Tankar efter New York

17 juni, 2014

Häromveckan var vi på bokmässan Book Expo America i New York, bland annat för att besöka tvådagarseventet IDPF Digital Book, där många av de mest kunniga i branschen gav sitt perspektiv på den digitala bokmarknaden. Här en sammanfattning av vad som sades.

Digitaliseringen påverkar hela branschen, från författare till återförsäljare till läsare, och huruvida man i slutändan läser boken på en skärm eller en bunt papper är kanske det minst kontroversiella. I USA matchar nu e-bokstillväxten branschens tillväxt som helhet. E-boken har visserligen gått hårt åt en del tryckt försäljning – framför allt pocketböcker – men den har också fått in nya läsare, och fått etablerade läsare att både köpa och läsa mer.

 

Självpublicering

På senare år har ju självpublicerade författare som Sylvia Day, E L James och Hugh Howey nått rejäla framgångar. Länge har de ändå behövt ett förlag för att på ett vettigt sätt kunna ge ut pappersböcker, men i och med att print-on-demand blir allt smidigare är frågan hur länge det behövs. Av intresse för svenska läsare är säkert också frågan om översättning för utländska marknader; det kan de väl ändå inte göra själva? Nej, menade författaren Bella Andree, men däremot börjar det dyka upp bra översättningstjänster som författare kan anlita – t ex gav hon nyligen själv ut en bok på franska efter att återförsäljaren Kobo hjälpt henne till en bra deal med en översättare, medan hon själv behåller förlagsrättigheterna och inte behöver ett franskt förlag.

Nu ska man förstås inte måla fan på väggen, än så länge står traditionell förlagsmarknad för en stor majoritet av försäljningen både på papper och digitalt. Men det kan vara väl värt att studera vad förlag är bra på; efter allt prat om starka varumärken häromåret var det enda som konstaterades i år att ”författaren är varumärket; få vet eller bryr sig vad förlaget heter.”

 

Hur hittar läsaren och boken varandra?

Sociala mediers roll i läsningen fortsätter diskuteras. Otis Chandler från Goodreads, som väl får sägas tala i egen sak, menade att läsare nu mer än någonsin vill dela med sig av rekommendationer, och att just rekommendationer från någon man känner är ett av de absolut viktigaste sätten som läsare hittar nya böcker. Han lyfte även fram möjligheten att interagera med författare; som en läsare uttryckte det, ”Stephen King knows I exist!”

Metadata är också viktigt; ju mer bokhandeln digitaliseras, ju snabbare allt går, desto viktigare blir det att all data som hamnar i försäljningskanalerna är korrekt – att baksidestext och omslagsbild finns, att priser uppdateras löpande allteftersom boken åldras, att författarinfo stämmer, och att allt detta kommuniceras i god tid. När man hanterar tusentals titlar kan det bli svårare än man tror; som den kristne förläggaren Matt West berättade, ”En gång råkade vi påstå att en av våra författare hade skrivit Bibeln. Han var INTE glad.” Tekniska lösningar och gemensamma standarder som ONIX är viktiga, men i slutändan är det en affärsfråga; HarperCollins i Storbritannien löste det slutligen med den högteknologiska metoden att först samla alla felaktiga böcker i ett Excelark och sedan låta förlagschefen ringa upp de ansvariga och svära åt dem tills data var korrekt uppdaterat. Att alla behöver veta vad de är ansvariga för och att den texten de matar in är det som visas ut mot kunderna, är självklarheter; men det nya digitala landskapet sätter ännu mer vikt på det.

 

E-boksformat

Den nya e-boksstandarden EPUB3 som bl a ger bättre stöd för multimedia, icke-latinska alfabet och lanserades 2011, och har – med undantag för Japan, där 80% av e-boksmarknaden är mangaserier – fortfarande inte fått något större genombrott. Länge har relativt få läsprogram kunnat hantera de nya funktionerna i EPUB3, och då har det heller inte varit någon poäng med att ta fram böcker. Till sommaren/hösten kommer dock flera läsprogram med EPUB3-stöd, och då är ju frågan om det äntligen blir dags?

