Som framgick av pressen i helgen har ett stort antal lösenord läckt ut från mjukvaruföretaget Adobe. Eftersom vi använder oss av Adobes tjänster för att upphovsrättsskydda e-böcker (främst på bibliotek, sålda e-böcker är i regel fria från kopieringsskydd) är det möjligt att e-boksläsare som registrerat sig hos Adobe finns bland de drabbade. Vi beklagar det inträffade och vill klargöra några viktiga punkter:

  • Samtliga Adobe-användare har redan för flera veckor sedan fått information om detta via e-post från Adobe, där de uppmanas byta sina lösenord. Om du inte redan gjort det rekommenderar vi starkt att du gör det omedelbart.
    För att förtydliga gäller detta alltså lösenordet till ditt Adobe-ID, inte lösenordet till ditt lånekort; bibliotekens låntagarregister är inte på något sätt berörda av detta.
  • Som alltid när det gäller lösenord på Internet rekommenderas att man inte använder samma lösenord till flera olika tjänster. Om du använt samma lösenord till ditt Adobe-konto som du använder till andra tjänster rekommenderar vi att du byter dessa. Se gärna tips här om hur du skapar ett säkert lösenord.
  • Detta är inte på något vis riktat specifikt mot svenska e-boksläsare; Adobe använder samma konto för samtliga sina tjänster och programvaror, som ju inkluderar Flash, Adobe Reader, Photoshop, InDesign, och många andra. Det finns heller inget sätt att utifrån någons Adobe-konto komma åt vederbörandes låne- eller köphistorik.
  • Vi behöver i dagsläget använda Adobe-kryptering för upphovsrättsskydd av e-böcker för de förlag som kräver det, samt vid biblioteksutlåning för att böckerna ska kunna tidsbegränsas. Vi håller på att se på andra möjligheter, inklusive streaming, som skulle göra att vi inte skulle ha behov av Adobes tjänster. Vi på Elib var för snart tre år sedan bland de första i världen att frångå Adobe-kryptering på sålda e-böcker. Även vår skollösning ElibU använder sig helt och hållet av våra egenkonstruerade lösningar som ej kräver personlig registrering hos något externt företag. Som vi tidigare nämnt hoppas vi kunna arbeta in liknande lösningar i vår bibliotekstjänst i takt med att vår nya modell för digitala böcker på bibliotek kommer på plats. Läs mer om denna här.

Mer information om det inträffade hittar du hos Adobe.

För övriga frågor hänvisar vi som vanligt till vår support på info@elib.se.

Som vi tidigare nämnt jobbar vi just nu för fullt på att få allting klart med den nya modellen för digitala böcker, såväl e-böcker som ljudböcker, för svenska folkbibliotek. Vi har med stort intresse följt all diskussion under de senaste åren, och efter att ha arbetat hårt med att få till en lösning som passar alla sidor är det verkligen skönt att det börjar röra på sig!

Vi vill passa på att berätta lite mer om hur den nya modellen är tänkt att fungera. I korthet går den ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. Den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, ger biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad. De betalar sedan 20 kronor per lån för det de lånar ut, jämfört med 40-70 kronor för ett papperslån enligt uppgift från biblioteken själva. Modellen har dock upplevts som oflexibel och svår att planera för, samtidigt som förlagen fruktar att biblioteksutlåningen stör möjligheten att sälja böcker, och det är detta vi hoppas lösa nu.

I den nya modellen ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka digitala titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan besluta vilka titlar de vill erbjuda till vilket pris. Böcker kommer att kunna finnas i flera olika modeller: dels den nuvarande så kallade accessmodellen, där biblioteken får fri tillgång till titlar utan fast kostnad och enbart betalar för det som faktiskt lånas ut, men med en mer flexibel prissättning så att t ex enstaka noveller kostar mindre än romaner. Dels i en licensmodell, där biblioteken köper in ett visst antal virtuella exemplar av varje titel i förväg på liknande sätt som de gör för pappersböcker. Även andra modeller, som exempelvis en katalog med utvalda böcker till en fast kostnad, kommer i framtiden. Förlagen beslutar vilken modell som används för varje titel. På så vis kan t ex en helt nyutgiven bok finnas i licensmodellen, så att en stor efterfrågan på en enstaka titel varken knäcker bibliotekets budget eller stör den kommersiella marknaden, för att lite senare flyttas över till accessmodellen.

För biblioteken innebär detta precis som idag en enkel lösning, där de bara behöver ett enda avtal för att få tillgång till samtliga förlags böcker, men där de också får större kontroll över sitt utbud och sin utlåning genom att de själva på ett smidigt sätt kan välja vilka böcker de vill ha i sitt sortiment. De kommer även att få bättre verktyg för att kontrollera sina kostnader, inklusive att kunna budgetera på titelnivå. För de bibliotek som vill ha en färdig webblösning för sina digitala böcker kommer vår nuvarande sida att byggas om från grunden för att anpassas till den senaste tekniken och ge biblioteken större möjlighet att lyfta fram sitt utbud och kommunicera med sina läsare. Vi kommer även att erbjuda mycket bättre lösningar för nedladdning eller onlineläsning. Vill man hellre integrera sitt e-bokssortiment fullt ut i sin vanliga webblösning erbjuder vi ju sedan flera år en API-lösning som gör detta möjligt, men till den nya modellen tas dessutom ett nytt API fram med en rad nya och förbättrade funktioner för biblioteken.

För förlag och författare innebär den nya modellen att det blir ännu lättare och fördelaktigare att nå ut på den digitala marknaden, och därmed också lockande att göra fler titlar tillgängliga. Biblioteken har länge varit de som drivit det digitala läsandet, och genom att förlagen nu kan sätta villkor på titelnivå samtidigt som biblioteken kan arbeta aktivt med sitt sortiment och lyfta fram relevanta titlar öppnas nya möjligheter till givande samarbete mellan förlag och bibliotek. Eftersom förlag kan välja att lägga upp nya titlar i licensmodellen där biblioteken köper in virtuella exemplar ska titlar dessutom inte behöva fördröjas till biblioteken, samtidigt som risken för att biblioteksutlåningen stör den kommersiella försäljningen kontrolleras. Alla förlag vi har talat med är överens om att med införandet av en licensmodell försvinner behovet av karens på nya titlar.

