Hur blir en e-bok till?

18 augusti, 2014

Vi får ibland frågan, hur blir en e-bok till egentligen? Varför finns inte alla böcker som någonsin givits ut automatiskt som e-böcker också, varför kostar de pengar, vem bestämmer om en bok ges ut…? Det är naturligtvis något som kan diskuteras väldigt länge, men här tänkte vi försöka svara på några vanliga frågor.

Vem bestämmer om en bok blir e-bok?
Precis som med tryckta böcker är det den som äger rättigheterna till boken – oftast upphovsmannen, genom sitt förlag – som bestämmer om den alls ges ut och i vilka format.

I Sverige finns närmare tusen olika förlag, från multinationella bjässar till enmannaoperationer som sköts från köksbordet, och även i allt högre grad självutgivna författare – även om dessa formellt sett inte har avtal med något förlag, så gör de ju själva det jobb ett förlag skulle gjort och är alltså i praktiken självförlagda också. Precis som det är upp till Torgny Lindgren och Norstedts att besluta om de ger ut en e-boksutgåva av hans nya bok är det upp till självutgivna författare att besluta om de vill ge ut den som e-bok och vilka leverantörer de anlitar, och ingen annan kan bestämma det åt dem.

I dagsläget kommer de allra flesta nya svenska böcker, och i allt högra grad också böcker som översatts till svenska, ut som e-böcker samtidigt som den tryckta boken. Ju mer författare och förlag märker att det lönar sig, desto fler e-böcker kommer naturligtvis att komma ut. Vår erfarenhet är tydlig: E-boksmarknaden är i konstant tillväxt, och de som satsar på e-böcker – inte bara att ge ut dem, utan också att aktivt marknadsföra dem – tjänar på detta.

Hur blir en bok en e-bok?
Sedan mitten av 80-talet har förlagsbranschen digitaliserats allt mer; idag skrivs nästan alla böcker (med vissa undantag) på dator, mailas till förlaget som korrläser och designar på en dator, mailas till tryckeriet som trycker boken… Att ge ut en e-bok är väl då bara att trycka på en knapp i samband med att boken trycks? Ja och nej. Eftersom e-böcker fortfarande är en ganska ny företeelse har det först nyligen börjat komma verktyg för att enkelt göra en e-bok i formatet EPUB utifrån samma förlaga som används för att trycka boken. Alla böcker som gjorts innan dess måste alltså konverteras från äldre filer – antingen av förlaget själva, eller av någon som är expert på sådant. Dessutom är det ju inte helt säkert att det avtal som skrevs med en författare 1981 omfattar digitala rättigheter; detta har dock de flesta förlag arbetat med att rätta till.

Sedan finns ju ca 200 år av äldre litteratur att digitalisera också, och då blir det knepigare; de finns ju ofta bara på papper. När Bonnierförlagen häromåret lanserade Tusenprojektet, med e-boksvarianter av tusen titlar som inte funnits tillgängliga tidigare, fick de i många fall springa runt på antikvariat för att hitta exemplar av äldre titlar som var i tillräckligt gott skick för att kunna scannas och ges ut. Projektet bar sig dock rent ekonomiskt inom ett år; så hög är efterfrågan på äldre titlar. Flera förlag håller nu på med liknande initiativ.

För fler tips runt hur du skapar e-böcker i formatet EPUB, se gärna här.

Vad kostar det att göra en e-bok?
Om ett förlag själva har programvara som kan skapa e-boksfiler kostar det ju bara den tid det tar dem att göra detta; att sedan ge ut boken och ha den ”i lager” på alla återförsäljare kostar inget. (Vi kan också hjälpa till med e-boksproduktion mot en låg kostnad.)

Att distribuera boken till läsarna är också betydligt billigare än för en tryckt bok, även om det inte är helt gratis; det måste ju finnas servrar, system, supportpersonal och annat som ser till att boken faktiskt kommer fram också. För att betala för detta tar vi på Elib 10-20% av förlagets F-pris vid distribuering till återförsäljare och bibliotek, beroende på hur många kringtjänster vi tillhandahåller vid distributionen. (Den procentsatsen varierar från distributör till distributör; t ex tar Apple och Amazon ca 30% av slutpriset till kund.)

Så borde en e-bok aldrig kosta mer än någon krona? Mja, som med de flesta varor och tjänster är det ju inte bara själva råvaran som kostar; en pappersbok för 250 kronor innehåller ju inte returpapper för 250 kronor, och den där caffe latten du precis lade 40 kronor på innehåller inte ett helt paket Gevalia. I priset för en bok ingår ju allt arbete som ligger bakom den, oavsett om den är tryckt eller i digitalt format. Förutom att författaren givetvis ska ha betalt för något års arbete kostar även det redaktionella arbetet med en bok, korrekturläsning, design, omslagsdesign, marknadsföring, etc. De kostnaderna försvinner inte bara för att boken blir digital, även om de givetvis kan komma att se annorlunda ut beroende på hur hela bokbranschen utvecklas. Se gärna Mattias Boströms blogg eller videon nedan för lite mer resonemang runt detta.

Vem bestämmer vad en e-bok kostar att köpa?
Precis som med tryckta böcker är det upp till förlagen att sätta ett s k F-pris, förlagspris, som är det pris bokhandlarna köper in boken för; det priset ska täcka alla förlagets och författarens kostnader. Därpå lägger bokhandlarna på sin marginal och moms, och där har vi slutpriset läsaren betalar.

Vi rekommenderar alltid de förlag som distribuerar böcker via oss att sätta ett F-pris som är en bit lägre än aktuell tryckt utgåva, eftersom det självklart är svårt att sälja en e-bok dyrare än den tryckta utgåvan. Vi erbjuder också förlagen möjligheter att sätta framtida priser, så att de redan från början kan lägga in en prissänkning t ex i samband med att den tryckta boken kommer ut som pocket.

I dagsläget är tyvärr momsen betydligt högre på digitala böcker än på tryckta; bokmomsen 6% blir plötsligt 25% när exakt samma text förmedlas som ettor och nollor istället för på döda träd. Detta är upp till Sveriges Riksdag och EU att åtgärda.

Det genomsnittliga F-priset för en såld svensk e-bok (som omfattar allt från billiga noveller till nyutkomna storsäljare) ligger i skrivande stund på ca 45 kr. Exakt vad en bok bör kosta kan naturligtvis alltid diskuteras, och gör också så; i slutändan måste det, som med alla kommersiella produkter, bli en avvägning mellan producenternas kostnader och kundernas betalningsvilja.

Vad gör Elib?
Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker från över 700 förlag ett tjugotal återförsäljare såsom Adlibris, Bokon, Bokia, CDON och Dito, 96% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma icke-exklusiva villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

Tankar efter New York

17 juni, 2014

Häromveckan var vi på bokmässan Book Expo America i New York, bland annat för att besöka tvådagarseventet IDPF Digital Book, där många av de mest kunniga i branschen gav sitt perspektiv på den digitala bokmarknaden. Här en sammanfattning av vad som sades.

Digitaliseringen påverkar hela branschen, från författare till återförsäljare till läsare, och huruvida man i slutändan läser boken på en skärm eller en bunt papper är kanske det minst kontroversiella. I USA matchar nu e-bokstillväxten branschens tillväxt som helhet. E-boken har visserligen gått hårt åt en del tryckt försäljning – framför allt pocketböcker – men den har också fått in nya läsare, och fått etablerade läsare att både köpa och läsa mer.

 

Självpublicering

På senare år har ju självpublicerade författare som Sylvia Day, E L James och Hugh Howey nått rejäla framgångar. Länge har de ändå behövt ett förlag för att på ett vettigt sätt kunna ge ut pappersböcker, men i och med att print-on-demand blir allt smidigare är frågan hur länge det behövs. Av intresse för svenska läsare är säkert också frågan om översättning för utländska marknader; det kan de väl ändå inte göra själva? Nej, menade författaren Bella Andree, men däremot börjar det dyka upp bra översättningstjänster som författare kan anlita – t ex gav hon nyligen själv ut en bok på franska efter att återförsäljaren Kobo hjälpt henne till en bra deal med en översättare, medan hon själv behåller förlagsrättigheterna och inte behöver ett franskt förlag.

Nu ska man förstås inte måla fan på väggen, än så länge står traditionell förlagsmarknad för en stor majoritet av försäljningen både på papper och digitalt. Men det kan vara väl värt att studera vad förlag är bra på; efter allt prat om starka varumärken häromåret var det enda som konstaterades i år att ”författaren är varumärket; få vet eller bryr sig vad förlaget heter.”

 

Hur hittar läsaren och boken varandra?

Sociala mediers roll i läsningen fortsätter diskuteras. Otis Chandler från Goodreads, som väl får sägas tala i egen sak, menade att läsare nu mer än någonsin vill dela med sig av rekommendationer, och att just rekommendationer från någon man känner är ett av de absolut viktigaste sätten som läsare hittar nya böcker. Han lyfte även fram möjligheten att interagera med författare; som en läsare uttryckte det, ”Stephen King knows I exist!”

Metadata är också viktigt; ju mer bokhandeln digitaliseras, ju snabbare allt går, desto viktigare blir det att all data som hamnar i försäljningskanalerna är korrekt – att baksidestext och omslagsbild finns, att priser uppdateras löpande allteftersom boken åldras, att författarinfo stämmer, och att allt detta kommuniceras i god tid. När man hanterar tusentals titlar kan det bli svårare än man tror; som den kristne förläggaren Matt West berättade, ”En gång råkade vi påstå att en av våra författare hade skrivit Bibeln. Han var INTE glad.” Tekniska lösningar och gemensamma standarder som ONIX är viktiga, men i slutändan är det en affärsfråga; HarperCollins i Storbritannien löste det slutligen med den högteknologiska metoden att först samla alla felaktiga böcker i ett Excelark och sedan låta förlagschefen ringa upp de ansvariga och svära åt dem tills data var korrekt uppdaterat. Att alla behöver veta vad de är ansvariga för och att den texten de matar in är det som visas ut mot kunderna, är självklarheter; men det nya digitala landskapet sätter ännu mer vikt på det.

 

E-boksformat

Den nya e-boksstandarden EPUB3 som bl a ger bättre stöd för multimedia, icke-latinska alfabet och lanserades 2011, och har – med undantag för Japan, där 80% av e-boksmarknaden är mangaserier – fortfarande inte fått något större genombrott. Länge har relativt få läsprogram kunnat hantera de nya funktionerna i EPUB3, och då har det heller inte varit någon poäng med att ta fram böcker. Till sommaren/hösten kommer dock flera läsprogram med EPUB3-stöd, och då är ju frågan om det äntligen blir dags?

Samtidigt pågår också diskussionen om vart man tar vägen efteråt (eller i stället). Markus Gylling från DAISY-samarbetet presenterade the Digital Publishing Interest Group, ett nytt forum som ska arbeta med att jämka ihop webb- och eboksstandarder. Både webben och EPUB bygger ju på samma grundtankar, och ändå är en HTML-sida (online, uppdaterbar) och en EPUB-fil (portabel, fixerad) helt olika djur. Borde inte en och samma fil kunna visas på båda ställen? Idag är det oändligt mycket lättare att länka ihop två webbsidor om söta kattungar än att länka från en e-bok till en annan – ”Hur kan vi acceptera det utan att ställa oss upp och skrika?” frågade Gylling. Den som lever får se…

I samband med Book Expo lanserades också den nya profilen EDUPUB, tänkt som en uppsättning standarder för att underlätta produktion av läromedel och liknande. Läs mer om den här och här.

