Tankar efter New York

17 juni, 2014

Häromveckan var vi på bokmässan Book Expo America i New York, bland annat för att besöka tvådagarseventet IDPF Digital Book, där många av de mest kunniga i branschen gav sitt perspektiv på den digitala bokmarknaden. Här en sammanfattning av vad som sades.

Digitaliseringen påverkar hela branschen, från författare till återförsäljare till läsare, och huruvida man i slutändan läser boken på en skärm eller en bunt papper är kanske det minst kontroversiella. I USA matchar nu e-bokstillväxten branschens tillväxt som helhet. E-boken har visserligen gått hårt åt en del tryckt försäljning – framför allt pocketböcker – men den har också fått in nya läsare, och fått etablerade läsare att både köpa och läsa mer.

 

Självpublicering

På senare år har ju självpublicerade författare som Sylvia Day, E L James och Hugh Howey nått rejäla framgångar. Länge har de ändå behövt ett förlag för att på ett vettigt sätt kunna ge ut pappersböcker, men i och med att print-on-demand blir allt smidigare är frågan hur länge det behövs. Av intresse för svenska läsare är säkert också frågan om översättning för utländska marknader; det kan de väl ändå inte göra själva? Nej, menade författaren Bella Andree, men däremot börjar det dyka upp bra översättningstjänster som författare kan anlita – t ex gav hon nyligen själv ut en bok på franska efter att återförsäljaren Kobo hjälpt henne till en bra deal med en översättare, medan hon själv behåller förlagsrättigheterna och inte behöver ett franskt förlag.

Nu ska man förstås inte måla fan på väggen, än så länge står traditionell förlagsmarknad för en stor majoritet av försäljningen både på papper och digitalt. Men det kan vara väl värt att studera vad förlag är bra på; efter allt prat om starka varumärken häromåret var det enda som konstaterades i år att ”författaren är varumärket; få vet eller bryr sig vad förlaget heter.”

 

Hur hittar läsaren och boken varandra?

Sociala mediers roll i läsningen fortsätter diskuteras. Otis Chandler från Goodreads, som väl får sägas tala i egen sak, menade att läsare nu mer än någonsin vill dela med sig av rekommendationer, och att just rekommendationer från någon man känner är ett av de absolut viktigaste sätten som läsare hittar nya böcker. Han lyfte även fram möjligheten att interagera med författare; som en läsare uttryckte det, ”Stephen King knows I exist!”

Metadata är också viktigt; ju mer bokhandeln digitaliseras, ju snabbare allt går, desto viktigare blir det att all data som hamnar i försäljningskanalerna är korrekt – att baksidestext och omslagsbild finns, att priser uppdateras löpande allteftersom boken åldras, att författarinfo stämmer, och att allt detta kommuniceras i god tid. När man hanterar tusentals titlar kan det bli svårare än man tror; som den kristne förläggaren Matt West berättade, ”En gång råkade vi påstå att en av våra författare hade skrivit Bibeln. Han var INTE glad.” Tekniska lösningar och gemensamma standarder som ONIX är viktiga, men i slutändan är det en affärsfråga; HarperCollins i Storbritannien löste det slutligen med den högteknologiska metoden att först samla alla felaktiga böcker i ett Excelark och sedan låta förlagschefen ringa upp de ansvariga och svära åt dem tills data var korrekt uppdaterat. Att alla behöver veta vad de är ansvariga för och att den texten de matar in är det som visas ut mot kunderna, är självklarheter; men det nya digitala landskapet sätter ännu mer vikt på det.

 

E-boksformat

Den nya e-boksstandarden EPUB3 som bl a ger bättre stöd för multimedia, icke-latinska alfabet och lanserades 2011, och har – med undantag för Japan, där 80% av e-boksmarknaden är mangaserier – fortfarande inte fått något större genombrott. Länge har relativt få läsprogram kunnat hantera de nya funktionerna i EPUB3, och då har det heller inte varit någon poäng med att ta fram böcker. Till sommaren/hösten kommer dock flera läsprogram med EPUB3-stöd, och då är ju frågan om det äntligen blir dags?

