expo America i New York, så varför inte börja med lite nyheter om ett annat stort Apple? Det har varit mycket prat om den nära förestående rättegången om prisnivån på e-böcker mellan amerikanska justitiedepartementet å ena sidan och Apple och ett gäng storförlag å den andra. Se t ex:
DOJ Filing Calls Apple ”Ringmaster” of E-book Pricing Rise
Apple Fights Back in Antitrust Case
News from the Big Six, Apple Antitrust Settlements
Amazon: Victim or Aggressor?
Apple har också fortsatt fått kritik för sina hårda regler för vad som får säljas i deras butik.

Annars fortsätter ju årssiffrorna för 2012 rasa in fortfarande;I USA fortsätter e-boksförsäljningen fortfarande öka, inte minst bland barn- och ungdomslitteratur. Och inte mindre glädjande är att det alltså inte sker till priset av minskade intäkter, utan e-böcker driver både marknaden och intäkterna.

(Apropå barn och ungdom förresten: en ny brittisk studie konstaterar att majoriteten av 8- till 16-åringar föredrar att läsa på skärm framför på papper – och de som läser på skärm läser oftare också. Då krävs det förstås att de har tillgång till böcker också; läs gärna om vår satsning på skolorna genom ElibU här.)

Trötta på amerikanska och brittiska siffror? Ta och läs om Nederländerna, där e-böcker nu utgör ca 4% av marknaden, och Kanada. Kanada är ett intressant fall; för tillfället verkar e-boksförsäljningen stanna på en nivå av 15%, vilket tillskrivs bland annat att den fysiska bokhandeln fortfarande utgör större delen av all bokförsäljning där, samt att kanadensare inte är så noggranna med att jämföra priser innan de köper. (Därav priserna på Neil Young-biljetter.) Notera också att största spelaren på den kanadensiska marknaden inte är Amazon utan inhemska Kobo.

Det har varit väldigt mycket prat om självpublicerad litteratur på senare år. Nu börjar det spekuleras i om självpubliceringsmarknaden kanske börjar bli mättad. Andra är mer optimistiska om självpublicerarnas chanser gentemot traditionellar förläggare. Den som lever får se.

I takt med att marknaden svämmas över av smartphones och surfplattor har många frågat sig vad som kommer att hända med den ”klassiska” läsplattan. Det är väl ingen slump att skärmtillverkarna nu börjar leta efter fler användningsområden:prislappssystem; armbandsur, telefoner, byggsatsdisplayer, och för all del också läsplattor (inklusive en riktig bjässe från Sony). Tja, så länge det innebär att de fortsätter blir bättre och billigare kan man ju hoppas på att efterfrågan bland oss storläsare förblir stor nog. Den som väntar på Mirasols färgskärm, som det glunkats om i flera år nu, lär nog få vänta; som alltid läsvärda bloggen The Digital Reader konstaterar,

The screen doesn’t actually work. (…) If nonfunctional props count as demos then Star Trek had the first tablets, cell phones, and so on.

Och apropå Star Trek: i onsdags släpptes nyheten att Amazon, förutom att fortsätta satsa internationellt, tror sig ha hittat ett helt nytt marknadssegment i förlagsbranschen – de ska nu börja ge ut fanfiction kommersiellt. Traditionellt skrivs fanfiction ju på en grå marknad där copyrightbrott oftast ignoreras eftersom inga pengar byter hand, men Amazon har nu tecknat avtal med TV-kanaler som gör att fans nu kan sälja sina alster lagligt. Författaren John Scalzi är något skeptisk. Varför gör de detta? Finns det mycket pengar i det? Kanske, men det är också ett sätt för upphovsrättsinnehavarna att stärka sitt varumärke; det är i princip samma sak som JK Rowling gjorde med Pottermore.com, men mer öppet. Vi skrev mer om liknande transmediala initiativ här.

Och apropå copyright, två intressanta artiklar om piratkopiering: What you need to know about book piracy och svarsartikeln …misses the point in its article on e-book piracy.

Lite annat läsvärt:
Stephen Kings nya bok släpps inte som e-bok eftersom han vill stödja bokhandlar; eftersom Amazon ändå säljer pappersutgåvan undrar man hur väl det går…
Europeiska kommissionen diskuterar e-böcker och hur man ska bygga en hållbar europeisk marknad. Nödvändig plan eller önsketänkande?
Anders Borg om vad Sverige gör för att sänka e-boksmomsen, som ju är 25% till skillnad från de 6% man betalar på träböcker. Tydligen följer vi det EU gör noggrannt.
Ten challenges to innovation in publishing
Book publicity: What’s changed and what hasn’t
Six Publishing Lessons From Open Road Media’s First Three Years
13 Lessons From Killing Our College Daily Paper And Going Digital

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Sådärja. Ladda nu ner ett gratisex av Da Vinci-koden och ta helg.