Du kan även ladda ner ett informationsblad här.

Det som återstår att göra är att i samråd med bibliotek och förlag bestämma detaljerna runt prissättningsnivåer och lånevillkor. Detta arbete pågår för fullt, och vi kommer även att gå ut och efterfråga synpunkter under arbetets gång. Ni hör snart av oss igen! Har ni några frågor under tiden nås vi som vanligt på info@elib.se eller på twitter, @elib_se.

En av våra mest välbesökta programpunkter på Bokmässan var när vår VD Johan Greiff på lördagen presenterade vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. På allmän begäran från de som inte hade möjlighet att närvara lyckades vi få tag på en film av evenemanget:

Tyvärr saknas de sista minuterna av frågestunden, vi ber om ursäkt för det. Se även hela presentationen i PDF-format här.

I korthet går den nya modellen ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. I den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, får biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad och betalar sedan enbart för det de lånar ut, till ett pris på 20 kr/lån (valt eftersom det är ca hälften av vad ett papperslån kostar biblioteken enligt uppgift från Stockholms Stadsbibliotek 2001). I det nya systemet ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan bestämma vilka titlar de vill erbjuda och till vilket pris.
– Dagens modell ska finnas kvar. Dessutom lägger vi till en stycklicensmodell med ett antal utlån av en titel under viss tid. Vi tänker oss också en abonnemangsmodell där biblioteken erbjuds en grupp böcker till fast pris, säger Johan Greiff.
Genom att nyare titlar kan erbjudas under stycklicens ska problemet med karenstider undvikas. Böcker som ingår i den nuvarande modellen ska också kunna erbjudas med mer variation på lånekostnaden.

Läs mer om den nya modellen här:
Svensk Bokhandel
Värmlands Folkblad
P1 Kulturnytt (och uppföljare: ”Positivt med ett intiativ på e-boks-området”)

Diskussioner pågår för fullt med representanter för alla parter. Vi kommer att gå ut med mycket mer information om detta under hösten, men har ni redan nu några frågor tas de gärna emot på info@elib.se.

Läs allt om vår bevakning av Bok & Bibliotek 2013 här!

Branschdagarna torsdag-fredag är avklarade, mycket intressant har sagts och visats, och vi tänkte sammanfatta ett par lösa tankar om vad vi hört.

Barns läsande och digitaliseringen
Det har pratats mycket om barns läsande den här mässan, med ny läsambassadör, Petter i varje monter, och flera mycket intressanta seminarier om hur digitaliseringen påverkar både skolgången och läsutvecklingen. Vi vill självklart inte antyda att digitalisering är vare sig lösningen på allt eller den enda utmaning som skolor och elever står inför, men det råkar vara det ämnet vi jobbar med, så några punkter som kommit fram där:

  • Den digitala generationen är här. Siffror som nämnts under mässan är att hälften av svenska 3-åringar använder internet, och 96% av 16-åringarna surfar på mobilen. Som påpekades av både pedagoger och förlagsmänniskor vid flera tillfällen så är det för den generation som börjar skolan nu självklart att det inte finns någon skillnad mellan den ”verkliga” världen och den man når genom telefoner, iPads och datorer. ”Att använda IT och IKT i skolan är inte längre ett frivilligt alternativ, det är ett ansvar”, som Patricia Diaz uttryckte det. Det innebär inte döden för analoga media som böcker, men det innebär att det innehåll som inte också finns tillgängligt i digital form riskerar att hamna på hyllan och stanna där – ”Det som inte finns i telefonen finns inte”, sammanfattade Mats Östling en tanke som också uttrycktes av flera andra. Frågan är inte om pappersboken kan överleva e-boken, utan vad som händer med den utan den.
  • För att bygga läskunnighet är läsning av långa texter oerhört viktigt. Vi vet att elever (enligt PISA-undersökningen) ofta är bättre på att läsa digitala texter än tryckta, vi vet att med digitala läromedel och böcker läser pojkar nästan lika mycket som flickor, etc (läs mer här). Digitalt läsande är ett bra sätt att få boken närmare dem som har långt till läsandet. Om de sedan nödvändigtvis läser bättre, och vad det innebär… det blir en fråga pedagogiken behöver lösa.
  • Den tid där man kan säga åt eleverna att stänga av mobilerna när de kommer in i klassrummet är säkert inte förbi än, men frågan är – om man ska förbereda dem för ett liv i den världen, bör det inte också finnas möjligheter att i stället använda den nya tekniken i lärandet? Det har pratats mycket om flipped classroom och digitala föreläsningar och mycket annat, men i grund och botten handlar det ju om människor: teknologin måste vara ett verktyg för att kommunicera, skapa dialog och hjälpa lärarna att knyta an till den verklighet eleverna lever i.
  • En sida av detta är naturligtvis att det måste finnas tillgång till innehåll också. Ska t ex det traditionella skolbiblioteket kunna kompletteras med en digital dimension måste det också finnas digitala böcker tillgängliga. Vi vill ju gärna tro att ElibU, som ger skolor tillgång till tusentals digitala böcker på ett bräde till en låg fast kostnad, är en tänkbar del i ett svar på problemet att skolbarnen i dagsläget väldigt sällan har tillgång till digitala böcker. Det är självfallet ingen patentlösning, men om vi som leverantörer tar vårt ansvar att se till att böckerna finns tillgängliga har vi allt förtroende för att lärarkåren kan använda dem. Ett väldigt intressant föredrag hölls av Minervaskolan från Umeå, som berättade hur de använder ElibU för att uppmuntra till läsande – och till diskussion runt böcker. Det är en härlig tanke att det digitala utmynnar i gammalt hederligt högläsande och bokcirklar. Läs gärna mer om Minervaskolans läsprojekt här.