Oavsett vilket format böcker presenteras i är det i längden inte optimalt att först göra pappersboken färdig och därefter bryta ut en e-bok ur den som är en rak kopia av förlagan. Sanj Kharbanda föreslog en modell som kommer bort från uppdelningen i papper och digitalt – fokusera på innehållet, själva boken, och skapa sedan en behållare för varje kanal som passar innehållet bäst. Det är lättare sagt än gjort, men fyra utgångspunkter:

  1. Skapa arbetssätt som håller det elektroniska i minnet genom hela processen. Det du stryker i pappersboken behöver inte kastas bort, det kan bli extramaterial i den digitala utgåvan.
  2. Skapa och använd interna XML-standarder och stilmallar, som används konsekvent redan under redigeringsarbetet.
  3. Tänk på det digitala formatets fördelar framför pappersboken – skapa flera lager av innehåll, interaktivitet, mm.
  4. Tänk på att i slutändan görs allt för att tjäna historien du berättar. Ingen blir glad av, för att återanvända ett fint ord, ”okynnesappande”.

 

Skolor

Även i USA blir det ju allt vanligare att barnen använder surfplattor i skolan, och lågstadieläraren Amy Rosenstein berättade om hur hon låtit sin klass diskutera med författare över Skype, skriva egna böcker som de sedan kunde publicera i både digitalt och tryckt format via tjänsten Story Jumper, och hennes erfarenhet av att försöka få tillgång till digital litteratur på ett enkelt sätt. Inte minst viktigt är det att få tillgång till verktyg som gör böckerna tillgängliga för hela klassen via mobila enheter och ger dem möjlighet att lägga in bokmärken och anteckningar i boken. I Sverige har vi ju löst detta genom abonnemangstjänsten ElibU, men i USA diskuteras det fortfarande hur det ska gå till.

 

Bibliotek

Frågan om digitala böcker på biblioteken är förstås het i USA också. Ett seminarium behandlade just frågan om hur bibliotek arbetar med e-boksinköp. E-böcker utgör idag ca 9% av amerikanska biblioteks genomsnittliga budget. I USA, som i de flesta andra länder, köper ju bibliotek in e-böcker enligt stycklicens – de köper ett virtuellt exemplar av boken till ungefär samma kostnad som pappersboken, och kan sedan låna ut den till en person åt gången. Siffror kan därför inte översättas rakt av till den svenska modellen, men man kan notera att biblioteksanvändare är i regel storläsare – 29 böcker om året mot 11 för icke-biblioteksanvändare. Biblioteken är också en av de viktigaste kanalerna för att upptäcka nya böcker, speciellt när allt färre städer har en egen fysisk bokhandel; nätbutiker må stå för 61% av försäljningen, men bara för 7% av nyupptäckten – man använder bibliotek och fysiska bokhandlar för att hitta böcker man vill läsa. Både de förlag och de bibliotek som deltog såg därmed biblioteksutlåningen som en väldigt bra möjlighet att samarbeta, även om det som allting kräver en del arbete. Bibliotekarien Patricia Lowrey från Cleveland lägger 2-3 dagar i veckan på nya e-boksköp för att säkerställa att sortimentet i så hög grad som möjligt matchar det låntagarna efterfrågar; så fort det är fler än fem låntagare i kö på en bok ska det helst köpas in en licens till.

I Sverige har vi ju nu lanserat vår nya biblioteksmodell för digitala böcker, och de första biblioteken har redan börjat ansluta sig. Mer om detta inom kort!

 

Abonnemangsmodeller

Slutligen ägnades en halvdag åt frågan om abonnemangsmodeller – jakten på det mytomspunna Spotify för e-böcker. Än så länge har ju ingen hittat en perfekt lösning på detta, och även om många tror att det måste komma förr eller senare återstår fortfarande en del detaljer. Randy Petway från Publishing Technology påpekade att nästan alla andra medieformer, från Netflix till hemförsäkringar, erbjuder abonnemang och det är det absolut säkraste sättet att behålla en kund. När kunden väl har betalat blir det ju mycket lättare att leta upp och pröva på böcker utan att behöva fatta köpbeslutet däremellan. Erfarenheten hittills pekar på att de som går med i abonnemangsmodeller dessutom fortsätter köpa böcker; samtidigt ska också noteras att abonnemangskunder i regel är storläsare från början (och män mellan 18-44) och frågan är ju om samma mönster stämmer för lite mindre fanatiska läsare. Dessutom uppstår ju med ett stort utbud lätt samma problem som med Spotify, att man med ett oöverskådligt sortiment och en sökruta bara letar upp böcker man vet att man gillar. Men det skiftar förlagens utmaning från att övertyga läsare att köpa böcker till att bara övertyga dem att leta upp och prova på.

Samtidigt finns en gräns för hur högt man kan prissätta en abonnemangstjänst; de flesta läser ju på sin höjd någon enstaka bok i månaden, och då kan månadskostnaden inte vara mycket högre än kostnaden för det – och ändå ska alla få betalt. Kan man då, t ex, ha med de senaste storsäljarna, eller bara backlist?Å ena sidan är abonnemangsmodeller på många sätt inte konstigare än pocketboken; bara ytterligare ett massformat för titlar som inte längre har stor marginal per exemplar. Å andra sidan behöver en abonnemangstjänst, liksom vilken bokhandel som helst, ha populära titlar för att användare ska gitta gå med – precis de böcker förlagen måste ta hem vinst på för att kunna fortsätta ge ut böcker. Var drar man gränsen? Samtidigt var Chantal Restivo-Alessi från HarperCollins noga med att påpeka att det verkliga hotet inte är en hypotetisk kannibalisering på styckförsäljningen, utan konkurrens från piratverksamhet och icke-läsande. En fungerande abonnemangsmodell skulle kunna ge säkra intäkter och lojala kunder; det är värt mycket. ”The challenge is to defend the culture of the book – in whatever format – from the culture of computers”, som författaren Nicholas Carr påpekade.

Julen varar, om inte till påska, så åtminstone till tjugondag knut. Men nu är ju 2014 i full gång, vi har lovat att uppdatera den här bloggen lite oftare, och det ska bli av; inte minst ska vi i en kommande post berätta en hel del om var den svenska e-boksbranschen står och är på väg så här i början av 2014 – inte minst kommer det mer information om den nya biblioteksmodellen som ska vara klar snart. Men till att börja med en sammanfattning av vad som trots allt hänt och sagts under julveckorna.

2013 var ju året då alla ”visste” att e-bokstillväxten på de stora marknaderna i USA och Storbritannien avstannade… trots att både stora och små aktörer på marknaden menar att deras intäkter från digital bokförsäljning ökade rejält, e-böckerna faktiskt gav förlagen bättre marginaler, och allt fler läser digitalt. (Jodå, även i Sverige.) Inte minst bland barn och unga syns en rejäl ökning – mer om det nedan.

Consider this: it took 10 years for OverDrive to reach its first 100 million digital checkouts – a time span between 2003-2012. The next 100 million checkouts all happened in 2013.

Ska det verkligen vara så svårt att säga om det ökar eller minskar? Tja, faktiskt; ett inte helt obetydligt skäl är ju att de ”officiella” siffrorna utgår från förlagens rapporterade försäljning – och som vi skrivit här tidigare är nu ca 25% av e-boksförsäljningen i USA och Storbritannien självutgivna titlar, som alltså inte syns i den statistiken. När man säger att e-boksmarknadens tillväxt avstannat i USA och Storbritannien ska man ju också betänka att bokbranschen som helhet gått bakåt jämfört med uppgången föregående år, delvis pga att 2013 saknade någon enorm storsäljare som 50 Shades och Hungerspelen var under 2012; att då samtidigt den digitala delen inte ökar lika mycket som den gjort tidigare innebär ju inte att den går bakåt.

Dessutom, även om e-böcker tillsvidare verkar ligga stadigt på 25-30% av marknaden är det, återigen, inte fråga om ett demokratiskt beslut där majoriteten vinner; allting tyder på att i framtiden kommer vi att läsa både digitalt och på papper, och den som vill bli läst bör inte tvinga sina läsare att välja det ena eller det andra.

Vad kommer då att hända under 2014 på de marknader som ligger ett par år före oss? Samtidigt som alla experter delat med sig av sina förutsägelser inför det närmaste året hölls häromveckan Digital Book World-konferensen i New York, som av naturliga skäl fokuserade mycket på vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden. Om vi skulle sammanfatta de intressantaste kristallkulebetraktelserna. Källor för detta, och mer fördjupande läsning, hittar ni på länkar i slutet av den här posten.

Global e-boksmarknad. I dagsläget finns ju inte en enda global marknad för e-böcker, även om de stora aktörerna i praktiken finns världen över, inklusive de länder där de officiellt inte lanserat. Det är ju det mest uppenbara svaret på frågan man ibland hör om varför det som händer i USA inte automatiskt händer här också; olika författare säljer olika bra i olika länder och på olika språk, och tillgängligheten varierar då också. Precis som noterades i Global Ebook Report i höstas är dock engelskspråkiga förlag mycket medvetna om att en allt större – och allt yngre, och alltmer digital – del av världens befolkning gärna läser på engelska likaväl som på sitt eget språk, och satsar nu aktivt på att sälja där. I Norge fortsätter det spekuleras om man ”mistet en generasjon unge lesere” som hellre än att vänta på att böcker kommer ut på norska till ett pris de anser rimligt helt enkelt köper e-boken på engelska i stället.

“There’s a potentially bigger market in English if you did some marketing to engage with the English-language books,” explained Reidy of the process by which booksellers are realizing their readership doesn’t only buy books in the local language; she went on to explain that there are bigger considerations involved in global sales, including how to price books in other markets.

Samtidigt är det inte det enda som händer heller. Varje språks marknad utvecklas inte samtidigt, men när de väl kommer igång går tåget snabbt – under 2013 lossnade det rejält i flera länder inklusive Frankrike, Tyskland, Brasilien, Nederländerna, Ryssland och Danmark. Man kan även se att det inte rakt av är en fråga om att vänta på att Amazon kommer in och tar marknaden ifrån en. I både Frankrike och Tyskland har man märkt att Amazon tvärtom har svårt att ta en majoritet av e-boksmarknaden, även när efterfrågan ökar lavinartat.