Samtidigt pågår också diskussionen om vart man tar vägen efteråt (eller i stället). Markus Gylling från DAISY-samarbetet presenterade the Digital Publishing Interest Group, ett nytt forum som ska arbeta med att jämka ihop webb- och eboksstandarder. Både webben och EPUB bygger ju på samma grundtankar, och ändå är en HTML-sida (online, uppdaterbar) och en EPUB-fil (portabel, fixerad) helt olika djur. Borde inte en och samma fil kunna visas på båda ställen? Idag är det oändligt mycket lättare att länka ihop två webbsidor om söta kattungar än att länka från en e-bok till en annan – ”Hur kan vi acceptera det utan att ställa oss upp och skrika?” frågade Gylling. Den som lever får se…

I samband med Book Expo lanserades också den nya profilen EDUPUB, tänkt som en uppsättning standarder för att underlätta produktion av läromedel och liknande. Läs mer om den här och här.

Oavsett vilket format böcker presenteras i är det i längden inte optimalt att först göra pappersboken färdig och därefter bryta ut en e-bok ur den som är en rak kopia av förlagan. Sanj Kharbanda föreslog en modell som kommer bort från uppdelningen i papper och digitalt – fokusera på innehållet, själva boken, och skapa sedan en behållare för varje kanal som passar innehållet bäst. Det är lättare sagt än gjort, men fyra utgångspunkter:

  1. Skapa arbetssätt som håller det elektroniska i minnet genom hela processen. Det du stryker i pappersboken behöver inte kastas bort, det kan bli extramaterial i den digitala utgåvan.
  2. Skapa och använd interna XML-standarder och stilmallar, som används konsekvent redan under redigeringsarbetet.
  3. Tänk på det digitala formatets fördelar framför pappersboken – skapa flera lager av innehåll, interaktivitet, mm.
  4. Tänk på att i slutändan görs allt för att tjäna historien du berättar. Ingen blir glad av, för att återanvända ett fint ord, ”okynnesappande”.

 

Skolor

Även i USA blir det ju allt vanligare att barnen använder surfplattor i skolan, och lågstadieläraren Amy Rosenstein berättade om hur hon låtit sin klass diskutera med författare över Skype, skriva egna böcker som de sedan kunde publicera i både digitalt och tryckt format via tjänsten Story Jumper, och hennes erfarenhet av att försöka få tillgång till digital litteratur på ett enkelt sätt. Inte minst viktigt är det att få tillgång till verktyg som gör böckerna tillgängliga för hela klassen via mobila enheter och ger dem möjlighet att lägga in bokmärken och anteckningar i boken. I Sverige har vi ju löst detta genom abonnemangstjänsten ElibU, men i USA diskuteras det fortfarande hur det ska gå till.

 

Bibliotek

Frågan om digitala böcker på biblioteken är förstås het i USA också. Ett seminarium behandlade just frågan om hur bibliotek arbetar med e-boksinköp. E-böcker utgör idag ca 9% av amerikanska biblioteks genomsnittliga budget. I USA, som i de flesta andra länder, köper ju bibliotek in e-böcker enligt stycklicens – de köper ett virtuellt exemplar av boken till ungefär samma kostnad som pappersboken, och kan sedan låna ut den till en person åt gången. Siffror kan därför inte översättas rakt av till den svenska modellen, men man kan notera att biblioteksanvändare är i regel storläsare – 29 böcker om året mot 11 för icke-biblioteksanvändare. Biblioteken är också en av de viktigaste kanalerna för att upptäcka nya böcker, speciellt när allt färre städer har en egen fysisk bokhandel; nätbutiker må stå för 61% av försäljningen, men bara för 7% av nyupptäckten – man använder bibliotek och fysiska bokhandlar för att hitta böcker man vill läsa. Både de förlag och de bibliotek som deltog såg därmed biblioteksutlåningen som en väldigt bra möjlighet att samarbeta, även om det som allting kräver en del arbete. Bibliotekarien Patricia Lowrey från Cleveland lägger 2-3 dagar i veckan på nya e-boksköp för att säkerställa att sortimentet i så hög grad som möjligt matchar det låntagarna efterfrågar; så fort det är fler än fem låntagare i kö på en bok ska det helst köpas in en licens till.