E-boksmarknaden
”Den digitala försäljningen är 8, vissa månader 10-12 procent av vår omsättning på skönlitteratur,” sade Magnus Nytell från Bonnierförlagen tidigare under fredagen. Även om många fortfarande fokuserar på de som ännu inte läser digitalt så är det tydligt att den svenska digitalmarknaden ökar starkt, och frågan är hur länge den, för att dra en lite klumpig liknelse, bara är lite gravid. Det stora intresset på Digitala Torget tyder också på det. För några år sedan var vi nästan ensamma på mässan om att prata e-böcker, och ofta fick vi förklara för nyfikna mässbesökare att läsplattor inte bara var science fiction, att de faktiskt existerade i verkligheten. Nu diskuterar alla – jo, inklusive vanliga läsare – affärsmodeller, bästa läsapparna, favoritläsplattor och e-boksbutiker.

En personlig reflektion apropå det: det känns som en paradox att medan representanter för skolvärlden tar för givet att det är surfplattor som kommer att vara det självklara digitala mediekonsumtionsverktyget under de närmaste åren, och att för morgondagens läsare är det en självklarhet att all information finns tillgänglig i dem, hör man fortfarande många i förlagsvärlden undra om det inte krävs läsplattor av e-inktyp för att få igång e-boksförsäljningen ännu mer. Och missförstå mig rätt, jag älskar min läsplatta och jag byter inte ut den i första taget; men jag har samtidigt lite svårt att tänka mig att när 80% av svenskarna har en smartphone och 50% av svenska hushåll har en surfplatta kan vi år 2013 bara få ut böcker i den digitala världen genom att gripa till en äldre och i många avseenden redan omkörd teknologi. Skälet till att Amazon 2007 gick ut med läsplattan först var ju delvis att det inte fanns några andra verktyg att läsa på; alternativet var en Nokia med knappsats. Det revolutionära i att Kindle alltid var uppkopplad känns som vardagsmat sex år senare. När den svenska e-boksmarknaden nu tar fart finns ju redan verktygen i var mans hand. Varför inte försöka få in böckerna där också? Som både Diego Marano från Kobo och Santiago de la Mora från Google konstaterade på Digitala Torgets scen, att sälja e-böcker handlar mindre om att sälja enstaka exemplar och mer om att skapa en helhetstjänst som gör att läsarna kommer tillbaka; och där erbjuder appar, för både iOS och Android, möjligheter som är ännu bättre än de man kan bygga in i en läsplatta.

En återkommande fråga där är kurering, att visa upp innehållet, att synliggöra det läsvärda i ett gytter av miljoner titlar. Malmö bibliotek visade upp ett spännande initiativ i appen Kaliber, som än så länge bara är en prototyp men vars grundläggande idé är lysande: att låta bibliotekarier göra något de verkligen kan – aktivt lyfta fram böcker och uppmuntra till läsning. Mer sånt!

Annat intressant:

  • Backlist, dvs äldre titlar, kommer att bli viktigt för svensk bokbransch framöver – i dagsläget släpps ju det mesta nya digitalt, men vi har ju 200 år med äldre litteratur som måste göras tillgänglig också. I litteraturpropositionen avsattes pengar till det, och flera förlag jobbar också på det på egen hand – även om det, som Magnus Nytell berättade, ofta innebär att springa runt på antikvariat för att alls få tag på ett exemplar av boken man kan börja scanna. Det knyter an till kureringstanken; med enkla handgrepp kan man synliggöra äldre böcker (”Varje bok jag inte läst är en ny bok”, som Lars Rambe sade), och ofta hjälps nya och gamla titlar åt att sälja varandra.
  • Flera förlag tog också upp det vanliga missförståndet att e-böcker inte kostar förlagen någonting, och att det man betalar för när man köper en tryckt bok huvudsakligen är tryck- och distributionskostnader; som Pelle Andersson från Ordfront sade är det en ”fjuttsumma” i jämförelse med de kostnader som förlagen har innan boken ens går till tryck, och som finns för e-boken också. Hur tar man betalt för det i en digital värld? Hur lyfter man fram litteraturens värde? Många betalar utan att blinka 25 kronor för Mässans inte alltid helt fantastiska kaffe, är verkligen en bok värd mindre? Det och att visa på e-bokens fördelar i tillgänglighet, användbarhet och flexibilitet är några av branschens stora utmaningar.

Övrigt

  • Ni har väl sett vår nya snygga monter? Med början på mässan lanserar vi en ny look, som kommer att åtföljas av en ny hemsida, nya bibliotekssidor, och annat. Hösten blir spännande!
  • Sällan har vi, som sagt, sett så mycket runt digitalt på en svensk bokmässa. Hur mycket vi än gillar Digitala Torget kan jag ändå inte låta bli att undra om det finns kvar om några år – inte för att det digitala kommer att ha försvunnit, utan för att det då blivit en naturlig del av branschen, och att ha ett separat ”analogt torg” som Per Strömbäck uttryckte det lär bli irrelevant. I grund och botten är det ju böcker vi skriver, säljer och läser.
  • Missa inte vår presentation av vår nya modell för digitala böcker på biblioteken, lördag 12.00!

Såja. Två dagar kvar på mässan, och vi finns på plats både på Digitala Torget och i monter B02:40. Kom förbi och säg hej!

Bok & Bibliotek 2013

26 september, 2013

Då var det dags för Bok & Bibliotek i Göteborg 26-29 september! Elib finns på plats i monter B02:40 och på Digitala Torget i F-hallen, dit ni är välkomna för att prata digitala böcker, klämma på läsplattor, eller ställa frågor i allmänhet.

Till vår stora glädje satsar Bok & Bibliotek stort på digitala böcker i år med Digitala Torget där man kan träffa innovativa företag, prova på att läsa digitalt, lyssna på intressanta föredrag och njuta av fri WiFi. Vi har på Digitala Torgets scen – ett om hur skolan kan använda digitala böcker, ett om de utmaningar och möjligheter som möter bokbranschen med e-böcker, och slutligen en presentation av vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. Välkomna förbi!

Överhuvudtaget har Bok & Bibliotek i år rekordmånga evenemang runt digitalt läsande. Du hittar hela schemat här.

För att fira att det är bokmässa vill vi även dela med oss av lite erfarenheter, tips och spekulationer om vad som händer i bokbranschen i stort:

Nytt: Elibs nya biblioteksmodell – film och information från lördagens programpunkt.