Även i de länder där ökningen idag påstås ha avstannat lär den trots allt fortsätta, eller åtminstone ligga kvar på ungefär den nivå den är på nu. (Minskning av ökningen är inte detsamma som en minskning av totalen.) Exakt hur denna ökning kommer att se ut, utöver att den kommer att bli snabbrörlig, är en annan fråga; den digitala bokmarknaden är ännu i sin linda, och vad som händer under den allra närmaste framtiden beror bland annat på…

Vad gör de stora spelarna – Amazon, Apple, Google, Barnes & Noble, Kobo? De kommer förstås att satsa på att bli större, och de har också koll på vilka trender som gäller; vänta ett antal satsningar under året. Linjen mellan fysiskt och digitalt, och fysiska butiker och onlinehandel, kommer att korsas både fram och tillbaka. Precis som nämndes i New York i våras är kunder lojala mot butiker som de vant sig vid, och de som väl fått in en kund kommer att fokusera på sätt att behålla denne. (Detta beror ju i och för sig delvis på att de stora amerikanska distributörerna ofta använder DRM som låser kunden till just deras plattform, vilket vi ju inte gör i Sverige.) Samtidigt visar ju erfarenheten från Tyskland och Frankrike att det går att konkurrera om man tar striden i tid, och de får även passa sig för uppstickare som t ex:

E-boksabonnemangstjänster, som kommer att prövas i högre grad. Återigen: ingen har än så länge etablerat sig som ett självklart ”Netflix för e-böcker”, men flera av de som började under 2013 börjar se rätt starka ut – åtminstone på sin hemmamarknad, och åtminstoe i teorin. Det som återstår att se är ju om någon av dem faktiskt kommer att dra till sig tillräckligt många kunder, och dra in tillräckligt mycket pengar till sina förlag, för att tjänsten ska bli hållbar. Var ligger en vettig prisnivå för en abonnemangstjänst? Är läsare intresserade av att betala för obegränsad tillgång (en bok är ju trots allt inte en treminuters poplåt, de flesta kan bara läsa ett visst antal böcker i månaden) eller ska man erbjuda ett visst antal böcker per månad? Vilka kringtjänster behövs? Samtidigt har ju abonnemangsmodeller ett par stora fördelar: Man knyter kunderna till sig, och man får en fast intäkt i stället för enstaka då och då – för att inte tala om att både Spotify och Netflix visat att detta är något kunderna gärna tar till sig om de är rätt utformade.

Vad gör förlagen? Förlag kommer att se sig om efter fler sätt att tjäna pengar. Det är inte gratis att ge ut kvalitetslitteratur, och i takt med att bokbranschen som helhet går lite upp och ner och enstaka monstersuccéer kan rita om hela kartan siktar många förlag på fler sätt att bära de kostnaderna. Inklusive försäljning direkt till konsumenter, samarbeten med teknologistartups, bättre kontakt med sina kunder via både försäljnings- och metadata… Inget av det här är nödvändigtvis nytt, och det kräver inte nödvändigtvis stora investeringar, däremot kräver det ofta kompetens inom nya områden.

I predict more digital for publishers in 2014. (…) in all parts of the industry, not just in ebook product output. We’re going to be using all of the creepy/fun/incredibly clever targeted and personalised marketing opportunities that our connected lives now afford to the smart marketer to reach, and then truly delight, relevant readers.

Även prisexperiment kommer att fortsätta. Det är värt att notera att prisbilden är olika på olika marknader; se t ex den här jämförelsen mellan USA och Storbritannien. (Notera dock också att prisbilden där till stor del är ett resultat av att en enda aktör tillåtits sätta villkoren.) Det man vet säkert inte fungerar är att sätta högre priser än på pappersboken; e-boken må ha många fördelar, och gör man köpprocessen så enkel och så pålitlig som möjligt är folk villiga att betala, men än så länge verkar relativt få kunder ha börjat se den som en exklusiv produkt de är beredda att betala mer för.

Hybridförfattare – de som ligger mellan de självutgivna som säljer enstaka exemplar, och de som enbart ges ut på etablerade förlag – kommer att ta större plats. Det sätter tryck på förlag att motivera varför författare behöver dem. Enligt en studie som släpptes under DBW är många författare varken nöjda med sina nuvarande förlagsalternativ, eller med att behöva göra allt jobbet själva; var ligger balansen? (Se också vad vi skrev här.) Vare sig det gäller e-böcker eller träböcker står vi inför ett paradigmskifte där det, åtminstone i vissa delar, inte längre är förlagen som tar sig an författare utan tvärtom.

Kurering fortsätter vara ett nyckelord, speciellt om bokhandlarna fortsätter försvinna (om de nu gör det). Ingen kan sälja böcker om ingen kan hitta böckerna. Även här gäller förstås att ha ett gott samarbete med återförsäljare, att kunna synas där läsarna är, och lyfta fram böcker snarare än att bara ge kunden en sökruta.

Apparater och multimedia. Digital läsning kommer i allt högre grad att äga rum på surfplattor och smartphones, även på de marknader där renodlade läsplattor tidigare dominerat e-boksmarknaden. Att Amazon troligtvis kommer att släppa minst en smartphone under 2014 beror inte på att de vill konkurrera på telefonimarknaden.

I vilken grad kommer detta att påverka vad man kan göra med böckerna? På DBW pekade Tim O’Reilly på en av Googles nya självkörande bilar och hävdade att den en gång var en bok; närmare bestämt en kartbok, tryckt på papper och nerkörd i handskfacket. Sedan blev den en GPS, och nu är den fullt integrerad i bilen. Med digitalisering finns åtminstone tekniska möjligheter att bygga in allt från multimedia till interaktivitet och geolokation; i vilken grad det är önskvärt är förstås en annan fråga. Här är en intressant artikel som pekar på det bakvända i att lägga ner pengar på extramaterial och sedan inte använda det för att marknadsföra boken.

All those talking head videos? Put them on the website. That interactive map of the fantasy world? Website. Unused scenes? Website. Those commentary bits on the author’s manuscript? You guessed it. Put it on the website. (…) The selling point of a novel—even the cheap-o, sleazy, low-brow ones—is to disappear into a new world for hours on end. Marketing assets help readers discover novels to step into—explore the feel of it before they commit to reading. They don’t add any value when fused into the body of the novel like a malignant tumour. There they become a distraction.

Samtidigt är ju detta naturligtvis inte en enkel fråga om att antingen göra eller inte göra en sak – olika böcker har olika behov. Behöver Majgull Axelssons nästa roman multimedia och interaktiva kartor? Antagligen inte. Behöver nästa generations geografilärobok det? Behöver nästa stora fantasy-epos en onlinecommunity? Hmmm… Tydligt är att den digitala boken inte är en produkt.

Barnböcker är ett utmärkt exempel. I en nyutkommen studie sägs att 2/3 av amerikanska barn mellan 2 och 13 år nu läser digitalt. (Svenska barn är minst lika digitala, dock har de ofta inte tillgång till böcker i denna nya värld. Vi försöker åtgärda detta, bl a med vår skolsatsning ElibU.) Barnböcker sitter i en intressant rävsax digitalt; å ena sidan finns det plötsligt möjligheter att göra saker pappersböcker aldrig kunde göra, genom att inkludera ljud, rörliga bilder, och andra hjälpmedel som bidrar till läskunnighet och läslust. Samtidigt innebär det också att man ofta får tänka om boken från grunden – den vanliga, klassiska bilderboken går inte nödvändigtvis att överföra rakt av. Det sagt ägnar sig nu flera barnboksförlag åt digitala satsningar och mobila plattformar. Samtidigt får man dock inte glömma att det här lätt kan bli kostsamt, och Internet är fullt av gratiskonkurrenter…

Så långt spådomar inför 2014. Annat intressant då?

  • Turkiet inför nu enhetlig moms på böcker, oavsett om de är tryckta på papper eller utgivna digitalt. I Sverige betalar e-boksläsare fortfarande fyrdubbel moms.
  • Varför är Hitlers Mein Kampf en storsäljare i e-boksformat?!? Det frågade sig flera nyhetskällor häromveckan, med åtföljande spekulationer och varningar. Det enkla svaret är förstås att det är den inte, långt ifrån – det var en ren bluff, även om det stämmer att försäljningen ökade något efter att flera nyhetskällor basunerade ut ”nyheten”. Cherchez la källkritik, såsom i journalistiken så ock i bokbranschen, även om det ibland leder till att man får strunta i saftiga scoop.
  • Även norska bokhylla.no uppmärksammas i världspressen. Det är ju värt att notera att det här inte i första hand är en e-bokssatsning – böcker går enbart att läsa på en webbsida, och enbart inom Norge – men det är ändå ett lovvärt initiativ. Månntro fler länders huvudbibliotek kan ta efter?

Kristallkulor:
The Guardian: Digital publishing: the experts’ view of what’s next
FutureBook: Taking Bets for 2014…
GigaOm: Digital publishing: How it will evolve in 2014 and beyond
8 Resolutions for the Digital Book Business In 2014
Mike Shatzkin: Nine places to look in 2014 to predict the future of publishing
Mike Shatzkin: Publishers do need to sell direct, but here are five things they should at least be started on first
Smashwords: 2014 Book Publishing Industry Predictions
Write It Forward: Ten Publishing Predictions for 2014
Digital Book World: Ten Bold Predictions for Ebooks and Digital Publishing in 2014
Digital Reader: Five Digital Publishing Predictions for 2014
DigiDay: 5 Hopeful Signs For Publishing From 2013

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Veckan som gick

13 december, 2013

Året närmar sig slutet, och förståsigpåare börjar redan förutspå vad som kommer att hända i den digitala bokvärlden 2014. Vi kan ju nu avslöja en nyhet för våra kunder: Nästa år kommer Elibs drygt 600 anslutna förlag att kunna sälja sina e-böcker via utländska återförsäljare. Samtal har redan inletts med Apple och Google.

SvB: Svenska e-böcker via Apple och Google

Som ni redan vet kommer vi ju också under 2014 att lansera Europas modernaste system för digitala böcker på bibliotek.

Men fler tittar i kristallkulan då:
Predictions for 2014
2014 – The Year of the Ebook Subscription Service
The Future Of The Book, Part 654
Om man tittar på vad som förutspåddes så här dags förra året och några år tidigare kan man konstatera att framtiden må vara okänd, men inte oförutsägbar. Det är värt att hålla koll på vad som händer.

Mer om Sverige: Det har väl inte undgått någon att PISA-undersökningen som släpptes häromveckan inte hade mycket positivt att säga om Sveriges skolväsende, inte minst då när det gäller läskunnigheten. Det finns många saker som kan förbättras, men en intressant faktor som togs upp är ju att när det gäller läskunnighet klarar sig svenska elever bättre med digital information – se även SvD och svenska riksdagsdebatt (specifikt Per Lodenius inlägg). Än så länge har ju bara ett fåtal svenska skolor tillgång till något större urval av e-böcker, men vi gör allt för att lösa det genom ElibU, en av de första tjänsterna i världen som ger anslutna skolor fri och obegränsad tillgång till digitala böcker – läs gärna mer om detta, och om hur anslutna skolor använder tjänsten för att öka läslusten, på ElibUs blogg.

Även utomlands, i såväl USA som i Afrika, diskuteras barns digitala läsande och hur det kan användas för att förbättra läsförmågan. Fler initiativ kommer garanterat.

I USA fortsätter saker att hända trots den påstådda avstanningen för e-böcker. I dagarna avfärdade en domstol ett av allt att döma ganska illa förberett mål där oberoende bokhandlare stämt Amazon för att skapa ett monopol. Vad ska man säga – en stämning som antyder att storförlagen och Amazon är goda vänner kommer kanske inte att lyckas. Vi är knappast stora fans av DRM, men man får välja sina strider.