Veckan som gick

14 maj, 2013

Eller ja, veckorna då; efter den långa summeringen av vad som sades på bokmässan i London blev det tyvärr ett litet glapp i rapporteringen.

De senaste dagarnas kanske största nyhet: Efter att det spekulerats att Barnes & Nobles e-bokssatsning Nook inte går så bra kom det i dagarna ut att Microsoft funderar på att köpa den… för en miljard dollar. Det är nästan så man skulle kunna tro att det finns pengar att tjäna på digitala böcker för de som vet hur man säljer digitala produkter. Samtidigt satsar pigga konkurrenten Kobo på en läsplatta i lyxformat. Konkurrensen hårdnar, men det finns också en större marknad att dela på, och fler möjligheter att nå läsare.

(Edit: Precis efter att jag tryckte ”Publicera” här förnekade Microsoft planerna. Samtidigt kom också nyheten att Amazon köper Liquavista, som tillverkar färgskärmar för läsplattor, så grundpoängen består.)

Se bara på situationen i Storbritannien, där e-boksförsäljningen nu gått från nästan ingenting till 12% av den totala omsättningen på bara ett par år. På bekostnad av pappersböckerna, tror man kanske? Näpp, precis som läget är för skönlitteraturen i USA ökar branschen som helhet också.
Digital Book World: Ebooks Grew 134% in UK in 2012, up to 12% of Total Market
This Is Money: Print fiction sales rise despite 134% leap in ebook sales in record year for publishers
Digital Book World: Ebook Spending on the Rise

Visserligen verkar marknadsandelen för e-böcker för tillfället plana ut på ca 30% av intäkterna för branschen som helhet (betydligt mer för skönlitteratur, förstås), men det är ju också med den generation som fortfarande minns när böcker bara fanns på papper. Vi skriver mer om barns läsning lite längre ner.

Och därmed följer naturligtvis andra debatter, som till exempel den om prissättning…

…nya affärsmodeller, försäljningskanaler och konkurrenssituationer…

…och naturligtvis den eviga frågan om e-boksmomsen. Nyligen gjorde Bolivia som Frankrike och Luxemburg och sänkte e-boksmomsen till samma nivå som den för pappersböcker. Danska återförsäljaren Saxos flytt till Luxemburg gjorde dem omedelbart till klart störst på den danska e-boksmarknaden eftersom de nu kan sätta betydligt lägre priser än sina konkurrenter. I Sverige och Danmark har vi fortsatt fyrdubbel moms på digitala böcker.

Se även vad som händer i Ostasien, Australien, och vad som kan tänkas hända i resten av världen.

Därmed inte sagt att inget händer i Sverige. I år satsar Bok- & Biblioteksmässan stort på det digitala, med en helt ny scen där både förlag och läsare får möjligheter att mötas, pröva på och diskutera bokens digitala framtid. Vi kommer givetvis att vara på plats där!
Se även:
Dito tror på vatten
Bokon billigast på e-böcker

Lars Rambe på Hoi förlag har nu en intressant blogg om dagens bokbransch: Blocks by Rambe

Och ni missar väl inte Bokons nya podcast Bokmärkt?

Även på andra sidan kölen börjar det röra på sig. E-böckerna hamnade i centrum när norska kulturministern presenterade sin nya boklag (eller boklov, som de säger där borta). Se SvBs sammanfattning här: SvB: Fastpris ska gälla alla böcker

Och om det nu hjälper till att få igång den norska e-boksmarknaden – därom går som vanligt meningarna isär – är det nog inte en minut för tidigt; enligt en ny undersökning av NRK läser 81% av alla yngre norrmän som börjat läsa e-böcker enbart på engelska. Det är en rätt skrämmande siffra för oss som hoppas på att det även i framtiden ska finnas gott om litteratur på de nordiska språken; vad händer när läsarna blir övertygade om att vill man läsa böcker i de där digitala apparaterna där man tar till sig all annan media från Twitter till långfilm, då gör man det på engelska eller inte alls? Kunderna väntar inte på branschavtal och pilotprojekt.