Torsdag och fredag – vi går igenom intressanta saker som sagts på mässans två första dagar om skolans digitalisering och behovet av digital litteratur, och om den svenska e-boksmarknadens tillväxt.

Läget på E-boksmarknaden idag. Hur ser den digitala bokmarknaden ut, internationellt och i Sverige? Vilka erfarenheter har vi gjort runt digitalt läsande? Vad krävs för att en digital bokmarknad ska lyfta? Vi sammanfattar vad som hänt, varför det hänt, och varför den svenska e-boksmarknaden tar fart NU.

Digitala trender att hålla ögonen på. Vad diskuteras på den digital marknaden? Vad kommer att vara fokus de närmaste åren? Var får man veta mer? Vi erbjuder en liten blick in i framtiden och ger er tips på ställen där ni själva kan hänga med i utvecklingen.

ElibU-bloggen skriver vi lite mer om barns läsande och hur skolor kan dra nytta av digitalt läsande för att främja läskunnighet och läslust.

Följ oss också gärna på twitter på @elib_se, där vi kommer att rapportera vad som händer under mässan.

God mässa, och om det är något ni undrar över – kom förbi och säg hej!

Att Bok & Bibliotek 2013 satsar stort på digital litteratur är minst sagt vältajmat. Efter att under några år i första hand en succé i den engelskspråkiga världen börjar nu försäljningen öka starkt på många andra marknader – inklusive den svenska. Elib finns på plats i monter B02:40 och på Digitala Torget i F-hallen, dit ni är välkomna för att prata digitala böcker, klämma på läsplattor, eller ställa frågor i allmänhet.

Vi tänkte bjuda på lite lärdomar vi samlat på oss, tips på vad man bör hålla koll på den närmaste tiden, och bra ställen att göra det. I den här posten går vi i korthet igenom hur läget ser ut på marknaden idag, både internationellt och i Sverige, och vad som gör att e-boksförsäljningen sätter fart. I nästa post går vi igenom en del framtida trender att hålla ett öga på. Om ni vill fortsätta få nyheter från den digitala världen – följ oss gärna på twitter och på den här bloggen!

Läget på marknaden just nu

Ofta när det pratas om e-böcker är det den amerikanska marknaden som nämns först. Inte konstigt; sedan e-boksmarknaden kom igång på allvar i slutet av 2007 har den stigit raketartat, och omfattade i slutet av 2012 nästan en fjärdedel av den reguljära bokmarknaden – och det i dollar räknat. Det är alltså inte bara det att folk läser digitalt; de betalar för det också. Visst betalar de ofta mindre per bok, men i gengäld köper och läser de fler böcker. Som helhet steg faktiskt bokmarknaden rentav under året. Under 2013 verkar ökningen ha börjat plana ut för första gången, och det spekuleras i om 25-30% kanske blir den naturliga marknadsandelen för e-böcker under ett tag framöver. Som med allt i den här världen lär väl det bero på nästa initiativ och nästa tekniska landvinning.

Framför allt märks försäljningen på den skönlitterära sidan. Enligt de senaste siffrorna ligger e-boksförsäljningen för nästan alla skönlitterära genrer på ca 20%, men då ska märkas att det är en snittsiffra; för storsäljare som t ex senaste årets succé Gone Girl kan andelen ligga på ungefär 50%, och inom vissa genrer rentav mer än så.

Under de senaste åren har e-boksmarknaden växt starkt i andra engelskspråkiga länder – inte minst England, där den nu utgör ca 12% av bokmarknaden totalt och ca 25% av den skönlitterära. Även länder som Frankrike och Tyskland har kommit igång, och det trots att många länge trodde att inget kunde få dem att lägga ifrån sig pappersböckerna; i Frankrike uppskattas e-boksförsäljningen nu utgöra ca 3% av marknaden, efter att ha legat på nästan ingenting så sent som för två år sedan, en ökningstakt som matchar den amerikanska några år tidigare; om det finns något som verkar säkert så är det att när e-boksförsäljningen väl börjat öka ökar den väldigt starkt under några år. De som fastnar för e-böcker är ofta storläsare, de som väl börjat läsa e-böcker fortsätter läsa e-böcker, och kommer ofta att föredra det digitala formatet.

“Do I believe that digital will become a very significant part of what we do? Yes. Do I think that physical books will remain a very significant part of what we do? Yes I do. If you want me to call a number, I’ve always believed that at least 50% of the content and the books that we sell will be digital and that that will happen in the very near future.”
Charlie Redmayne, VD HarperCollins

Och den svenska marknaden då? Den uppskattas idag av flera större förlag till ett par procent – och då pratar vi, återigen, om reda pengar. Detta är en ökning som skett på bara ungefär två år, sedan flera initiativ från svenska återförsäljare och förlag började sätta fart på marknaden på allvar. Det finns idag ett tjugotal svenska återförsäljare av e-böcker, från etablerade till pigga uppstickare, och de allra flesta förlag släpper allt nyutkommet som e-böcker och håller på att digitalisera sina äldre titlar. Resultatet? Ungefär detsamma som när samma satsning gjordes i USA 2007:

ebokskurva

Varför dröjer det då längre på vissa marknader än på andra, och vad är det som gör att de får fart? Ibland får man intrycket från debatten att om e-böcker tar fart på den amerikanska marknaden borde de antingen sälja lika mycket på alla andra marknader omedelbart, och om inte så kommer det att förbli en helt amerikansk angelägenhet. Men till skillnad från t ex musik- och filmbranschen är ju bokmarknaderna fortfarande ganska begränsade av lands- och språkgränser, även om läsandet på engelska ökar starkt världen öve, och man inte minst märker att de som läser digitalt går över till att läsa på engelska om e-böcker inte finns på deras eget språk. Varje lands marknad blir därmed unik, men några framgångsfaktorer som lett till en rejäl ökning i nästan alla länder är t ex:

Sortiment. För att det ska vara värt att börja läsa digitalt på bred front måste naturligtvis de böcker man vill läsa finnas tillgängliga. När Amazon lanserade i USA gjorde man det med 90 000 titlar; i dagsläget finns över en miljon engelskspråkiga titlar att köpa via de flesta återförsäljare. En av de stora fördelarna med att läsa digitalt är ju just att man kan få tillgång till ett sortiment böcker som få fysiska bokhandlare kan matcha, och det bara någon knapptryckning bort. Som jämförelse kan nämnas att det i dagsläget finns knappt 10 000 svenska e-böcker utgivna, efter att de flesta svenska förlag för ett par år sedan började släppa allt nyutkommet som e-böcker; vid ungefär samma mängd titlar började nyligen den nederländska marknaden tippa över rejält mot e-böcker.