Samtidigt pågår också diskussionen om vart man tar vägen efteråt (eller i stället). Markus Gylling från DAISY-samarbetet presenterade the Digital Publishing Interest Group, ett nytt forum som ska arbeta med att jämka ihop webb- och eboksstandarder. Både webben och EPUB bygger ju på samma grundtankar, och ändå är en HTML-sida (online, uppdaterbar) och en EPUB-fil (portabel, fixerad) helt olika djur. Borde inte en och samma fil kunna visas på båda ställen? Idag är det oändligt mycket lättare att länka ihop två webbsidor om söta kattungar än att länka från en e-bok till en annan – ”Hur kan vi acceptera det utan att ställa oss upp och skrika?” frågade Gylling. Den som lever får se…

I samband med Book Expo lanserades också den nya profilen EDUPUB, tänkt som en uppsättning standarder för att underlätta produktion av läromedel och liknande. Läs mer om den här och här.

Oavsett vilket format böcker presenteras i är det i längden inte optimalt att först göra pappersboken färdig och därefter bryta ut en e-bok ur den som är en rak kopia av förlagan. Sanj Kharbanda föreslog en modell som kommer bort från uppdelningen i papper och digitalt – fokusera på innehållet, själva boken, och skapa sedan en behållare för varje kanal som passar innehållet bäst. Det är lättare sagt än gjort, men fyra utgångspunkter:

  1. Skapa arbetssätt som håller det elektroniska i minnet genom hela processen. Det du stryker i pappersboken behöver inte kastas bort, det kan bli extramaterial i den digitala utgåvan.
  2. Skapa och använd interna XML-standarder och stilmallar, som används konsekvent redan under redigeringsarbetet.
  3. Tänk på det digitala formatets fördelar framför pappersboken – skapa flera lager av innehåll, interaktivitet, mm.
  4. Tänk på att i slutändan görs allt för att tjäna historien du berättar. Ingen blir glad av, för att återanvända ett fint ord, ”okynnesappande”.

 

Skolor

Även i USA blir det ju allt vanligare att barnen använder surfplattor i skolan, och lågstadieläraren Amy Rosenstein berättade om hur hon låtit sin klass diskutera med författare över Skype, skriva egna böcker som de sedan kunde publicera i både digitalt och tryckt format via tjänsten Story Jumper, och hennes erfarenhet av att försöka få tillgång till digital litteratur på ett enkelt sätt. Inte minst viktigt är det att få tillgång till verktyg som gör böckerna tillgängliga för hela klassen via mobila enheter och ger dem möjlighet att lägga in bokmärken och anteckningar i boken. I Sverige har vi ju löst detta genom abonnemangstjänsten ElibU, men i USA diskuteras det fortfarande hur det ska gå till.

 

Bibliotek

Frågan om digitala böcker på biblioteken är förstås het i USA också. Ett seminarium behandlade just frågan om hur bibliotek arbetar med e-boksinköp. E-böcker utgör idag ca 9% av amerikanska biblioteks genomsnittliga budget. I USA, som i de flesta andra länder, köper ju bibliotek in e-böcker enligt stycklicens – de köper ett virtuellt exemplar av boken till ungefär samma kostnad som pappersboken, och kan sedan låna ut den till en person åt gången. Siffror kan därför inte översättas rakt av till den svenska modellen, men man kan notera att biblioteksanvändare är i regel storläsare – 29 böcker om året mot 11 för icke-biblioteksanvändare. Biblioteken är också en av de viktigaste kanalerna för att upptäcka nya böcker, speciellt när allt färre städer har en egen fysisk bokhandel; nätbutiker må stå för 61% av försäljningen, men bara för 7% av nyupptäckten – man använder bibliotek och fysiska bokhandlar för att hitta böcker man vill läsa. Både de förlag och de bibliotek som deltog såg därmed biblioteksutlåningen som en väldigt bra möjlighet att samarbeta, även om det som allting kräver en del arbete. Bibliotekarien Patricia Lowrey från Cleveland lägger 2-3 dagar i veckan på nya e-boksköp för att säkerställa att sortimentet i så hög grad som möjligt matchar det låntagarna efterfrågar; så fort det är fler än fem låntagare i kö på en bok ska det helst köpas in en licens till.

I Sverige har vi ju nu lanserat vår nya biblioteksmodell för digitala böcker, och de första biblioteken har redan börjat ansluta sig. Mer om detta inom kort!