I Sverige har vi ju nu lanserat vår nya biblioteksmodell för digitala böcker, och de första biblioteken har redan börjat ansluta sig. Mer om detta inom kort!

 

Abonnemangsmodeller

Slutligen ägnades en halvdag åt frågan om abonnemangsmodeller – jakten på det mytomspunna Spotify för e-böcker. Än så länge har ju ingen hittat en perfekt lösning på detta, och även om många tror att det måste komma förr eller senare återstår fortfarande en del detaljer. Randy Petway från Publishing Technology påpekade att nästan alla andra medieformer, från Netflix till hemförsäkringar, erbjuder abonnemang och det är det absolut säkraste sättet att behålla en kund. När kunden väl har betalat blir det ju mycket lättare att leta upp och pröva på böcker utan att behöva fatta köpbeslutet däremellan. Erfarenheten hittills pekar på att de som går med i abonnemangsmodeller dessutom fortsätter köpa böcker; samtidigt ska också noteras att abonnemangskunder i regel är storläsare från början (och män mellan 18-44) och frågan är ju om samma mönster stämmer för lite mindre fanatiska läsare. Dessutom uppstår ju med ett stort utbud lätt samma problem som med Spotify, att man med ett oöverskådligt sortiment och en sökruta bara letar upp böcker man vet att man gillar. Men det skiftar förlagens utmaning från att övertyga läsare att köpa böcker till att bara övertyga dem att leta upp och prova på.

Samtidigt finns en gräns för hur högt man kan prissätta en abonnemangstjänst; de flesta läser ju på sin höjd någon enstaka bok i månaden, och då kan månadskostnaden inte vara mycket högre än kostnaden för det – och ändå ska alla få betalt. Kan man då, t ex, ha med de senaste storsäljarna, eller bara backlist?Å ena sidan är abonnemangsmodeller på många sätt inte konstigare än pocketboken; bara ytterligare ett massformat för titlar som inte längre har stor marginal per exemplar. Å andra sidan behöver en abonnemangstjänst, liksom vilken bokhandel som helst, ha populära titlar för att användare ska gitta gå med – precis de böcker förlagen måste ta hem vinst på för att kunna fortsätta ge ut böcker. Var drar man gränsen? Samtidigt var Chantal Restivo-Alessi från HarperCollins noga med att påpeka att det verkliga hotet inte är en hypotetisk kannibalisering på styckförsäljningen, utan konkurrens från piratverksamhet och icke-läsande. En fungerande abonnemangsmodell skulle kunna ge säkra intäkter och lojala kunder; det är värt mycket. ”The challenge is to defend the culture of the book – in whatever format – from the culture of computers”, som författaren Nicholas Carr påpekade.

Annonser

Veckan som gick

13 december, 2013

Året närmar sig slutet, och förståsigpåare börjar redan förutspå vad som kommer att hända i den digitala bokvärlden 2014. Vi kan ju nu avslöja en nyhet för våra kunder: Nästa år kommer Elibs drygt 600 anslutna förlag att kunna sälja sina e-böcker via utländska återförsäljare. Samtal har redan inletts med Apple och Google.

SvB: Svenska e-böcker via Apple och Google

Som ni redan vet kommer vi ju också under 2014 att lansera Europas modernaste system för digitala böcker på bibliotek.

Men fler tittar i kristallkulan då:
Predictions for 2014
2014 – The Year of the Ebook Subscription Service
The Future Of The Book, Part 654
Om man tittar på vad som förutspåddes så här dags förra året och några år tidigare kan man konstatera att framtiden må vara okänd, men inte oförutsägbar. Det är värt att hålla koll på vad som händer.