Plattform. Ofta är det just själva läsplattan som lyfts fram som en framgångsfaktor för att en e-boksmarknad ska komma igång. Det är en sanning med modifikation, inte minst idag när surfplattor och smartphones finns i snart varenda ficka. (Minns ni att iPad överhuvudtaget inte existerade för fyra år sedan?) De som lyckats bygga upp en stabil e-boksmarknad hittills har gjort det genom att se till att ha en plattform som gör köpet så lockande och så smidigt som möjligt – hela vägen från att hitta rätt bok till att börja läsa den några sekunder senare. Deras läsplattor eller appar innehåller en butik som på ett enkelt sätt ger läsaren tillgång till ett brett utbud böcker som kan köpas och laddas hem på ett enkelt sätt – helst med bara ett enda klick. E-boken är, precis som Spotify och Netflix, en bekväm produkt; en av dess stora fördelar framför pappersboken är ju att den är tillgänglig överallt. Knepet är att dra nytta av detta.

Pris. En viktig faktor i uppbyggnaden av både den amerikanska och den brittiska e-boksmarknaden var enhetliga priser – i regel lägre än för pappersboken, men framför allt, en prissättning som känns enkel att förstå. Målet är inte att ge bort saker gratis, läsare är beredda att betala för bekvämligheten att ladda hem böcker direkt, utan att göra betalningen till en enkel och självklar del av köpet. Precis som Netflix kunder inte betalar för ettor och nollor betalar e-bokskunden inte för en datafil utan för tjänsten, möjligheten att ha ett stort utbud lättillgänglig litteratur till ett vettigt pris.

Aktiva förlag och återförsäljare. Att sälja e-böcker är inte exakt samma sak som att sälja pappersböcker, även om det fortfarande i grund och botten handlar om att sälja samma texter. Men framför allt så länge marknaden fortfarande är ny gäller det att den som aktivt säljer sina böcker i de nya kanaler som finns har stora möjligheter att nå fram. Det sägs ibland att ingen efterfrågar e-böcker, men å andra sidan efterfrågade ingen CD-skivor 1982 heller… På marknader där e-böcker börjat bli stora ses redan grundliga förändringar. Nyligen gick två av världens största förlag, Penguin och Random House, ihop till ett; ett av de främsta skälen var att kunna fokusera sina insatser på den digitala marknaden. I Sverige har den stora ökningen av e-boksförsäljningen under de två senaste åren kommit som ett direkt resultat av satsningar både från återförsäljare som Adlibris, Bokon, Dito och flera andra, och från förlag som aktivt satsat på att sälja sina e-böcker genom de kanaler där de enkelt når läsarna.

Nischer. Det som säljer som pappersbok kommer, speciellt på den skönlitterära sidan, i regel också att sälja som e-böcker; den förste författare som sålde 1 miljon e-böcker var faktiskt Stieg Larsson. Men samtidigt öppnas också nya marknader. Med en digital bokbransch – som ju inte enbart omfattar e-böcker, utan överhuvudtaget de möjligheter som ges när i princip alla har de tekniska verktyg som krävs för att skriva och ge ut en bok – finns möjlighet att nå mindre nischer som tidigare kunde verka för små, för avgränsade eller för utspridda. Detta kan gälla klassisk ”genre”-litteratur som science fiction och kioskromanser, där förlag nu satsar på att starta heldigitala sidoaffärer, och där man också märker att e-boksförsäljningen är extra stor; för vissa titlar kan upp till 70-80% av omsättningen vara digital. Men detsamma gäller även för smalare litteratur. Ett spännande projekt är Le French Book, ett franskt förlag som satsar på att ta sig in på den traditionellt minimala marknaden för litteratur översatt till engelska genom att själva översätta fransk litteratur till engelska och sälja genom samma försäljningskanaler som de amerikanska förlagen har tillgång till. Nyligen har det också dykt upp flera initiativ som satsar på att skapa genrer som helt enkelt inte existerade för några år sedan. Det gäller allt från satsningar på kommersiell fanfiction, som ju i decennier existerat på en grå marknad där ingen fått betalt, och tidningar som använder sina ofta månghundraåriga arkiv och kunniga journalister för att sammanställa artikelserier och djupare analyser av aktuella händelser som säljs som e-böcker.

Vara där läsaren är. Kommer ni ihåg tiden då man överallt i samhället, från kollektivtrafik till stränder, såg folk sitta och läsa böcker? Vad gör de idag?

Källa

Vi läser idag mer än någonsin tidigare, och en allt större del av det läses digitalt. 2014 beräknas 80% av svenskarna ha en smartphone i fickan, på den läser man dagligen Facebook, Twitter, shoppinglistor, nyheter, ser på film, lyssnar på musik… Det här har hänt på bara ett par år. Det innebär inte döden för pappersboken, men det innebär en efterfrågan på att litteraturen finns tillgänglig i den nya världen också. Att sälja böcker där är en utmaning; men idag kan jag, var jag än befinner mig, på några sekunder få tag på snart sagt vilken bok som helst. Det här ger oerhörda möjligheter att nå läsare på nya sätt, överallt där böcker diskuteras och behövs. Den som knäcker den koden kan nå fler läsare än någonsin förut.

Vad är då några trender att hålla ögonen på under de närmaste åren? Fortsätt läsa i nästa post!

Läs om allt digitalt som händer på Bok & Bibliotek här.


Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker ett tjugotal återförsäljare, 97% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.

I den här posten går vi igenom några intressanta trender som det diskuteras mycket runt när digitala böcker kommer på tal. Vi kan naturligtvis inte täcka in alla framtidsspekulationer, så för att ge er möjligheten att själva fortsätta rota har vi också i slutet lite tips på nyhetskanaler ni kan följa.