 

Abonnemangsmodeller

Slutligen ägnades en halvdag åt frågan om abonnemangsmodeller – jakten på det mytomspunna Spotify för e-böcker. Än så länge har ju ingen hittat en perfekt lösning på detta, och även om många tror att det måste komma förr eller senare återstår fortfarande en del detaljer. Randy Petway från Publishing Technology påpekade att nästan alla andra medieformer, från Netflix till hemförsäkringar, erbjuder abonnemang och det är det absolut säkraste sättet att behålla en kund. När kunden väl har betalat blir det ju mycket lättare att leta upp och pröva på böcker utan att behöva fatta köpbeslutet däremellan. Erfarenheten hittills pekar på att de som går med i abonnemangsmodeller dessutom fortsätter köpa böcker; samtidigt ska också noteras att abonnemangskunder i regel är storläsare från början (och män mellan 18-44) och frågan är ju om samma mönster stämmer för lite mindre fanatiska läsare. Dessutom uppstår ju med ett stort utbud lätt samma problem som med Spotify, att man med ett oöverskådligt sortiment och en sökruta bara letar upp böcker man vet att man gillar. Men det skiftar förlagens utmaning från att övertyga läsare att köpa böcker till att bara övertyga dem att leta upp och prova på.

Samtidigt finns en gräns för hur högt man kan prissätta en abonnemangstjänst; de flesta läser ju på sin höjd någon enstaka bok i månaden, och då kan månadskostnaden inte vara mycket högre än kostnaden för det – och ändå ska alla få betalt. Kan man då, t ex, ha med de senaste storsäljarna, eller bara backlist?Å ena sidan är abonnemangsmodeller på många sätt inte konstigare än pocketboken; bara ytterligare ett massformat för titlar som inte längre har stor marginal per exemplar. Å andra sidan behöver en abonnemangstjänst, liksom vilken bokhandel som helst, ha populära titlar för att användare ska gitta gå med – precis de böcker förlagen måste ta hem vinst på för att kunna fortsätta ge ut böcker. Var drar man gränsen? Samtidigt var Chantal Restivo-Alessi från HarperCollins noga med att påpeka att det verkliga hotet inte är en hypotetisk kannibalisering på styckförsäljningen, utan konkurrens från piratverksamhet och icke-läsande. En fungerande abonnemangsmodell skulle kunna ge säkra intäkter och lojala kunder; det är värt mycket. ”The challenge is to defend the culture of the book – in whatever format – from the culture of computers”, som författaren Nicholas Carr påpekade.

Som vi tidigare nämnt jobbar vi just nu för fullt på att få allting klart med den nya modellen för digitala böcker, såväl e-böcker som ljudböcker, för svenska folkbibliotek. Vi har med stort intresse följt all diskussion under de senaste åren, och efter att ha arbetat hårt med att få till en lösning som passar alla sidor är det verkligen skönt att det börjar röra på sig!

Vi vill passa på att berätta lite mer om hur den nya modellen är tänkt att fungera. I korthet går den ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. Den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, ger biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad. De betalar sedan 20 kronor per lån för det de lånar ut, jämfört med 40-70 kronor för ett papperslån enligt uppgift från biblioteken själva. Modellen har dock upplevts som oflexibel och svår att planera för, samtidigt som förlagen fruktar att biblioteksutlåningen stör möjligheten att sälja böcker, och det är detta vi hoppas lösa nu.

I den nya modellen ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka digitala titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan besluta vilka titlar de vill erbjuda till vilket pris. Böcker kommer att kunna finnas i flera olika modeller: dels den nuvarande så kallade accessmodellen, där biblioteken får fri tillgång till titlar utan fast kostnad och enbart betalar för det som faktiskt lånas ut, men med en mer flexibel prissättning så att t ex enstaka noveller kostar mindre än romaner. Dels i en licensmodell, där biblioteken köper in ett visst antal virtuella exemplar av varje titel i förväg på liknande sätt som de gör för pappersböcker. Även andra modeller, som exempelvis en katalog med utvalda böcker till en fast kostnad, kommer i framtiden. Förlagen beslutar vilken modell som används för varje titel. På så vis kan t ex en helt nyutgiven bok finnas i licensmodellen, så att en stor efterfrågan på en enstaka titel varken knäcker bibliotekets budget eller stör den kommersiella marknaden, för att lite senare flyttas över till accessmodellen.