Och där var vi väl osökt inne på det här med barns läsning. Vi har ju nu lanserat ElibU, vår stora satsning på att hjälpa skolorna få tillgång till digitala böcker. Ni kan se hela lanseringseventet, inklusive ett väldigt intressant föredrag om vikten av att barn får läsa av läsambassadören Johan Unenge, här:

Vi gjorde även en summering av intressanta nyheter om hur digitala böcker kan underlätta barns läsande. Rekommenderad läsning för alla.

Slutligen noterar vi också att för knappt tre år sedan blev James Patterson den förste att sälja mer än en miljon e-böcker. Nu gick han nyligen ut och kritiserade branschen för att vara för rädd att stå upp för bokens värde. Det gav en del intressanta svar som är värda att läsa eftersom de säger en del om vart branschen är på väg – eller åtminstone vart man tror att den är på väg:

Som vi skrev för några veckor sedan: det är märkligt att ju mer man dödförklarar boken, desto livskraftigare verkar den.

Så, det var allt för den här gången. I slutet av veckan är vi på Biblioteksdagarna i Örebro – kom gärna förbi och säg hej!

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Soundbites från London

16 april, 2013

I söndags var vi på The Digital Minds Conference i London – en heldag ägnad åt vad som händer i den moderna bokbranschen, och vad som kommer att hända härnäst. En fullständigare rapport från denna och Londonmässan i stort kommer, men så här i twittertider såg många talare till att uttrycka sig kort och kärnfullt. Här alltså en samling lösryckta men tänkvärda citat för den moderna publiken.

”In 1976 we were told ’Home taping is killing music’ – it was an incredibly long and healthy death!”
”Fail. Fail better. And succeed in ways we never would have imagined a year or a week ago.”
”We’ve moved from scarcity to abundance, we no longer rely on gatekeepers but on guides, word of mouth, luck. We rely on becoming dandelions, with thousands of seeds thrown to the wind.”
– Neil Gaiman

”You can talk about Spotify all you want – people still don’t like reading short stories. And nobody reads poetry.”
”This is a mere respite, nothing is sacred, everything is changing. We are in the changing room at half-time, having an orange, we’ll soon be back for the second half.”
– Will Atkinson, Faber

”Charles Dickens was the Metallica of his day – ’Why does he want to make money off his books?’”
”The Guardian will go out of business in couple of years, and its last piece will be an article by Cory Doctorow explaining why free is the best model.”
”People like Amazon and Netflix because it’s EASY. People aren’t price sensitive, they’re convenience sensitive. 10-15% of users will never want to pay. Forget them and focus on ease of use and the right price.”
”Don’t take business advice from people who write for free!”
– Robert Levine, författare

”We don’t have Amazon. Korea is the grave of foreign players. We kicked out Walmart.”
– Robert Kim, iPortfolio

”Copyright will lose relevance and fade, like laws against horse poop in the street.”
”Startups have to fail fast and fail cheap. Title selection is neither, so we have to find other places to fail.”
– Richard Nash, Small Demons

”You can publish 2,000 books on Amazon, and people will buy the one book they remember and never even see the other 1,999.”
– Darren Nash, sfgateway.com

”The great thing about a digital-first environment is that if something is failing, you can change it really quickly.”
– Donna Condon, Harlequin Mills & Boon

”Do we really need to call it destruction (of the book industry)? …Oh, DISRUPTION. Sorry.”
– Pablo Defendini, Safari, svarar på frågor från publiken

”People don’t pay extra for enhanced ebooks nobody wants. You want to spend £10,000 a video… like the free ones on Youtube?”
– Mark Witkowski, Jouvé

”The most experimental digital authors of the last 10 years – Shakespeare, Dickens, Shelley – have been dead.”
”Everyone knows the name of their favourite film directors or music producers, nobody knows their favourite book editor.”
– Sophie Rochester, The Literary Platform

”A few years ago, admitting to being self-published was like standing up on a stage and saying ’HEY EVERYBODY, I MASTURBATE!’”
– Mark Lefebvre, Kobo

”Self publishers are learning how to outsell traditional publishers, with equally good products, at lower cost. If we don’t add significant value for the author and significant value for the reader, we’re all going to go extinct.”
”Most self-published authors don’t sell.”
– Mark Coker

”James Joyce said it: ’Mistakes are the very portals of discovery.’”
– Rick Joyce

”There are too many one night stands in publishing. Publishers seduce readers, then forget about them. You need to start data-ing your readers.”
– Anna Rafferty, Penguin

Veckan som gick

12 april, 2013

Nästa vecka är det ju bokmässa i London, och förhoppningsvis kommer det att sägas mycket intressant. Så vad säger ni, vi kör en snabb nyhetsroundup innan dess:

I går, torsdag, hade vi en mycket uppskattad presentation av ElibU på Kulturhuset i Stockholm. Filmer av eventet kommer inom kort för er som inte var där; tillsvidare kan ni gärna se två demofilmer av ElibU här. Stort tack också till läsambassadören Johan Unenge som hade mycket intressant att säga om sitt arbete med att uppmuntra till ökat läsande i svenska skolor.

I går släpptes även amerikanska förläggarföreningen totalsiffrorna för 2012. E-böcker ugör nu 23% av försäljningen i USA – det är en pampig siffra, men den är värd att förtydliga lite:

  • Detta är alltså andelen i intäkter, räknat i dollar och inte i antal sålda böcker. Var fjärde dollar som hela bokbranschen tar hem är digital, och detta trots att priserna på e-böcker fortsätter sjunka.
  • Detta är alltså andelen för hela bokbranschen, inklusive de delar av branschen där e-böcker ännu inte fått ett stort genomslag. För skönlitteratur och populär facklitteratur är andelen betydligt högre. (Se gärna vår förra nyhetspost.)
  • E-böckerna tar över, priserna sjunker, bokhandlarna försvinner… och bokbranschens totala intäkter ökar. Bokbranschen i USA växte med 6% under fjolåret.
  • E-boksförsäljningen fortsätter öka, även om ökningen börjat avstanna något. Prognosen för 2015 säger 59%. 59% av intäkterna, alltså. På hela branschen. För Europa? 20% samma år – alltså ungefär som USA nu.

Ebooks made up 23 percent of US publisher sales in 2012, says the AAP
Ebooks Account for 23% of Publisher Revenue in 2012, Even as Growth Levels
Measuring the first quarter: e-book sales data

Som vi skrev i förra veckan ökar omsättningen även i Europa. Är vi på samma nivå som USA än? Nej. Är det realistiskt att tro att man går från 0 till 50 över en natt? Nej. Rör det på sig? Absolut. Mer kommer i nästa post!
Omsetnaden for e-bøker i Europa auka med 200 prosent i 2012
German Readers Finally Embracing Ebooks, Self-Publishing
What Does Germany’s Adoption of Digital Foretell for Europe?

Samtidigt fortsätter förstås diskussionen om affärsmodeller och kanaler. Till att börja med verkar det nu som om agencymodellen, alltså prismodellen där förlagen bestämde minipriser på e-böcker, nu är officiellt död efter att både HarperCollins, Hachette och Macmillan hoppat av den.

Så på något vis måste förlagen hitta något annat sätt att undvika att Amazon får bestämma allt. Svensk Bokhandel rapporterar om utvecklingen i Storbritannien:
Kampanj mot Amazon ger kunderna bonus
Sony stoppar prisdumpning

I veckan fick dessutom både Amazon och Apple kritik för påstådd censur. Amazon för att de inte ville distribuera en bok på korniska, något som de senare tog tillbaka, och Apple efter att påståtts ha tvingat serietidningsappar att ta bort ”vuxet” material. Det står givetvis alla fritt att välja vilket material de vill distribuera, men ju mer en kanal kommer att dominera, desto svårare blir det ju för förlagen att nå ut med sina böcker om de inte lever upp till kraven. Amazon har tidigare hävdat att skälet till att de inte distribuerar böcker på andra språk än de de har representation i är för att säkerställa att det inte är porr.

Samtidigt blickas naturligtvis framåt också. En spännande bok som släpptes i veckan är Jason Merkoskis Burning The Page. Merkoski var med och utvecklade Amazons Kindletjänst och har, enligt recensionerna, intressanta saker att säga om hur bokbranschen kan komma att utveckla sig och vad man bör tänka på. Tankar kommer framöver i den här bloggen så fort vi hunnit läsa den.

Ladda också gärna ner Media Evolutions rapport eBooks & eBucks – money, passion and change, som presenterades på IfBookThen häromveckan. Läs gärna vår rapportering därifrån här!

Det är ju inte bara i Sverige som skolorna satsar på e-böcker. I Australien arbetar nu delstatsregeringen i New South Wales aktivt med att få ut e-böcker i skolorna.

Till slut en kul idé som vi hoppas få se mer av: Nu erbjuder Malmö Aviation e-böcker och ljudböcker till sina kunder. ”Var där kunderna är”, hör man allt oftare – när hakar andra reseföretag på? När kan man ladda ner en e-bok direkt i Stockholms tunnelbana eller på Inlandsbanan? Eller ja, kan kan man ju redan, men hur många som sitter där vet det?

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med, och var försiktiga så att ni inte glömmer hur böcker fungerar!