Social läsning

”Det den digitala läsningen innebar för de senaste fem åren kommer den sociala läsningen att innebära för de nästa fem,” sade Otis Chandler från Goodreads.com på bokmässan i New York i våras. Trenden de senaste åren har ju gått alltmer mot sociala nätverk inom alla sammanhang på nätet, och bokvärlden är inte annorlunda; nätverket Goodreads har, till exempel, dubblat sitt besökarantal på mindre än ett år och har idag över 20 miljoner användare världen över, och det är ingen slump att de tidigare i år köptes av Amazon. Böcker är något som diskuteras flitigt på både Facebook och Twitter – det har sagts att förlag numer har miljontals marknadsförare som jobbar gratis, när läsare delar med sig av citat och diskussioner från sina favoritböcker och, om de får möjlighet, länkar till vart man kan köpa boken också. En stor utmaning för både förlag och författare blir att hänga med i den miljön – att veta var och när ens bok blir en ”snackis”, att ha verktyg både för att följa diskussionen och att ge möjlighet att nå ut med boken till dem som deltar i den. Internet är inte känt för sitt långa minne; om det dröjer en månad innan folk kan köpa boken är risken stor att de inte gör det.

Framtida frågor här gäller också vad som händer med själva texten när den går att dela med sig. Redan i dagsläget ger många lästjänster möjlighet att dela med sig av anteckningar, bokmärken, understrykningar, favoritcitat och liknande till andra läsare. Och varför inte låta författaren själv dela med sig av kommentarer? Ett spännande svenskt initiativ här är ju UNTs e-boksrecensioner, där recensenterna delar med sig av ”nedklottrade” e-boksversioner av boken till läsarna. När blir boken, alltså inte bara nätverket runt den utan just själva boken, social?

En annan intressant utveckling att hålla ögonen på här är det sociala skrivandet. I Kina, till exempel, går en stor del av populärlitteraturen idag överhuvudtaget inte igenom utgivningsstadiet – författare lägger direkt upp sina senaste kapitel på nätet, där de läsare som har köpt sig en inloggning direkt kan läsa, kommentera, komma med önskemål och klagomål på vad som hänt och bör hända i nästa kapitel. Är detta en väg framåt för populärlitteraturen?

Samtidigt har det här myntet också en annan sida: är läsande, egentligen, en social upplevelse? Bör det vara det? Finns det inte en risk att ju mer delningsfunktioner och dialog mellan olika läsare man bygger in, desto mer avleder man uppmärksamheten från själva läsandet? Kommer vi att få se fler appar som gör tvärtom, stänger av dig från alla sociala nätverk som plingar till var femte minut och låter dig läsa ifred?

Läs mer:
E-Books Could Be The Future Of Social Media
Social Media in eBooks – Brochures next?
Do ebooks foster attention deficit disorder?

Egenutgivet

En av de mest uppmärksammade titlarna de senaste åren har varit EL James’ Fifty Shades of Grey – inte minst för hur dess bakgrund. James gav ut boken helt och hållet på egen hand, direkt från sin dator till återförsäljarna i e-boksform – och sålde miljoner innan förlagen vaknade. Hon har sedan dess skrivit på för förlag och sålt ännu mer, men i grund och botten är det en succé hon skapat själv. Hon är inte ensam heller. Enligt vissa uppskattningar står nu självutgivna böcker – eller ”indie-böcker” som allt fler kallar det – för ca 12% av e-boksförsäljningen i Storbritannien, och mycket mer än så inom vissa genrer. Inte illa pinkat för ett utgivningssätt som tills nyligen ofta betraktades som ett skämt. Den tekniska utvecklingen har gjort att idag kan i princip vem som helst bli utgiven författare; i stället för att lägga ut den här bloggposten gratis kan jag precis lika gärna lägga upp den hos Elib eller någon annan distributör med ett pris och ett ISBN, kalla den en bok och hoppas att den säljer. Vägen mellan författarens tangentbord och läsarens ögon har blivit mycket kortare, och ju mer den digitala försäljningen – både som e-böcker och som print-on-demand – kommer igång, desto större chanser för självutgivna författare att komma fram.

Det ska förstås påpekas att än idag så säljer de allra flesta självutgivna författare i princip ingenting. Men den blotta mängden av självutgivet gör att även om succéerna är relativt få blir det ändå, på en mogen digital marknad, många författare som tjänar gott på detta. För både författare och förlag blir det här en ny utmaning: för de självutgivna författarna att själva göra det jobb som förlagen traditionellt gör, och för förlagen att fokusera på det de är bra på och kommunicera detta. Många av de författare som gjort succé som självutgivna har skrivit på för etablerade förlag efter att de slagit igenom; man blir ju i regel inte författare för att man älskar att sköta marknadsföring, ekonomi, distribution, och allt annat. Men de författare som vet att de kan göra det själva kommer att ställa helt nya krav på sina förlag. Som författaren Sylvia Day uttryckt det: ”Om [förlagen] vill ha en del av min vinst förväntar jag mig att de gör sig förtjänta av det.” Det är en fråga för förlag att tänka på: vad erbjuder de författare som författarna inte kan eller vill göra själva, och hur oundgängliga är de tjänsterna när marknaden förändras? Var lägger man bäst krutet? Internationellt har vi sett flera satsningar från förlag som skapar en medelväg; bygger tjänster där självutgivna författare kan hjälpa varandra få del av förlagens kunskap även om de inte blir traditionellt utgivna.

Läs mer:
Creative Control, Ease of Publishing and Money Pushing Authors to Self-Publish
Anybody Press is the new member of the Big Six (for ebooks, at least)
What are we selling?

Barn och ungdom

Den generation som började skolan för ett par veckor sedan minns inte en tid när det inte fanns iPads, när ”ska vi titta på film” inte innebar Youtube, och när musik bara fanns på runda plastskivor. Hur kommer de att läsa? Kommer de överhuvudtaget att ta till sig böcker? Hur ser bokmarknaden ut när köpkraften ligger hos de som värderar information utifrån hur sökbar och lättåtkomlig den är – och att den givetvis är digital? Statens medieråd släppte nyligen en mycket intressant siffra: mellan 2010 och 2013 har andelen svenska 16-åringar som surfar på mobilen ökat från 7% till … 94%?!? Hand upp, alla som tror att detta är en fluga. Hur förhindrar vi att böckerna intar samma plats i deras liv som vinylskivorna?