Och precis som vi skrev i förra sammanfattningen är det där att e-boksförsäljningen stabiliserats i engelskspråkiga länder en sanning med modifikation. Även om andelen av den totala bokbranschen för tillfället ligger ganska stilla fortsätter saker att hända inom den delen. Facklitterära förlag ser rejäla skiftningar från papper till digitalt (trots farhågor om att det är svårt att få icke-berättande litteratur att sälja digitalt). Även diskussionen runt egenutgiven litteratur fortsätter – knappast förvånande, med tanke på att en fjärdedel av Amazons e-boksförsäljning i USA nu är egenutgiven.
The Self-Publishing Debate, Part 2, Part 3

dbweinberg-priorities

Och som vi också skrev i förra inlägget går det egentligen inte längre att tala om en e-boksmarknad vid sidan av den traditionella; digitaliseringen av produktion, distribution och konsumtion (alias skrivande, förläggande, försäljning och, äh, läsning) påverkar hela branschen i takt med att gränserna luckras upp. En bok är en bok är en bok, sägs det ibland; jo, men olika format ger boken olika möjligheter och utmaningar, och we ain’t see nothin’ yet.
3 Things Holding Publishers Back – and 1 Idea
In the Ideal World, Digital Social Reading Would Rule on E-Readers
The Link

From the time of Saint Augustine the reader’s relationship with the book has evolved but the essence of this connection stays the same. It’s a personal one and the publishers that succeed will appreciate this intuitive bond. Observing the reading of Saint Ambrose that afternoon, Augustine could hardly have known what was before him. He thought he was seeing a reader trying to avoid intrusive visitors, sparing his voice for teaching. In fact he was seeing a multitude, a link between text and reader going forward through time immersed in codexes, hardbacks, paperbacks to us on our e-readers, reading him today.

Nog med filosoferande. Här är lite praktiska tips för hur man arbetar med e-böcker:
FAQ: Book Publishing Workflow
On Ebook Quality Assurance: Some Questions, Answered

Och lite mer funderingar om diverse EU-staters funderingar om att att ta till lagstiftning för att undvika alltför stor dominans av enskilda aktörer på bokmarknaden. En inte helt okomplicerad fråga, speciellt som den digitala bokbranschen knappast är mer färdigutvecklad just nu än musikbranschen var 2005 eller så; å ena sidan, visst är det inte bra om en enda aktör får dominera, som Amazon gör på vissa marknader (återigen, Brad Stones nyutkomna bok The Everything Store: Jeff Bezos And The Age Of Amazon rekommenderas starkt), men å andra sidan – om man lagvägen binder upp sig mot vissa lösningar redan nu, hur går man då framåt, och vad händer när någon internationell aktör gör något utanför ens gränser? Tillsvidare säger sunt förnuft: kräv öppna lösningar, finns i så många kanaler som möjligt, var medveten om för- och nackdelar med olika erbjudanden.
eBooks and the Law, the Taxman, the EU and the French
A bookseller’s 5%
Latest French anti-reality tantrum with ministerial Google boycott
SvB: Lagändring enda lösningen

Och slutligen, ingen missade väl den där idén en amerikansk bokhandel hade häromveckan – att flyga ut böcker medelst små robothelikoptrar? Tänk er själva, himlen över ett universitetscampus dagana runt kursstart, med svärmar av minihelikoptrar som flyger ut böcker som ännu inte finns digitalt… Det är såhär Skynet börjar, gott folk. I sann amerikansk anda har vissa redan gjort det till ett dataspel. Men personligen föredrar jag Waterstones lösning: Flyg ut böckerna med tama ugglor i stället! Det fungerade ju fint i Harry Potter…

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Som framgick av pressen i helgen har ett stort antal lösenord läckt ut från mjukvaruföretaget Adobe. Eftersom vi använder oss av Adobes tjänster för att upphovsrättsskydda e-böcker (främst på bibliotek, sålda e-böcker är i regel fria från kopieringsskydd) är det möjligt att e-boksläsare som registrerat sig hos Adobe finns bland de drabbade. Vi beklagar det inträffade och vill klargöra några viktiga punkter:

  • Samtliga Adobe-användare har redan för flera veckor sedan fått information om detta via e-post från Adobe, där de uppmanas byta sina lösenord. Om du inte redan gjort det rekommenderar vi starkt att du gör det omedelbart.
    För att förtydliga gäller detta alltså lösenordet till ditt Adobe-ID, inte lösenordet till ditt lånekort; bibliotekens låntagarregister är inte på något sätt berörda av detta.
  • Som alltid när det gäller lösenord på Internet rekommenderas att man inte använder samma lösenord till flera olika tjänster. Om du använt samma lösenord till ditt Adobe-konto som du använder till andra tjänster rekommenderar vi att du byter dessa. Se gärna tips här om hur du skapar ett säkert lösenord.
  • Detta är inte på något vis riktat specifikt mot svenska e-boksläsare; Adobe använder samma konto för samtliga sina tjänster och programvaror, som ju inkluderar Flash, Adobe Reader, Photoshop, InDesign, och många andra. Det finns heller inget sätt att utifrån någons Adobe-konto komma åt vederbörandes låne- eller köphistorik.
  • Vi behöver i dagsläget använda Adobe-kryptering för upphovsrättsskydd av e-böcker för de förlag som kräver det, samt vid biblioteksutlåning för att böckerna ska kunna tidsbegränsas. Vi håller på att se på andra möjligheter, inklusive streaming, som skulle göra att vi inte skulle ha behov av Adobes tjänster. Vi på Elib var för snart tre år sedan bland de första i världen att frångå Adobe-kryptering på sålda e-böcker. Även vår skollösning ElibU använder sig helt och hållet av våra egenkonstruerade lösningar som ej kräver personlig registrering hos något externt företag. Som vi tidigare nämnt hoppas vi kunna arbeta in liknande lösningar i vår bibliotekstjänst i takt med att vår nya modell för digitala böcker på bibliotek kommer på plats. Läs mer om denna här.

Mer information om det inträffade hittar du hos Adobe.

För övriga frågor hänvisar vi som vanligt till vår support på info@elib.se.

Branschdagarna torsdag-fredag är avklarade, mycket intressant har sagts och visats, och vi tänkte sammanfatta ett par lösa tankar om vad vi hört.

Barns läsande och digitaliseringen
Det har pratats mycket om barns läsande den här mässan, med ny läsambassadör, Petter i varje monter, och flera mycket intressanta seminarier om hur digitaliseringen påverkar både skolgången och läsutvecklingen. Vi vill självklart inte antyda att digitalisering är vare sig lösningen på allt eller den enda utmaning som skolor och elever står inför, men det råkar vara det ämnet vi jobbar med, så några punkter som kommit fram där:

  • Den digitala generationen är här. Siffror som nämnts under mässan är att hälften av svenska 3-åringar använder internet, och 96% av 16-åringarna surfar på mobilen. Som påpekades av både pedagoger och förlagsmänniskor vid flera tillfällen så är det för den generation som börjar skolan nu självklart att det inte finns någon skillnad mellan den ”verkliga” världen och den man når genom telefoner, iPads och datorer. ”Att använda IT och IKT i skolan är inte längre ett frivilligt alternativ, det är ett ansvar”, som Patricia Diaz uttryckte det. Det innebär inte döden för analoga media som böcker, men det innebär att det innehåll som inte också finns tillgängligt i digital form riskerar att hamna på hyllan och stanna där – ”Det som inte finns i telefonen finns inte”, sammanfattade Mats Östling en tanke som också uttrycktes av flera andra. Frågan är inte om pappersboken kan överleva e-boken, utan vad som händer med den utan den.
  • För att bygga läskunnighet är läsning av långa texter oerhört viktigt. Vi vet att elever (enligt PISA-undersökningen) ofta är bättre på att läsa digitala texter än tryckta, vi vet att med digitala läromedel och böcker läser pojkar nästan lika mycket som flickor, etc (läs mer här). Digitalt läsande är ett bra sätt att få boken närmare dem som har långt till läsandet. Om de sedan nödvändigtvis läser bättre, och vad det innebär… det blir en fråga pedagogiken behöver lösa.
  • Den tid där man kan säga åt eleverna att stänga av mobilerna när de kommer in i klassrummet är säkert inte förbi än, men frågan är – om man ska förbereda dem för ett liv i den världen, bör det inte också finnas möjligheter att i stället använda den nya tekniken i lärandet? Det har pratats mycket om flipped classroom och digitala föreläsningar och mycket annat, men i grund och botten handlar det ju om människor: teknologin måste vara ett verktyg för att kommunicera, skapa dialog och hjälpa lärarna att knyta an till den verklighet eleverna lever i.
  • En sida av detta är naturligtvis att det måste finnas tillgång till innehåll också. Ska t ex det traditionella skolbiblioteket kunna kompletteras med en digital dimension måste det också finnas digitala böcker tillgängliga. Vi vill ju gärna tro att ElibU, som ger skolor tillgång till tusentals digitala böcker på ett bräde till en låg fast kostnad, är en tänkbar del i ett svar på problemet att skolbarnen i dagsläget väldigt sällan har tillgång till digitala böcker. Det är självfallet ingen patentlösning, men om vi som leverantörer tar vårt ansvar att se till att böckerna finns tillgängliga har vi allt förtroende för att lärarkåren kan använda dem. Ett väldigt intressant föredrag hölls av Minervaskolan från Umeå, som berättade hur de använder ElibU för att uppmuntra till läsande – och till diskussion runt böcker. Det är en härlig tanke att det digitala utmynnar i gammalt hederligt högläsande och bokcirklar. Läs gärna mer om Minervaskolans läsprojekt här.

E-boksmarknaden
”Den digitala försäljningen är 8, vissa månader 10-12 procent av vår omsättning på skönlitteratur,” sade Magnus Nytell från Bonnierförlagen tidigare under fredagen. Även om många fortfarande fokuserar på de som ännu inte läser digitalt så är det tydligt att den svenska digitalmarknaden ökar starkt, och frågan är hur länge den, för att dra en lite klumpig liknelse, bara är lite gravid. Det stora intresset på Digitala Torget tyder också på det. För några år sedan var vi nästan ensamma på mässan om att prata e-böcker, och ofta fick vi förklara för nyfikna mässbesökare att läsplattor inte bara var science fiction, att de faktiskt existerade i verkligheten. Nu diskuterar alla – jo, inklusive vanliga läsare – affärsmodeller, bästa läsapparna, favoritläsplattor och e-boksbutiker.

En personlig reflektion apropå det: det känns som en paradox att medan representanter för skolvärlden tar för givet att det är surfplattor som kommer att vara det självklara digitala mediekonsumtionsverktyget under de närmaste åren, och att för morgondagens läsare är det en självklarhet att all information finns tillgänglig i dem, hör man fortfarande många i förlagsvärlden undra om det inte krävs läsplattor av e-inktyp för att få igång e-boksförsäljningen ännu mer. Och missförstå mig rätt, jag älskar min läsplatta och jag byter inte ut den i första taget; men jag har samtidigt lite svårt att tänka mig att när 80% av svenskarna har en smartphone och 50% av svenska hushåll har en surfplatta kan vi år 2013 bara få ut böcker i den digitala världen genom att gripa till en äldre och i många avseenden redan omkörd teknologi. Skälet till att Amazon 2007 gick ut med läsplattan först var ju delvis att det inte fanns några andra verktyg att läsa på; alternativet var en Nokia med knappsats. Det revolutionära i att Kindle alltid var uppkopplad känns som vardagsmat sex år senare. När den svenska e-boksmarknaden nu tar fart finns ju redan verktygen i var mans hand. Varför inte försöka få in böckerna där också? Som både Diego Marano från Kobo och Santiago de la Mora från Google konstaterade på Digitala Torgets scen, att sälja e-böcker handlar mindre om att sälja enstaka exemplar och mer om att skapa en helhetstjänst som gör att läsarna kommer tillbaka; och där erbjuder appar, för både iOS och Android, möjligheter som är ännu bättre än de man kan bygga in i en läsplatta.