Mer om Sverige: Det har väl inte undgått någon att PISA-undersökningen som släpptes häromveckan inte hade mycket positivt att säga om Sveriges skolväsende, inte minst då när det gäller läskunnigheten. Det finns många saker som kan förbättras, men en intressant faktor som togs upp är ju att när det gäller läskunnighet klarar sig svenska elever bättre med digital information – se även SvD och svenska riksdagsdebatt (specifikt Per Lodenius inlägg). Än så länge har ju bara ett fåtal svenska skolor tillgång till något större urval av e-böcker, men vi gör allt för att lösa det genom ElibU, en av de första tjänsterna i världen som ger anslutna skolor fri och obegränsad tillgång till digitala böcker – läs gärna mer om detta, och om hur anslutna skolor använder tjänsten för att öka läslusten, på ElibUs blogg.

Även utomlands, i såväl USA som i Afrika, diskuteras barns digitala läsande och hur det kan användas för att förbättra läsförmågan. Fler initiativ kommer garanterat.

I USA fortsätter saker att hända trots den påstådda avstanningen för e-böcker. I dagarna avfärdade en domstol ett av allt att döma ganska illa förberett mål där oberoende bokhandlare stämt Amazon för att skapa ett monopol. Vad ska man säga – en stämning som antyder att storförlagen och Amazon är goda vänner kommer kanske inte att lyckas. Vi är knappast stora fans av DRM, men man får välja sina strider.

Och precis som vi skrev i förra sammanfattningen är det där att e-boksförsäljningen stabiliserats i engelskspråkiga länder en sanning med modifikation. Även om andelen av den totala bokbranschen för tillfället ligger ganska stilla fortsätter saker att hända inom den delen. Facklitterära förlag ser rejäla skiftningar från papper till digitalt (trots farhågor om att det är svårt att få icke-berättande litteratur att sälja digitalt). Även diskussionen runt egenutgiven litteratur fortsätter – knappast förvånande, med tanke på att en fjärdedel av Amazons e-boksförsäljning i USA nu är egenutgiven.
The Self-Publishing Debate, Part 2, Part 3

dbweinberg-priorities

Och som vi också skrev i förra inlägget går det egentligen inte längre att tala om en e-boksmarknad vid sidan av den traditionella; digitaliseringen av produktion, distribution och konsumtion (alias skrivande, förläggande, försäljning och, äh, läsning) påverkar hela branschen i takt med att gränserna luckras upp. En bok är en bok är en bok, sägs det ibland; jo, men olika format ger boken olika möjligheter och utmaningar, och we ain’t see nothin’ yet.
3 Things Holding Publishers Back – and 1 Idea
In the Ideal World, Digital Social Reading Would Rule on E-Readers
The Link

From the time of Saint Augustine the reader’s relationship with the book has evolved but the essence of this connection stays the same. It’s a personal one and the publishers that succeed will appreciate this intuitive bond. Observing the reading of Saint Ambrose that afternoon, Augustine could hardly have known what was before him. He thought he was seeing a reader trying to avoid intrusive visitors, sparing his voice for teaching. In fact he was seeing a multitude, a link between text and reader going forward through time immersed in codexes, hardbacks, paperbacks to us on our e-readers, reading him today.

Nog med filosoferande. Här är lite praktiska tips för hur man arbetar med e-böcker:
FAQ: Book Publishing Workflow
On Ebook Quality Assurance: Some Questions, Answered