Det där är naturligtvis frågor som är svåra att besvara redan idag, speciellt med tanke på hur snabbt tekniken förändras. Men att man måste börja fundera på det redan nu är tydligt. Världen över satsar både återförsäljare och skolor stort på att ge barn möjlighet att läsa digitalt – i flera länder finns redan lagförslag på att allt barn läser i skolan måste vara digitaliserat senast om ett par år. En av de absolut viktigaste uppgifterna för bokbranschen under de närmaste 2-3 åren kommer att vara att engagera unga läsare – böckerna måste finnas tillgängliga där läsarna tillbringar sin vardag, och det på ett enkelt sätt.

De goda nyheterna är ju att detta inte är någon desperat satsning – tvärtom, det är en enorm möjlighet att öka läsandet bland yngre, som ju många på senare år varnat för att det minskar. Flera undersökningar har på sistone visat att med bra tillgång till digitala böcker läser barn faktiskt mer, och många svenska skolor satsar ju på att få in surfplattor i undervisningen. Återstår bara att få in böckerna i dem också; finns det något bättre sätt att nå barnen och få dem att läsa än i de apparater de ändå alltid har med sig, på skolbussen, på fotbollsträningen, i uppehållsrummen…?

Det är detta vi haft i tanken när vi utvecklat skoltjänsten ElibU, som ger skolor tillgång till ett stort utbud av digitala böcker till ett lågt fast pris, tillgängligt överallt via både dator, surfplatta och smartphone. Läs även gärna mer om detta hos ElibU. Lyssna också gärna på läsambassadören Johan Unenges föredrag om ämnet här.

Läs mer:
Children and Audiobooks: Clear Educational, Enjoyment Benefits
Half of kids say they’d read more books for fun with ebooks
E-textbooks are the educational tool of the future, but preparation to implement them must start now
Russian Kids Are Adopting eBooks as Fast as US Kids – 48% Now Read eBooks
Children Reading Digitally
Nightly Bedtime Stories A Thing of The Past, According To Survey
E-readers: the best way to get the world’s children reading

Multimedia

Vart tar boken vägen efter den första e-boksrevolutionen? Den produkt som hittills stått för nästan hela försäljningsökningen är ju egentligen den gamla vanliga pappersboken, bara digitaliserad och publicerad till läs- och surfplattor. Det är ett nytt distributionssätt, men i grunden exakt samma text. Varför inte stoppa in något mer i boken?

Multimediaböcker är fortfarande något av en het potatis; alla vet att det går att göra, och med den nya e-boksstandarden EPUB3 blir det ännu enklare, men utöver enskilda prestigeprojekt har ännu ingen riktigt hittat rätt sätt att göra det på; att publicera böcker med multimediainnehåll är dyrt, komplicerat, och än så länge inte särskilt efterfrågat av läsarna. Til syvende og sidst är frågan om en roman blir bättre och mer läsvärd av att ha filmer insprängda i sig – och inte minst, om läsarna är villiga att betala för alla extrakostnader förlaget drar på sig, om förlaget är beredda att börja konkurrera med filmstudios och TV-spelsskapare. Var går gränsen mellan en bok och en app? Hur mycket utvecklingsarbete vill man lägga på en högteknologisk bok som kommer att behöva uppdateras igen om ett halvår?

Samtidigt är det ändå inte svårt att föreställa sig att det finns möjligheter att göra saker här – om inte inom vuxen skönlitteratur i första hand, så varför inte för barnböcker eller facklitteratur? En viktig fråga här kommer naturligtvis att vara att hitta rätt samarbetspartners; chansen är stor att om man kommer på en sak man vill göra har någon smart entreprenör därute en lösning.

En vidareutveckling av tanken börjar uppstå i takt med att transmedialt berättande diskuteras allt mer. Här pratar vi alltså om verk som i grund och botten utgår från en enkel, traditionell berättelse – en bok, en film, en TV-serie – som kan läsas rakt upp och ner, men där den som vill sedan kan bygga på fler lager inom andra media. I filmvärlden har det här varit standard länge nu – se bara på allt material runt Star Wars-filmerna. Tanken är att dra till sig läsare och göra dem involverade genom att ge dem mer material att gräva i runt själva berättelsen, kanske möjlighet att själva bidra med idéer och tankar inom den mer utökade världen som historien äger rum i. Vad händer om din huvudperson har ett twitterkonto, på riktigt? Vad händer om du lägger in GPS-koordinater i din bok, så att läsarna kan checka in i boken på Foursquare? Precis som med multimediaböcker är det dock viktigt att sådana här idéer byggs in från början; om det läggs till i efterhand, när författaren redan skrivit boken med antagandet att allt relevant ska finnas i texten, blir det lätt gimmickartat.

Läs mer:
Ebooks taken to task for multimedia failings
Debate Continues Over Enhanced, Interactive eBooks

Prissättning

Vad ska en e-bok kosta? Ibland hör man åsikten att en e-bok i princip inte har något värde alls och därmed måste vara gratis, och undrar hur många som tror att de får papper för 200 kronor när de köper en nyutkommen inbunden bok. Sanningen är ju att e-boken, precis som pappersboken, har kostnader långt utöver bara själva mediet; värdet måste ligga i läsningen, och alla de som ska ha betalt för pappersboken, från författaren till redaktören till översättaren till marknadsföraren, måste på något vis få betalt för e-boken också – speciellt när den börjar utgöra en stor del av marknaden. Hittills har man sett att det är möjligt, men vart hamnar prisnivån framöver? Att det är just det här som den amerikanska bokmarknaden stämt varann till höger och vänster för är ingen slump.