En återkommande fråga där är kurering, att visa upp innehållet, att synliggöra det läsvärda i ett gytter av miljoner titlar. Malmö bibliotek visade upp ett spännande initiativ i appen Kaliber, som än så länge bara är en prototyp men vars grundläggande idé är lysande: att låta bibliotekarier göra något de verkligen kan – aktivt lyfta fram böcker och uppmuntra till läsning. Mer sånt!

Annat intressant:

  • Backlist, dvs äldre titlar, kommer att bli viktigt för svensk bokbransch framöver – i dagsläget släpps ju det mesta nya digitalt, men vi har ju 200 år med äldre litteratur som måste göras tillgänglig också. I litteraturpropositionen avsattes pengar till det, och flera förlag jobbar också på det på egen hand – även om det, som Magnus Nytell berättade, ofta innebär att springa runt på antikvariat för att alls få tag på ett exemplar av boken man kan börja scanna. Det knyter an till kureringstanken; med enkla handgrepp kan man synliggöra äldre böcker (”Varje bok jag inte läst är en ny bok”, som Lars Rambe sade), och ofta hjälps nya och gamla titlar åt att sälja varandra.
  • Flera förlag tog också upp det vanliga missförståndet att e-böcker inte kostar förlagen någonting, och att det man betalar för när man köper en tryckt bok huvudsakligen är tryck- och distributionskostnader; som Pelle Andersson från Ordfront sade är det en ”fjuttsumma” i jämförelse med de kostnader som förlagen har innan boken ens går till tryck, och som finns för e-boken också. Hur tar man betalt för det i en digital värld? Hur lyfter man fram litteraturens värde? Många betalar utan att blinka 25 kronor för Mässans inte alltid helt fantastiska kaffe, är verkligen en bok värd mindre? Det och att visa på e-bokens fördelar i tillgänglighet, användbarhet och flexibilitet är några av branschens stora utmaningar.

Övrigt

  • Ni har väl sett vår nya snygga monter? Med början på mässan lanserar vi en ny look, som kommer att åtföljas av en ny hemsida, nya bibliotekssidor, och annat. Hösten blir spännande!
  • Sällan har vi, som sagt, sett så mycket runt digitalt på en svensk bokmässa. Hur mycket vi än gillar Digitala Torget kan jag ändå inte låta bli att undra om det finns kvar om några år – inte för att det digitala kommer att ha försvunnit, utan för att det då blivit en naturlig del av branschen, och att ha ett separat ”analogt torg” som Per Strömbäck uttryckte det lär bli irrelevant. I grund och botten är det ju böcker vi skriver, säljer och läser.
  • Missa inte vår presentation av vår nya modell för digitala böcker på biblioteken, lördag 12.00!

Såja. Två dagar kvar på mässan, och vi finns på plats både på Digitala Torget och i monter B02:40. Kom förbi och säg hej!

Bok & Bibliotek 2013

26 september, 2013

Då var det dags för Bok & Bibliotek i Göteborg 26-29 september! Elib finns på plats i monter B02:40 och på Digitala Torget i F-hallen, dit ni är välkomna för att prata digitala böcker, klämma på läsplattor, eller ställa frågor i allmänhet.

Till vår stora glädje satsar Bok & Bibliotek stort på digitala böcker i år med Digitala Torget där man kan träffa innovativa företag, prova på att läsa digitalt, lyssna på intressanta föredrag och njuta av fri WiFi. Vi har på Digitala Torgets scen – ett om hur skolan kan använda digitala böcker, ett om de utmaningar och möjligheter som möter bokbranschen med e-böcker, och slutligen en presentation av vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. Välkomna förbi!

Överhuvudtaget har Bok & Bibliotek i år rekordmånga evenemang runt digitalt läsande. Du hittar hela schemat här.

För att fira att det är bokmässa vill vi även dela med oss av lite erfarenheter, tips och spekulationer om vad som händer i bokbranschen i stort:

Nytt: Elibs nya biblioteksmodell – film och information från lördagens programpunkt.

Torsdag och fredag – vi går igenom intressanta saker som sagts på mässans två första dagar om skolans digitalisering och behovet av digital litteratur, och om den svenska e-boksmarknadens tillväxt.

Läget på E-boksmarknaden idag. Hur ser den digitala bokmarknaden ut, internationellt och i Sverige? Vilka erfarenheter har vi gjort runt digitalt läsande? Vad krävs för att en digital bokmarknad ska lyfta? Vi sammanfattar vad som hänt, varför det hänt, och varför den svenska e-boksmarknaden tar fart NU.

Digitala trender att hålla ögonen på. Vad diskuteras på den digital marknaden? Vad kommer att vara fokus de närmaste åren? Var får man veta mer? Vi erbjuder en liten blick in i framtiden och ger er tips på ställen där ni själva kan hänga med i utvecklingen.

ElibU-bloggen skriver vi lite mer om barns läsande och hur skolor kan dra nytta av digitalt läsande för att främja läskunnighet och läslust.

Följ oss också gärna på twitter på @elib_se, där vi kommer att rapportera vad som händer under mässan.

God mässa, och om det är något ni undrar över – kom förbi och säg hej!

Att Bok & Bibliotek 2013 satsar stort på digital litteratur är minst sagt vältajmat. Efter att under några år i första hand en succé i den engelskspråkiga världen börjar nu försäljningen öka starkt på många andra marknader – inklusive den svenska. Elib finns på plats i monter B02:40 och på Digitala Torget i F-hallen, dit ni är välkomna för att prata digitala böcker, klämma på läsplattor, eller ställa frågor i allmänhet.

Vi tänkte bjuda på lite lärdomar vi samlat på oss, tips på vad man bör hålla koll på den närmaste tiden, och bra ställen att göra det. I den här posten går vi i korthet igenom hur läget ser ut på marknaden idag, både internationellt och i Sverige, och vad som gör att e-boksförsäljningen sätter fart. I nästa post går vi igenom en del framtida trender att hålla ett öga på. Om ni vill fortsätta få nyheter från den digitala världen – följ oss gärna på twitter och på den här bloggen!

Läget på marknaden just nu

Ofta när det pratas om e-böcker är det den amerikanska marknaden som nämns först. Inte konstigt; sedan e-boksmarknaden kom igång på allvar i slutet av 2007 har den stigit raketartat, och omfattade i slutet av 2012 nästan en fjärdedel av den reguljära bokmarknaden – och det i dollar räknat. Det är alltså inte bara det att folk läser digitalt; de betalar för det också. Visst betalar de ofta mindre per bok, men i gengäld köper och läser de fler böcker. Som helhet steg faktiskt bokmarknaden rentav under året. Under 2013 verkar ökningen ha börjat plana ut för första gången, och det spekuleras i om 25-30% kanske blir den naturliga marknadsandelen för e-böcker under ett tag framöver. Som med allt i den här världen lär väl det bero på nästa initiativ och nästa tekniska landvinning.

Framför allt märks försäljningen på den skönlitterära sidan. Enligt de senaste siffrorna ligger e-boksförsäljningen för nästan alla skönlitterära genrer på ca 20%, men då ska märkas att det är en snittsiffra; för storsäljare som t ex senaste årets succé Gone Girl kan andelen ligga på ungefär 50%, och inom vissa genrer rentav mer än så.

Under de senaste åren har e-boksmarknaden växt starkt i andra engelskspråkiga länder – inte minst England, där den nu utgör ca 12% av bokmarknaden totalt och ca 25% av den skönlitterära. Även länder som Frankrike och Tyskland har kommit igång, och det trots att många länge trodde att inget kunde få dem att lägga ifrån sig pappersböckerna; i Frankrike uppskattas e-boksförsäljningen nu utgöra ca 3% av marknaden, efter att ha legat på nästan ingenting så sent som för två år sedan, en ökningstakt som matchar den amerikanska några år tidigare; om det finns något som verkar säkert så är det att när e-boksförsäljningen väl börjat öka ökar den väldigt starkt under några år. De som fastnar för e-böcker är ofta storläsare, de som väl börjat läsa e-böcker fortsätter läsa e-böcker, och kommer ofta att föredra det digitala formatet.

“Do I believe that digital will become a very significant part of what we do? Yes. Do I think that physical books will remain a very significant part of what we do? Yes I do. If you want me to call a number, I’ve always believed that at least 50% of the content and the books that we sell will be digital and that that will happen in the very near future.”
Charlie Redmayne, VD HarperCollins

Och den svenska marknaden då? Den uppskattas idag av flera större förlag till ett par procent – och då pratar vi, återigen, om reda pengar. Detta är en ökning som skett på bara ungefär två år, sedan flera initiativ från svenska återförsäljare och förlag började sätta fart på marknaden på allvar. Det finns idag ett tjugotal svenska återförsäljare av e-böcker, från etablerade till pigga uppstickare, och de allra flesta förlag släpper allt nyutkommet som e-böcker och håller på att digitalisera sina äldre titlar. Resultatet? Ungefär detsamma som när samma satsning gjordes i USA 2007:

ebokskurva

Varför dröjer det då längre på vissa marknader än på andra, och vad är det som gör att de får fart? Ibland får man intrycket från debatten att om e-böcker tar fart på den amerikanska marknaden borde de antingen sälja lika mycket på alla andra marknader omedelbart, och om inte så kommer det att förbli en helt amerikansk angelägenhet. Men till skillnad från t ex musik- och filmbranschen är ju bokmarknaderna fortfarande ganska begränsade av lands- och språkgränser, även om läsandet på engelska ökar starkt världen öve, och man inte minst märker att de som läser digitalt går över till att läsa på engelska om e-böcker inte finns på deras eget språk. Varje lands marknad blir därmed unik, men några framgångsfaktorer som lett till en rejäl ökning i nästan alla länder är t ex:

Sortiment. För att det ska vara värt att börja läsa digitalt på bred front måste naturligtvis de böcker man vill läsa finnas tillgängliga. När Amazon lanserade i USA gjorde man det med 90 000 titlar; i dagsläget finns över en miljon engelskspråkiga titlar att köpa via de flesta återförsäljare. En av de stora fördelarna med att läsa digitalt är ju just att man kan få tillgång till ett sortiment böcker som få fysiska bokhandlare kan matcha, och det bara någon knapptryckning bort. Som jämförelse kan nämnas att det i dagsläget finns knappt 10 000 svenska e-böcker utgivna, efter att de flesta svenska förlag för ett par år sedan började släppa allt nyutkommet som e-böcker; vid ungefär samma mängd titlar började nyligen den nederländska marknaden tippa över rejält mot e-böcker.