Och lite mer funderingar om diverse EU-staters funderingar om att att ta till lagstiftning för att undvika alltför stor dominans av enskilda aktörer på bokmarknaden. En inte helt okomplicerad fråga, speciellt som den digitala bokbranschen knappast är mer färdigutvecklad just nu än musikbranschen var 2005 eller så; å ena sidan, visst är det inte bra om en enda aktör får dominera, som Amazon gör på vissa marknader (återigen, Brad Stones nyutkomna bok The Everything Store: Jeff Bezos And The Age Of Amazon rekommenderas starkt), men å andra sidan – om man lagvägen binder upp sig mot vissa lösningar redan nu, hur går man då framåt, och vad händer när någon internationell aktör gör något utanför ens gränser? Tillsvidare säger sunt förnuft: kräv öppna lösningar, finns i så många kanaler som möjligt, var medveten om för- och nackdelar med olika erbjudanden.
eBooks and the Law, the Taxman, the EU and the French
A bookseller’s 5%
Latest French anti-reality tantrum with ministerial Google boycott
SvB: Lagändring enda lösningen

Och slutligen, ingen missade väl den där idén en amerikansk bokhandel hade häromveckan – att flyga ut böcker medelst små robothelikoptrar? Tänk er själva, himlen över ett universitetscampus dagana runt kursstart, med svärmar av minihelikoptrar som flyger ut böcker som ännu inte finns digitalt… Det är såhär Skynet börjar, gott folk. I sann amerikansk anda har vissa redan gjort det till ett dataspel. Men personligen föredrar jag Waterstones lösning: Flyg ut böckerna med tama ugglor i stället! Det fungerade ju fint i Harry Potter…

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Jag har arbetat med e-böcker hos Elib sen 2001 och under dessa år sett e-boken hajpas för att sen mer eller mindre dödförklaras och nu på allvar komma igen med hjälp av betydligt intressantare läsverktyg än tidigare.

E-boken – lätt att göra, svår att sälja sägs det. Jag tänkte i ett antal inlägg koncentrera mig på det första påståendet ut olika perspektiv.

Är det lätt att göra en e-bok? Ja, i princip. Det finns ett flertal verktyg på marknaden, både gratisverktyg och mer kostsamma med vars hjälp man kan framställa e-böcker. Har man en grundfil i textformat så kan man få fram en e-bok i de mest använda filformaten på relativt kort tid. Blir boken snygg och läsbar? Det kan den bli – om din grundfil är anpassad för e-boksformatet och inte innehåller för mycket grafiska element.

Nu är ju verkligheten sådan att väldigt många böcker innehåller olika ”svårigheter”, sådant som är vardagsmat för de som sätter böcker för tryck, men som gör att man ofta inte automatisk får det utseende på e-boken som man hade önskat sig. Det fungerar ofta ganska dåligt att ta tryckfilen i Indesign och direkt exportera ut en finfin Epub till exempel. Har man ambitionen att göra e-böcker som blir snygga och håller en hög kvalitet så inställer sig snabbt en mängd frågor om hur man löser alla dessa knepigheter som en vanlig bok ofta innehåller. Anfanger, fotnötter, olika typer av indrag, en fin bild här och där som förstås ska ligga vid den text den hör till. Och så bildtexter förstås… och sidhänvisningar! Hur ska allt detta lösas?

Nu tycker jag det är dags att man ställer sig frågan vad man vill med sina e-böcker. E-boken har under det senaste åren vuxit fram från att bara vara en fil som man kan läsa på datorn och kanske på sin telefon och som dessutom är innehållet i en bok, till att faktiskt vara en bok, i ytterligare en utgåva. Från förlagens håll börjar man ta med e-boken i sina produktionsplaner. Boken ska ges ut som inbunden, pocket, e-bok och ljudbok till exempel. Men, det som fortfarande saknas är att e-boken dessutom behandlas som en utgåva som är likvärdig de övriga formaten.

Ett ”e-bokstänk” behöver komma in i produktionsprocessen långt tidigare än vad som sker idag. Man behöver gå igenom, hur man vill att ens e-böcker ska se ut. Hur gör vi med böcker som innehåller bilder? Vilka böcker passar för vilket format?

Jag kommer i kommande avsnitt att gå igenom några grundläggande saker som man kan ta med i sitt ”e-bokstänk”. Allteftersom ‏blir det mer tekniskt och jag kommer att dissekera e-boksfilerna ner på djupet.

Magdalena Kanger
Producerar och utvecklar e-böcker hos Elib