På sistone har det kommit larmrapporter om att priset på e-böcker sjunker stadigt på den amerikanska marknaden. Samtidigt bör man minnas att en stor del av sänkningen av snittpriserna beror på ökningen för självutgiven litteratur; enligt återförsäljaren Kobo, till exempel, ligger det genomsnittliga priset på traditionellt utgivna böcker någorlunda fast. Det här är också ett resultat av väldigt hård priskonkurrens mellan återförsäljare som har råd att gå med förlust på sina böcker.

En fördel med digital bokförsäljning, som blir extra uppenbar med e-böcker, är möjligheterna till dynamisk prissättning – att ändra priser på kort varsel, göra riktade priskampanjer, använda paketpriser med mera. Studier har visat att priskampanjer på e-böcker inte bara ökar försäljningen av den titeln, utan också gärna drar med sig relaterade titlar – om det är lätt att köpa går det ju lika snabbt att köpa fem böcker som en. Faktum är att upp till 80% av e-boksförsäljningen kan vara äldre titlar – inte på grund av att nya titlar inte säljer, utan därför att de ökar försäljningen av äldre titlar också.

Andra frågor här gäller till exempel vad som händer när vi får en ”begagnatmarknad” för e-böcker (vilket i dagsläget inte är lagligt) och även, naturligtvis, hur det här påverkas av abonnemangsbutiker. Här hemma i Europa är ju även momssatserna en viktig fråga att lösa: i dagsläget har vi i Sverige 6% moms på böcker, eftersom litteratur anses vara något staten bör stödja, men för e-böcker och digitala ljudböcker är momsen fortfarande 25%.

Läs mer:
It’s going to be harder to sell ebooks in Europe in 2015
Don’t price your ebook at $1.99
The Ebook Pricing Sweet Spot
Steps We Must Consider When Pricing E-Books? Really?

Nya försäljningsvägar

E-boken är fortfarande en mycket ny produkt, och att e-boksförsäljningen som den ser ut 2013 är hur den kommer att fortsätta se ut under överskådlig framtid är knappast särskilt sannolikt; vi pratar ju om en digital produkt som i regel består av mindre ettor och nollor än startsidan på aftonbladet.se, det finns oändliga tekniska möjligheter att distribuera böcker.

En viktig fråga, som berör bokbranschen som helhet även om den är mest uppenbar för e-böcker, är det som samlas under uttrycket ”discoverability”: hur ser man till att ens bok överhuvudtaget går att hitta? När böcker säljs i nätbokhandlar med tiotusentals böcker i varje genre och inget praktiskt sätt att bara gå och bläddra i hyllorna, när kultursidorna får maka på sig till förmån för ett helt Facebooknätverk, blir det en stor utmaning att få boken att ”hoppa fram” ur en bokhylla stor som hela Internet. Att lösa den frågan kommer att kräva en kombination av flera saker – förståelse för hur och varför vem läser vad; verktyg för att nå sina läsare och knyta dem till sig; verktyg för att analysera kunddata; metadata för att göra böckerna sökbara.

Men även när man väl hittat boken – hur kommer den att köpas och konsumeras? Är det självklart att man kommer att fortsätta betala styckpris för att ladda ner böcker? På sistone har det diskuterats mycket runt abonnemangsmodeller, om ett ”spotify för e-böcker”, och bara under de senaste veckorna har flera nya tjänster lanserats. Huruvida någon av dem kommer att klara sig bättre än andra som försökt tidigare återstår att se, men när vi är konstant uppkopplade är det inte svårt att tänka sig att det blir lika naturligt att strömma e-böcker direkt från det berömda molnet som att se på film och lyssna på musik där. Men givetvis är det också en fråga om att paketera det som en tjänst användare vill betala för, och som författarna och förlagen får betalt för; jämförelsen med Spotify och Netflix haltar också något – det är skillnad på hur man konsumerar en treminuters poplåt och en 400-sidors roman. Är den som läser en bok i månaden lyckligare med ett ”eboksspotify” för 99 kr/mån än med en e-bok för 99:-?
I andra ändan av spektrat hittar vi idén om bundling: att sälja pappersboken och e-boken som ett paket. Vi som fortfarande köper nya vinylskivor känner igen oss: där får man i dagsläget i regel med sig albumet som mp3-nedladdning också. Om man får med e-boken när man köper pappersboken är ju dessutom den fysiska bokhandeln med i matchen på ett helt annat sätt.

Här i Sverige har vi ju bara de senaste dagarna sett två satsningar: Adlibris nya Mondo, och Ditos satsning på följetänger. Det är spännande att arbeta på en växande marknad där de stora utländska ännu inte försöker ta över: det finns än så länge utrymme att experimentera, och tekniken sätter väldigt få gränser för vad man kan göra. Vem bygger morgondagens bokklubb?

Läs mer:
Ebook + Print Bundling? Who’s In and for what books?

Five Shades of Book Discovery

The shocking truth : Book buyers have minds of their own
Using Metadata to Market Books, Build Audience and Control Your Future
Selling Books Online With Clever Metadata
The Seven Deadly Myths of Digital Publishing

Nyhetskällor att följa:

Nyheter sprids fort i dagens värld. Några av våra favoritkanaler för att följa vad som händer i digitaliseringen av bokbranschen och vad det kan innebära är:

Digital Book World
TeleRead
Good E-Reader
FutureBook
The Digital Reader
Svensk Bokhandel

…samt förstås också den här bloggen och vårt twitterkonto.

Nyfiken? Frågor? Vi ses på mässgolvet! Vi finns i monter B02:40 samt på Digitala Torget i F-hallen, plan 2. Ni når oss också alltid på info@elib.se.

Läs om allt digitalt som händer på Bok & Bibliotek här.


Elib har sedan starten år 2000 erbjudit fullservicetjänster kring produktion, publicering, distribution, försäljningsstatistik och fakturering av digitala böcker, i nära samarbete med våra kunder. Genom Elibs distributionsplattform når böcker ett tjugotal återförsäljare, 97% av Sveriges kommunbibliotek, samt ett växande antal skolor genom tjänsten ElibU.

Elib drivs utan vinstintresse från ägarna och erbjuder samma villkor för alla kunder, oavsett storlek eller omsättning. Att publicera färdiga e-böcker hos Elib är kostnadsfritt, och förlagen behåller alltid rättigheterna till böckerna.