Plattform. Ofta är det just själva läsplattan som lyfts fram som en framgångsfaktor för att en e-boksmarknad ska komma igång. Det är en sanning med modifikation, inte minst idag när surfplattor och smartphones finns i snart varenda ficka. (Minns ni att iPad överhuvudtaget inte existerade för fyra år sedan?) De som lyckats bygga upp en stabil e-boksmarknad hittills har gjort det genom att se till att ha en plattform som gör köpet så lockande och så smidigt som möjligt – hela vägen från att hitta rätt bok till att börja läsa den några sekunder senare. Deras läsplattor eller appar innehåller en butik som på ett enkelt sätt ger läsaren tillgång till ett brett utbud böcker som kan köpas och laddas hem på ett enkelt sätt – helst med bara ett enda klick. E-boken är, precis som Spotify och Netflix, en bekväm produkt; en av dess stora fördelar framför pappersboken är ju att den är tillgänglig överallt. Knepet är att dra nytta av detta.

Pris. En viktig faktor i uppbyggnaden av både den amerikanska och den brittiska e-boksmarknaden var enhetliga priser – i regel lägre än för pappersboken, men framför allt, en prissättning som känns enkel att förstå. Målet är inte att ge bort saker gratis, läsare är beredda att betala för bekvämligheten att ladda hem böcker direkt, utan att göra betalningen till en enkel och självklar del av köpet. Precis som Netflix kunder inte betalar för ettor och nollor betalar e-bokskunden inte för en datafil utan för tjänsten, möjligheten att ha ett stort utbud lättillgänglig litteratur till ett vettigt pris.

Aktiva förlag och återförsäljare. Att sälja e-böcker är inte exakt samma sak som att sälja pappersböcker, även om det fortfarande i grund och botten handlar om att sälja samma texter. Men framför allt så länge marknaden fortfarande är ny gäller det att den som aktivt säljer sina böcker i de nya kanaler som finns har stora möjligheter att nå fram. Det sägs ibland att ingen efterfrågar e-böcker, men å andra sidan efterfrågade ingen CD-skivor 1982 heller… På marknader där e-böcker börjat bli stora ses redan grundliga förändringar. Nyligen gick två av världens största förlag, Penguin och Random House, ihop till ett; ett av de främsta skälen var att kunna fokusera sina insatser på den digitala marknaden. I Sverige har den stora ökningen av e-boksförsäljningen under de två senaste åren kommit som ett direkt resultat av satsningar både från återförsäljare som Adlibris, Bokon, Dito och flera andra, och från förlag som aktivt satsat på att sälja sina e-böcker genom de kanaler där de enkelt når läsarna.

Nischer. Det som säljer som pappersbok kommer, speciellt på den skönlitterära sidan, i regel också att sälja som e-böcker; den förste författare som sålde 1 miljon e-böcker var faktiskt Stieg Larsson. Men samtidigt öppnas också nya marknader. Med en digital bokbransch – som ju inte enbart omfattar e-böcker, utan överhuvudtaget de möjligheter som ges när i princip alla har de tekniska verktyg som krävs för att skriva och ge ut en bok – finns möjlighet att nå mindre nischer som tidigare kunde verka för små, för avgränsade eller för utspridda. Detta kan gälla klassisk ”genre”-litteratur som science fiction och kioskromanser, där förlag nu satsar på att starta heldigitala sidoaffärer, och där man också märker att e-boksförsäljningen är extra stor; för vissa titlar kan upp till 70-80% av omsättningen vara digital. Men detsamma gäller även för smalare litteratur. Ett spännande projekt är Le French Book, ett franskt förlag som satsar på att ta sig in på den traditionellt minimala marknaden för litteratur översatt till engelska genom att själva översätta fransk litteratur till engelska och sälja genom samma försäljningskanaler som de amerikanska förlagen har tillgång till. Nyligen har det också dykt upp flera initiativ som satsar på att skapa genrer som helt enkelt inte existerade för några år sedan. Det gäller allt från satsningar på kommersiell fanfiction, som ju i decennier existerat på en grå marknad där ingen fått betalt, och tidningar som använder sina ofta månghundraåriga arkiv och kunniga journalister för att sammanställa artikelserier och djupare analyser av aktuella händelser som säljs som e-böcker.

Vara där läsaren är. Kommer ni ihåg tiden då man överallt i samhället, från kollektivtrafik till stränder, såg folk sitta och läsa böcker? Vad gör de idag?

Källa

Vi läser idag mer än någonsin tidigare, och en allt större del av det läses digitalt. 2014 beräknas 80% av svenskarna ha en smartphone i fickan, på den läser man dagligen Facebook, Twitter, shoppinglistor, nyheter, ser på film, lyssnar på musik… Det här har hänt på bara ett par år. Det innebär inte döden för pappersboken, men det innebär en efterfrågan på att litteraturen finns tillgänglig i den nya världen också. Att sälja böcker där är en utmaning; men idag kan jag, var jag än befinner mig, på några sekunder få tag på snart sagt vilken bok som helst. Det här ger oerhörda möjligheter att nå läsare på nya sätt, överallt där böcker diskuteras och behövs. Den som knäcker den koden kan nå fler läsare än någonsin förut.

Vad är då några trender att hålla ögonen på under de närmaste åren? Fortsätt läsa i nästa post!

Läs om allt digitalt som händer på Bok & Bibliotek här.


Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker ett tjugotal återförsäljare, 97% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

I den här posten går vi igenom några intressanta trender som det diskuteras mycket runt när digitala böcker kommer på tal. Vi kan naturligtvis inte täcka in alla framtidsspekulationer, så för att ge er möjligheten att själva fortsätta rota har vi också i slutet lite tips på nyhetskanaler ni kan följa.

Social läsning

”Det den digitala läsningen innebar för de senaste fem åren kommer den sociala läsningen att innebära för de nästa fem,” sade Otis Chandler från Goodreads.com på bokmässan i New York i våras. Trenden de senaste åren har ju gått alltmer mot sociala nätverk inom alla sammanhang på nätet, och bokvärlden är inte annorlunda; nätverket Goodreads har, till exempel, dubblat sitt besökarantal på mindre än ett år och har idag över 20 miljoner användare världen över, och det är ingen slump att de tidigare i år köptes av Amazon. Böcker är något som diskuteras flitigt på både Facebook och Twitter – det har sagts att förlag numer har miljontals marknadsförare som jobbar gratis, när läsare delar med sig av citat och diskussioner från sina favoritböcker och, om de får möjlighet, länkar till vart man kan köpa boken också. En stor utmaning för både förlag och författare blir att hänga med i den miljön – att veta var och när ens bok blir en ”snackis”, att ha verktyg både för att följa diskussionen och att ge möjlighet att nå ut med boken till dem som deltar i den. Internet är inte känt för sitt långa minne; om det dröjer en månad innan folk kan köpa boken är risken stor att de inte gör det.

Framtida frågor här gäller också vad som händer med själva texten när den går att dela med sig. Redan i dagsläget ger många lästjänster möjlighet att dela med sig av anteckningar, bokmärken, understrykningar, favoritcitat och liknande till andra läsare. Och varför inte låta författaren själv dela med sig av kommentarer? Ett spännande svenskt initiativ här är ju UNTs e-boksrecensioner, där recensenterna delar med sig av ”nedklottrade” e-boksversioner av boken till läsarna. När blir boken, alltså inte bara nätverket runt den utan just själva boken, social?

En annan intressant utveckling att hålla ögonen på här är det sociala skrivandet. I Kina, till exempel, går en stor del av populärlitteraturen idag överhuvudtaget inte igenom utgivningsstadiet – författare lägger direkt upp sina senaste kapitel på nätet, där de läsare som har köpt sig en inloggning direkt kan läsa, kommentera, komma med önskemål och klagomål på vad som hänt och bör hända i nästa kapitel. Är detta en väg framåt för populärlitteraturen?

Samtidigt har det här myntet också en annan sida: är läsande, egentligen, en social upplevelse? Bör det vara det? Finns det inte en risk att ju mer delningsfunktioner och dialog mellan olika läsare man bygger in, desto mer avleder man uppmärksamheten från själva läsandet? Kommer vi att få se fler appar som gör tvärtom, stänger av dig från alla sociala nätverk som plingar till var femte minut och låter dig läsa ifred?

Läs mer:
E-Books Could Be The Future Of Social Media
Social Media in eBooks – Brochures next?
Do ebooks foster attention deficit disorder?

Egenutgivet

En av de mest uppmärksammade titlarna de senaste åren har varit EL James’ Fifty Shades of Grey – inte minst för hur dess bakgrund. James gav ut boken helt och hållet på egen hand, direkt från sin dator till återförsäljarna i e-boksform – och sålde miljoner innan förlagen vaknade. Hon har sedan dess skrivit på för förlag och sålt ännu mer, men i grund och botten är det en succé hon skapat själv. Hon är inte ensam heller. Enligt vissa uppskattningar står nu självutgivna böcker – eller ”indie-böcker” som allt fler kallar det – för ca 12% av e-boksförsäljningen i Storbritannien, och mycket mer än så inom vissa genrer. Inte illa pinkat för ett utgivningssätt som tills nyligen ofta betraktades som ett skämt. Den tekniska utvecklingen har gjort att idag kan i princip vem som helst bli utgiven författare; i stället för att lägga ut den här bloggposten gratis kan jag precis lika gärna lägga upp den hos Elib eller någon annan distributör med ett pris och ett ISBN, kalla den en bok och hoppas att den säljer. Vägen mellan författarens tangentbord och läsarens ögon har blivit mycket kortare, och ju mer den digitala försäljningen – både som e-böcker och som print-on-demand – kommer igång, desto större chanser för självutgivna författare att komma fram.

Det ska förstås påpekas att än idag så säljer de allra flesta självutgivna författare i princip ingenting. Men den blotta mängden av självutgivet gör att även om succéerna är relativt få blir det ändå, på en mogen digital marknad, många författare som tjänar gott på detta. För både författare och förlag blir det här en ny utmaning: för de självutgivna författarna att själva göra det jobb som förlagen traditionellt gör, och för förlagen att fokusera på det de är bra på och kommunicera detta. Många av de författare som gjort succé som självutgivna har skrivit på för etablerade förlag efter att de slagit igenom; man blir ju i regel inte författare för att man älskar att sköta marknadsföring, ekonomi, distribution, och allt annat. Men de författare som vet att de kan göra det själva kommer att ställa helt nya krav på sina förlag. Som författaren Sylvia Day uttryckt det: ”Om [förlagen] vill ha en del av min vinst förväntar jag mig att de gör sig förtjänta av det.” Det är en fråga för förlag att tänka på: vad erbjuder de författare som författarna inte kan eller vill göra själva, och hur oundgängliga är de tjänsterna när marknaden förändras? Var lägger man bäst krutet? Internationellt har vi sett flera satsningar från förlag som skapar en medelväg; bygger tjänster där självutgivna författare kan hjälpa varandra få del av förlagens kunskap även om de inte blir traditionellt utgivna.

Läs mer:
Creative Control, Ease of Publishing and Money Pushing Authors to Self-Publish
Anybody Press is the new member of the Big Six (for ebooks, at least)
What are we selling?