För biblioteken innebär detta precis som idag en enkel lösning, där de bara behöver ett enda avtal för att få tillgång till samtliga förlags böcker, men där de också får större kontroll över sitt utbud och sin utlåning genom att de själva på ett smidigt sätt kan välja vilka böcker de vill ha i sitt sortiment. De kommer även att få bättre verktyg för att kontrollera sina kostnader, inklusive att kunna budgetera på titelnivå. För de bibliotek som vill ha en färdig webblösning för sina digitala böcker kommer vår nuvarande sida att byggas om från grunden för att anpassas till den senaste tekniken och ge biblioteken större möjlighet att lyfta fram sitt utbud och kommunicera med sina läsare. Vi kommer även att erbjuda mycket bättre lösningar för nedladdning eller onlineläsning. Vill man hellre integrera sitt e-bokssortiment fullt ut i sin vanliga webblösning erbjuder vi ju sedan flera år en API-lösning som gör detta möjligt, men till den nya modellen tas dessutom ett nytt API fram med en rad nya och förbättrade funktioner för biblioteken.

För förlag och författare innebär den nya modellen att det blir ännu lättare och fördelaktigare att nå ut på den digitala marknaden, och därmed också lockande att göra fler titlar tillgängliga. Biblioteken har länge varit de som drivit det digitala läsandet, och genom att förlagen nu kan sätta villkor på titelnivå samtidigt som biblioteken kan arbeta aktivt med sitt sortiment och lyfta fram relevanta titlar öppnas nya möjligheter till givande samarbete mellan förlag och bibliotek. Eftersom förlag kan välja att lägga upp nya titlar i licensmodellen där biblioteken köper in virtuella exemplar ska titlar dessutom inte behöva fördröjas till biblioteken, samtidigt som risken för att biblioteksutlåningen stör den kommersiella försäljningen kontrolleras. Alla förlag vi har talat med är överens om att med införandet av en licensmodell försvinner behovet av karens på nya titlar.

Du kan även ladda ner ett informationsblad här.

Det som återstår att göra är att i samråd med bibliotek och förlag bestämma detaljerna runt prissättningsnivåer och lånevillkor. Detta arbete pågår för fullt, och vi kommer även att gå ut och efterfråga synpunkter under arbetets gång. Ni hör snart av oss igen! Har ni några frågor under tiden nås vi som vanligt på info@elib.se eller på twitter, @elib_se.

En av våra mest välbesökta programpunkter på Bokmässan var när vår VD Johan Greiff på lördagen presenterade vår nya modell för digitala böcker på biblioteken. På allmän begäran från de som inte hade möjlighet att närvara lyckades vi få tag på en film av evenemanget:

Tyvärr saknas de sista minuterna av frågestunden, vi ber om ursäkt för det. Se även hela presentationen i PDF-format här.

I korthet går den nya modellen ut på att skapa mer flexibilitet och valfrihet för både bibliotek och förlag. I den nuvarande modellen, som togs fram i samarbete med bibliotek 2002, får biblioteken tillgång till en bred katalog utan fast kostnad och betalar sedan enbart för det de lånar ut, till ett pris på 20 kr/lån (valt eftersom det är ca hälften av vad ett papperslån kostar biblioteken enligt uppgift från Stockholms Stadsbibliotek 2001). I det nya systemet ska biblioteken själva kunna kurera sitt utbud och välja vilka titlar de vill ta in, samtidigt som förlagen kan bestämma vilka titlar de vill erbjuda och till vilket pris.
– Dagens modell ska finnas kvar. Dessutom lägger vi till en stycklicensmodell med ett antal utlån av en titel under viss tid. Vi tänker oss också en abonnemangsmodell där biblioteken erbjuds en grupp böcker till fast pris, säger Johan Greiff.
Genom att nyare titlar kan erbjudas under stycklicens ska problemet med karenstider undvikas. Böcker som ingår i den nuvarande modellen ska också kunna erbjudas med mer variation på lånekostnaden.

Läs mer om den nya modellen här:
Svensk Bokhandel
Värmlands Folkblad
P1 Kulturnytt (och uppföljare: ”Positivt med ett intiativ på e-boks-området”)

Diskussioner pågår för fullt med representanter för alla parter. Vi kommer att gå ut med mycket mer information om detta under hösten, men har ni redan nu några frågor tas de gärna emot på info@elib.se.

Läs allt om vår bevakning av Bok & Bibliotek 2013 här!