Barn och ungdom

Den generation som började skolan för ett par veckor sedan minns inte en tid när det inte fanns iPads, när ”ska vi titta på film” inte innebar Youtube, och när musik bara fanns på runda plastskivor. Hur kommer de att läsa? Kommer de överhuvudtaget att ta till sig böcker? Hur ser bokmarknaden ut när köpkraften ligger hos de som värderar information utifrån hur sökbar och lättåtkomlig den är – och att den givetvis är digital? Statens medieråd släppte nyligen en mycket intressant siffra: mellan 2010 och 2013 har andelen svenska 16-åringar som surfar på mobilen ökat från 7% till … 94%?!? Hand upp, alla som tror att detta är en fluga. Hur förhindrar vi att böckerna intar samma plats i deras liv som vinylskivorna?

Det där är naturligtvis frågor som är svåra att besvara redan idag, speciellt med tanke på hur snabbt tekniken förändras. Men att man måste börja fundera på det redan nu är tydligt. Världen över satsar både återförsäljare och skolor stort på att ge barn möjlighet att läsa digitalt – i flera länder finns redan lagförslag på att allt barn läser i skolan måste vara digitaliserat senast om ett par år. En av de absolut viktigaste uppgifterna för bokbranschen under de närmaste 2-3 åren kommer att vara att engagera unga läsare – böckerna måste finnas tillgängliga där läsarna tillbringar sin vardag, och det på ett enkelt sätt.

De goda nyheterna är ju att detta inte är någon desperat satsning – tvärtom, det är en enorm möjlighet att öka läsandet bland yngre, som ju många på senare år varnat för att det minskar. Flera undersökningar har på sistone visat att med bra tillgång till digitala böcker läser barn faktiskt mer, och många svenska skolor satsar ju på att få in surfplattor i undervisningen. Återstår bara att få in böckerna i dem också; finns det något bättre sätt att nå barnen och få dem att läsa än i de apparater de ändå alltid har med sig, på skolbussen, på fotbollsträningen, i uppehållsrummen…?

Det är detta vi haft i tanken när vi utvecklat skoltjänsten ElibU, som ger skolor tillgång till ett stort utbud av digitala böcker till ett lågt fast pris, tillgängligt överallt via både dator, surfplatta och smartphone. Läs även gärna mer om detta hos ElibU. Lyssna också gärna på läsambassadören Johan Unenges föredrag om ämnet här.

Läs mer:
Children and Audiobooks: Clear Educational, Enjoyment Benefits
Half of kids say they’d read more books for fun with ebooks
E-textbooks are the educational tool of the future, but preparation to implement them must start now
Russian Kids Are Adopting eBooks as Fast as US Kids – 48% Now Read eBooks
Children Reading Digitally
Nightly Bedtime Stories A Thing of The Past, According To Survey
E-readers: the best way to get the world’s children reading

Multimedia

Vart tar boken vägen efter den första e-boksrevolutionen? Den produkt som hittills stått för nästan hela försäljningsökningen är ju egentligen den gamla vanliga pappersboken, bara digitaliserad och publicerad till läs- och surfplattor. Det är ett nytt distributionssätt, men i grunden exakt samma text. Varför inte stoppa in något mer i boken?

Multimediaböcker är fortfarande något av en het potatis; alla vet att det går att göra, och med den nya e-boksstandarden EPUB3 blir det ännu enklare, men utöver enskilda prestigeprojekt har ännu ingen riktigt hittat rätt sätt att göra det på; att publicera böcker med multimediainnehåll är dyrt, komplicerat, och än så länge inte särskilt efterfrågat av läsarna. Til syvende og sidst är frågan om en roman blir bättre och mer läsvärd av att ha filmer insprängda i sig – och inte minst, om läsarna är villiga att betala för alla extrakostnader förlaget drar på sig, om förlaget är beredda att börja konkurrera med filmstudios och TV-spelsskapare. Var går gränsen mellan en bok och en app? Hur mycket utvecklingsarbete vill man lägga på en högteknologisk bok som kommer att behöva uppdateras igen om ett halvår?

Samtidigt är det ändå inte svårt att föreställa sig att det finns möjligheter att göra saker här – om inte inom vuxen skönlitteratur i första hand, så varför inte för barnböcker eller facklitteratur? En viktig fråga här kommer naturligtvis att vara att hitta rätt samarbetspartners; chansen är stor att om man kommer på en sak man vill göra har någon smart entreprenör därute en lösning.

En vidareutveckling av tanken börjar uppstå i takt med att transmedialt berättande diskuteras allt mer. Här pratar vi alltså om verk som i grund och botten utgår från en enkel, traditionell berättelse – en bok, en film, en TV-serie – som kan läsas rakt upp och ner, men där den som vill sedan kan bygga på fler lager inom andra media. I filmvärlden har det här varit standard länge nu – se bara på allt material runt Star Wars-filmerna. Tanken är att dra till sig läsare och göra dem involverade genom att ge dem mer material att gräva i runt själva berättelsen, kanske möjlighet att själva bidra med idéer och tankar inom den mer utökade världen som historien äger rum i. Vad händer om din huvudperson har ett twitterkonto, på riktigt? Vad händer om du lägger in GPS-koordinater i din bok, så att läsarna kan checka in i boken på Foursquare? Precis som med multimediaböcker är det dock viktigt att sådana här idéer byggs in från början; om det läggs till i efterhand, när författaren redan skrivit boken med antagandet att allt relevant ska finnas i texten, blir det lätt gimmickartat.

Läs mer:
Ebooks taken to task for multimedia failings
Debate Continues Over Enhanced, Interactive eBooks

Prissättning

Vad ska en e-bok kosta? Ibland hör man åsikten att en e-bok i princip inte har något värde alls och därmed måste vara gratis, och undrar hur många som tror att de får papper för 200 kronor när de köper en nyutkommen inbunden bok. Sanningen är ju att e-boken, precis som pappersboken, har kostnader långt utöver bara själva mediet; värdet måste ligga i läsningen, och alla de som ska ha betalt för pappersboken, från författaren till redaktören till översättaren till marknadsföraren, måste på något vis få betalt för e-boken också – speciellt när den börjar utgöra en stor del av marknaden. Hittills har man sett att det är möjligt, men vart hamnar prisnivån framöver? Att det är just det här som den amerikanska bokmarknaden stämt varann till höger och vänster för är ingen slump.

På sistone har det kommit larmrapporter om att priset på e-böcker sjunker stadigt på den amerikanska marknaden. Samtidigt bör man minnas att en stor del av sänkningen av snittpriserna beror på ökningen för självutgiven litteratur; enligt återförsäljaren Kobo, till exempel, ligger det genomsnittliga priset på traditionellt utgivna böcker någorlunda fast. Det här är också ett resultat av väldigt hård priskonkurrens mellan återförsäljare som har råd att gå med förlust på sina böcker.

En fördel med digital bokförsäljning, som blir extra uppenbar med e-böcker, är möjligheterna till dynamisk prissättning – att ändra priser på kort varsel, göra riktade priskampanjer, använda paketpriser med mera. Studier har visat att priskampanjer på e-böcker inte bara ökar försäljningen av den titeln, utan också gärna drar med sig relaterade titlar – om det är lätt att köpa går det ju lika snabbt att köpa fem böcker som en. Faktum är att upp till 80% av e-boksförsäljningen kan vara äldre titlar – inte på grund av att nya titlar inte säljer, utan därför att de ökar försäljningen av äldre titlar också.

Andra frågor här gäller till exempel vad som händer när vi får en ”begagnatmarknad” för e-böcker (vilket i dagsläget inte är lagligt) och även, naturligtvis, hur det här påverkas av abonnemangsbutiker. Här hemma i Europa är ju även momssatserna en viktig fråga att lösa: i dagsläget har vi i Sverige 6% moms på böcker, eftersom litteratur anses vara något staten bör stödja, men för e-böcker och digitala ljudböcker är momsen fortfarande 25%.

Läs mer:
It’s going to be harder to sell ebooks in Europe in 2015
Don’t price your ebook at $1.99
The Ebook Pricing Sweet Spot
Steps We Must Consider When Pricing E-Books? Really?

Nya försäljningsvägar

E-boken är fortfarande en mycket ny produkt, och att e-boksförsäljningen som den ser ut 2013 är hur den kommer att fortsätta se ut under överskådlig framtid är knappast särskilt sannolikt; vi pratar ju om en digital produkt som i regel består av mindre ettor och nollor än startsidan på aftonbladet.se, det finns oändliga tekniska möjligheter att distribuera böcker.

En viktig fråga, som berör bokbranschen som helhet även om den är mest uppenbar för e-böcker, är det som samlas under uttrycket ”discoverability”: hur ser man till att ens bok överhuvudtaget går att hitta? När böcker säljs i nätbokhandlar med tiotusentals böcker i varje genre och inget praktiskt sätt att bara gå och bläddra i hyllorna, när kultursidorna får maka på sig till förmån för ett helt Facebooknätverk, blir det en stor utmaning att få boken att ”hoppa fram” ur en bokhylla stor som hela Internet. Att lösa den frågan kommer att kräva en kombination av flera saker – förståelse för hur och varför vem läser vad; verktyg för att nå sina läsare och knyta dem till sig; verktyg för att analysera kunddata; metadata för att göra böckerna sökbara.

Men även när man väl hittat boken – hur kommer den att köpas och konsumeras? Är det självklart att man kommer att fortsätta betala styckpris för att ladda ner böcker? På sistone har det diskuterats mycket runt abonnemangsmodeller, om ett ”spotify för e-böcker”, och bara under de senaste veckorna har flera nya tjänster lanserats. Huruvida någon av dem kommer att klara sig bättre än andra som försökt tidigare återstår att se, men när vi är konstant uppkopplade är det inte svårt att tänka sig att det blir lika naturligt att strömma e-böcker direkt från det berömda molnet som att se på film och lyssna på musik där. Men givetvis är det också en fråga om att paketera det som en tjänst användare vill betala för, och som författarna och förlagen får betalt för; jämförelsen med Spotify och Netflix haltar också något – det är skillnad på hur man konsumerar en treminuters poplåt och en 400-sidors roman. Är den som läser en bok i månaden lyckligare med ett ”eboksspotify” för 99 kr/mån än med en e-bok för 99:-?
I andra ändan av spektrat hittar vi idén om bundling: att sälja pappersboken och e-boken som ett paket. Vi som fortfarande köper nya vinylskivor känner igen oss: där får man i dagsläget i regel med sig albumet som mp3-nedladdning också. Om man får med e-boken när man köper pappersboken är ju dessutom den fysiska bokhandeln med i matchen på ett helt annat sätt.

Här i Sverige har vi ju bara de senaste dagarna sett två satsningar: Adlibris nya Mondo, och Ditos satsning på följetänger. Det är spännande att arbeta på en växande marknad där de stora utländska ännu inte försöker ta över: det finns än så länge utrymme att experimentera, och tekniken sätter väldigt få gränser för vad man kan göra. Vem bygger morgondagens bokklubb?

Läs mer:
Ebook + Print Bundling? Who’s In and for what books?

Five Shades of Book Discovery

The shocking truth : Book buyers have minds of their own
Using Metadata to Market Books, Build Audience and Control Your Future
Selling Books Online With Clever Metadata
The Seven Deadly Myths of Digital Publishing

Nyhetskällor att följa:

Nyheter sprids fort i dagens värld. Några av våra favoritkanaler för att följa vad som händer i digitaliseringen av bokbranschen och vad det kan innebära är:

Digital Book World
TeleRead
Good E-Reader
FutureBook
The Digital Reader
Svensk Bokhandel

…samt förstås också den här bloggen och vårt twitterkonto.

Nyfiken? Frågor? Vi ses på mässgolvet! Vi finns i monter B02:40 samt på Digitala Torget i F-hallen, plan 2. Ni når oss också alltid på info@elib.se.

Läs om allt digitalt som händer på Bok & Bibliotek här.


Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker ett tjugotal återförsäljare, 97% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

Till vår stora glädje satsar Bokmässan stort på digitaliseringen av bokbranschen i år. Förutom det nystartade Digitala Torget i F-hallen finns också rekordmånga programpunkter om e-böcker, ljudböcker, nya försäljningsmodeller och nya utmaningar för både läsare, förlag, bibliotek, skolor och bokhandlare. Enligt traditionen sammanställer vi här en lista på alla evenemang i ämnet.

Passa också gärna på att besöka oss – vi finns på plats under hela mässan, både på Digitala Torget och i monter B02:40. Följ oss också gärna på twitter.

Först vill vi gärna lyfta fram Elibs egna scenprogram, som alla har fri entré och som ni är hjärtligt välkomna till.

Torsdag 12.00-12.30: E-böcker i skolan: Minervaskolan
Vad händer när elever ges tillgång till en världsunik tjänst i kombination med beprövade läsmetoder och ny teknik? ElibU är en ny tjänst för skolan med ljud- och e-böcker. Minervaskolan i Umeå var den första skolan med ElibU. Inbjudna från Minerva berättar om sina erfarenheter, hur de har jobbat med böckerna i plattformen Learnify och i sitt projekt ”Den magiska kvarten”.
Medverkande: Linda Björkman Swanberg, lärare Minervaskolan, Bodil Hennström, bibliotekarie Minervaskolan
Plats: Digitala Torget, F-hallen

Fredag 12.00-12.30: E-bokens framgångar och fallgropar
Bokbranschens frågor, åsikter, fördomar och förhoppningar kring e-boken är många. Panelen diskuterar vad som är utmärkande för e-boken i Sverige just nu och delar med sig av sina erfarenheter. Vilka är framgångsfaktorerna och fallgroparna? Hur når man läsarna? Vad ska en e-bok kosta? Hur skapas mervärde? Behövs förlag och bokhandel i den digitala världen?
Medverkande: Robert Johnsson, tf VD på Bokon, Magnus Nytell, chef för digital utgivning på Bonnierförlagen, Pia Printz, förläggare och Lars Rambe, författare. Moderator Per Strömbäck
Plats: Digitala Torget, F-hallen

Lördag 10.00-10.30: Det digitala biblioteket – plats, tjänst eller utopi?
Hur kan folkbiblioteken verka i den digitala sfären? Kan internet i sig betraktas som ett globalt bibliotek? Ska folkbiblioteken finnas på nätet eller är det biblioteket som plats som är i centrum? Hur kan digital utlåning förenas med en kommersiell marknad för e-böcker? Vad med de återkommande teknikskiftena? Finns utrymme för helt nya slags folkbibliotek som fångar de digitala möjligheterna med publikens medskapande? Bokens digitalisering väcker många frågor kring bibliotekens roll. Samtal med leverantörer av system och böcker till bibliotek.
Medverkande: Py Söderström, Boris Zetterlund, Moderator: Per Strömbäck
Plats: Digitala Torget, F-Hallen

Lördag 12.00-12.30: Ny modell för e-böcker på folkbibliotek
Genom Elib har Sveriges folkbibliotek i över tio år kunnat tillhandahålla e-böcker till sina låntagare. I takt med att utlåningen har ökat har behovet av en mer flexibel tjänst vuxit fram. Johan Greiff, VD på Elib, presenterar Elibs nya modell för digitala böcker på bibliotek.
Medverkande: Johan Greiff
Plats: Digitala Torget, F-hallen

Och nu den fullständiga listan. Alla evenemang har fri entré om inte annat sägs. Kommentera gärna nedan om det är något vi missat!

Torsdag

09:30-10:00 Wikipedia – att skriva för världen
Ylva Pettersson, Samtalspartner: Peter Becker
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

10:00 – 10:30 Det är fortfarande pedagogiken som räknas
Håkan Plith, Mats Östling
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

10:40 – 11:10 Inte teknik – undervisningsteknik
Håkan Plith
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

11:20 – 11:50 Deltagande litteratur – alla är författare
Lisa Irenius, Lena Hammargren, Erling Björgvinsson, Thomas Andersson
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

11:30 – 12:00 Framtidens bokhylla: Ta print till nästa nivå! Whao och Why?
Anders Ekberg
Molnet, Scenen, G-hallen

12:00 – 12:30 Myter och föreställningar om e-boken i biblioteket
Boris Zetterlund
Biblioteks och berättarscenen, E-hallen

12:00 – 12:30 Minervaskolan – Vad händer när elever ges tillgång till en världsunik tjänst i kombination med beprövade läsmetoder och ny teknik?
Linda Björkman, Bodil Hennström
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:40 – 13:10 Teknikens utveckling – friend or foe? Framtidens möjligheter i en bransch i förändring
Jonny Eriksson
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

13:00 – 14:00 Kaliber: en tjänst för att hitta, låna och läsa e-böcker på svenska bibliotek
Fredrik Karlsson, Linda Johansson, Per Mattsson, Torbjörn Bondesson
C02:32

13:20 – 13:50 Lyssnarexplosion i den digitala världen?
Johanna Hansen, Helena Gustavsson, Annina Rabe, Moderator: Carina Nunstedt
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:00 – 15:10 Prisutdelning Årets Bästa Ljudbok
Lena Adelsohn Liljeroth, Håkan Thomsson, vinnande författare och inläsare samt medlemmar ur juryn
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

15:00 – 15:45 Digital revolution i klassrummet?
Daniel Barker, Patricia Diaz, Hans Renman
K2 (seminariekort krävs)

15:20 – 15:50 Om ljudbokstrender och hur lyssnande kan främja läsande
Jonas Tellander
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

16:00 – 16:20 Novellen – formatet för vår digitala framtid?
Einar Askestad, Jan Arnald, Lena Hammargren
F3 (seminariekort krävs)

16:00 – 16:30 Readly insights – framtidens tidningsaffär
Per Hellberg
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

16:40 – 17:10 Free Ride – how the book business can make money in the age of free
Robert Levine, Samtalspartner: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

17:00 – 17:45 Litteratur och läsfrämjande i en digital samtid och framtid
Pelle Andersson, Maria Ekendahl, Ann Steiner, Johanna Koljonen
K3 (Seminariekort krävs)

17:20 – 17:50 Framtidens mobila bibliotek
Peter Anneroth
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

Fredag

09:30 – 10:00 Digital skriv- och lässtart, ett lyft för eleven
Erica Lövgren, Samtalspartner: Peter Becker
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

09:45-10:45 Det digitala skolbiblioteket – olika perspektiv
Johan Wahlström, Kjell Ahlgren, Camilla Batal, Per Johansson, Matz Nilsson, Madeleine Hjort, Anette Holmqvist
K3 (seminariekort krävs)

10:00 – 10:30 Många vägar till kunskap – om digitala läromedel för grundskola och gymnasium
Cecilia Augutis
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

10:40 – 11:10 Fritt eller gratis? Den digitala bokens framtid
Karin Sandberg, Pia Janné Nyberg, Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

11:20 – 11:50 Metadata för e-böcker – så funkar det praktiskt
Christer Perslöv
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:00 – 12:30 E-bokens framgångar och fallgropar
Robert Johnsson, Magnus Nytell, Pia Printz, Lars Rambe, Moderator: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:40 – 13:10 Faber & Faber’s App Book Success Story – lessons learnt
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

13:20 – 14:00 Interactive Fiction: the game’s afoot for new forms of storytelling
Dan Franklin, Samtalspartner: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:10 – 14:50 Kobo – E-book Challenger Enters the Stage
Diego Marano, Samtalspartner: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

15:00 – 15:40 Google Play Books: The Advent and Growth of the cloud-based eBook
Santiago de la Mora, Samtalspartner: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

15:50 – 16:30 Future of the Digital Book Business
Diego Marano, Dan Franklin, Moderator: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

16:40 – 17:10 Att driva ett digitalt förlag
Catharina Wrååk, Jesper Ims Johansson
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

17:20 – 19:00 Dito – hemlig programpunkt!
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

Lördag

10:00 – 10:30 Det digitala biblioteket – plats, tjänst eller utopi?
Pelle Snickars, Py Söderström m fl, Moderator: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

10:40 – 11:10 Bibliotekens nya skyltfönster: BiblioteksTV
Peter Anneroth, Anders Karlsson
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

11:20 – 11:50 Digitala bibliotek med författarmöten
Nanna Ekman, Anna Sonesson, Mats Nordström, Moderator: Neta Norrmo
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:00 – 12:30 Ny modell för e-böcker på folkbibliotek
Johan Greiff
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:00 – 13:00 E-böcker, vad är grejen egentligen?
Lisa Eriksson, David Jonsson
C02:32

12:40 – 13:10 Bibliotekets nya mobila filmkanal
Peter Anneroth
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

13:20 – 13:50 Att sälja någon annans produkt – den digitala distributionens dilemma
Per Strömbäck, Tove Leffler, Moderator: Lars Anders Johansson
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:00 – 14:30 Readly – det nya sättet att läsa tidningar
Erik Sellström
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:40 – 15:10 Att göra e-bok av tidningsartiklar
Agneta Lagercrantz, Fredric Karén, Agnes Junker
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

15:20 – 15:50 Den digitala författaren
Simona Ahrnstedt, Petter Lidbeck, Moderator: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

16:40 – 17:10 Ulysses – en inläsning och ljudboksupplevelse utöver det vanliga
Reine Brynolfsson, Stephen Farran-Lee
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

Söndag

10:00 – 10:30 Julia om Sagan om Isfolket
Julia Dufvenius
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

10:40 – 11:10 Självpublicering i fokus
Anna-Maria Rimm, Alexandra Borg, Adam Hyde, Moderator: Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:00 – 12:20 Paulo Coelho: Datorn är mitt rymdskepp – den ger mig kontakt med läsare över hela världen
Paulo Coelho, Samtalspartner: Annika Widebeck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

12:40 – 13:10 Vad kan boken lära av musikens digitalisering?
Ludvig Werner, Per Strömbäck
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

13:20 – 13:50 Zacharias Topelius korrespondens med Albert Bonnier – förlagsbrev som digital utgåva
Carola Herberts, Pia Forssell
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:00 – 14:30 Våra tekniker om hur ny teknik skapar nya möjligheter för läsande
Mikael Holmquist
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

14:40 – 15:10 Readly – Det nya sättet att läsa tidningar
Erik Sellström
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen

15:20 – 15:50 Film för alla – Plotagon öppnar nya vägar
Christopher Kingdon, Jonathan Hise Kaldma
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen