Veckan som gick

13 december, 2013

Året närmar sig slutet, och förståsigpåare börjar redan förutspå vad som kommer att hända i den digitala bokvärlden 2014. Vi kan ju nu avslöja en nyhet för våra kunder: Nästa år kommer Elibs drygt 600 anslutna förlag att kunna sälja sina e-böcker via utländska återförsäljare. Samtal har redan inletts med Apple och Google.

SvB: Svenska e-böcker via Apple och Google

Som ni redan vet kommer vi ju också under 2014 att lansera Europas modernaste system för digitala böcker på bibliotek.

Men fler tittar i kristallkulan då:
Predictions for 2014
2014 – The Year of the Ebook Subscription Service
The Future Of The Book, Part 654
Om man tittar på vad som förutspåddes så här dags förra året och några år tidigare kan man konstatera att framtiden må vara okänd, men inte oförutsägbar. Det är värt att hålla koll på vad som händer.

Mer om Sverige: Det har väl inte undgått någon att PISA-undersökningen som släpptes häromveckan inte hade mycket positivt att säga om Sveriges skolväsende, inte minst då när det gäller läskunnigheten. Det finns många saker som kan förbättras, men en intressant faktor som togs upp är ju att när det gäller läskunnighet klarar sig svenska elever bättre med digital information – se även SvD och svenska riksdagsdebatt (specifikt Per Lodenius inlägg). Än så länge har ju bara ett fåtal svenska skolor tillgång till något större urval av e-böcker, men vi gör allt för att lösa det genom ElibU, en av de första tjänsterna i världen som ger anslutna skolor fri och obegränsad tillgång till digitala böcker – läs gärna mer om detta, och om hur anslutna skolor använder tjänsten för att öka läslusten, på ElibUs blogg.

Även utomlands, i såväl USA som i Afrika, diskuteras barns digitala läsande och hur det kan användas för att förbättra läsförmågan. Fler initiativ kommer garanterat.

I USA fortsätter saker att hända trots den påstådda avstanningen för e-böcker. I dagarna avfärdade en domstol ett av allt att döma ganska illa förberett mål där oberoende bokhandlare stämt Amazon för att skapa ett monopol. Vad ska man säga – en stämning som antyder att storförlagen och Amazon är goda vänner kommer kanske inte att lyckas. Vi är knappast stora fans av DRM, men man får välja sina strider.

Och precis som vi skrev i förra sammanfattningen är det där att e-boksförsäljningen stabiliserats i engelskspråkiga länder en sanning med modifikation. Även om andelen av den totala bokbranschen för tillfället ligger ganska stilla fortsätter saker att hända inom den delen. Facklitterära förlag ser rejäla skiftningar från papper till digitalt (trots farhågor om att det är svårt att få icke-berättande litteratur att sälja digitalt). Även diskussionen runt egenutgiven litteratur fortsätter – knappast förvånande, med tanke på att en fjärdedel av Amazons e-boksförsäljning i USA nu är egenutgiven.
The Self-Publishing Debate, Part 2, Part 3

dbweinberg-priorities

Och som vi också skrev i förra inlägget går det egentligen inte längre att tala om en e-boksmarknad vid sidan av den traditionella; digitaliseringen av produktion, distribution och konsumtion (alias skrivande, förläggande, försäljning och, äh, läsning) påverkar hela branschen i takt med att gränserna luckras upp. En bok är en bok är en bok, sägs det ibland; jo, men olika format ger boken olika möjligheter och utmaningar, och we ain’t see nothin’ yet.
3 Things Holding Publishers Back – and 1 Idea
In the Ideal World, Digital Social Reading Would Rule on E-Readers
The Link

From the time of Saint Augustine the reader’s relationship with the book has evolved but the essence of this connection stays the same. It’s a personal one and the publishers that succeed will appreciate this intuitive bond. Observing the reading of Saint Ambrose that afternoon, Augustine could hardly have known what was before him. He thought he was seeing a reader trying to avoid intrusive visitors, sparing his voice for teaching. In fact he was seeing a multitude, a link between text and reader going forward through time immersed in codexes, hardbacks, paperbacks to us on our e-readers, reading him today.

Nog med filosoferande. Här är lite praktiska tips för hur man arbetar med e-böcker:
FAQ: Book Publishing Workflow
On Ebook Quality Assurance: Some Questions, Answered

Och lite mer funderingar om diverse EU-staters funderingar om att att ta till lagstiftning för att undvika alltför stor dominans av enskilda aktörer på bokmarknaden. En inte helt okomplicerad fråga, speciellt som den digitala bokbranschen knappast är mer färdigutvecklad just nu än musikbranschen var 2005 eller så; å ena sidan, visst är det inte bra om en enda aktör får dominera, som Amazon gör på vissa marknader (återigen, Brad Stones nyutkomna bok The Everything Store: Jeff Bezos And The Age Of Amazon rekommenderas starkt), men å andra sidan – om man lagvägen binder upp sig mot vissa lösningar redan nu, hur går man då framåt, och vad händer när någon internationell aktör gör något utanför ens gränser? Tillsvidare säger sunt förnuft: kräv öppna lösningar, finns i så många kanaler som möjligt, var medveten om för- och nackdelar med olika erbjudanden.
eBooks and the Law, the Taxman, the EU and the French
A bookseller’s 5%
Latest French anti-reality tantrum with ministerial Google boycott
SvB: Lagändring enda lösningen

Och slutligen, ingen missade väl den där idén en amerikansk bokhandel hade häromveckan – att flyga ut böcker medelst små robothelikoptrar? Tänk er själva, himlen över ett universitetscampus dagana runt kursstart, med svärmar av minihelikoptrar som flyger ut böcker som ännu inte finns digitalt… Det är såhär Skynet börjar, gott folk. I sann amerikansk anda har vissa redan gjort det till ett dataspel. Men personligen föredrar jag Waterstones lösning: Flyg ut böckerna med tama ugglor i stället! Det fungerade ju fint i Harry Potter…

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!

Utöver att vi fortsätter jobba på den nya modellen för digitala böcker på biblioteken har det hänt en del den senaste månaden.

Häromveckan var vi på endagskonferensen FutureBook i London. Det här är en återkommande konferens om bokbranschens framtid som vi besökt i flera år nu, och det är fascinerande att se hur diskussionen utvecklats; från att för några år sedan gälla frågor liknande dem som den svenska bokbranschen brottas med nu – ”Kan man verkligen sälja e-böcker”, ”Exakt hur gör man”, etc – har fokus nu alltmer kommit att hamna på den mogna digitala marknad den brittiska bokbranschen blivit, där det digitala inte längre är en liten nisch utan något som genomsyrar hela branschen, och vart man går vidare därifrån. Några intryck:

Den första bomben för dagen släpptes i inledningstalet av Seni Gleister från BookPeople, som gick rakt ut och hävdade att den brittiska bokbranschen i princip har pantsatt sig själv hos Amazon, alla som köpt e-böcker är inlåsta i Amazons kopieringsskydd, och det enda som kan hindra Amazon från att kontrollera allt är lagstiftning. Liknande tankegångar har ju även lyfts i Frankrike nyligen. Att säga att detta var kontroversiellt är nog en underdrift, men poängen kom upp fler gånger under dagen – om man låter ett enda företag med vinstintresse bestämma villkoren är det svårt att bygga in konkurrens och mångfald i efterhand. Samtidigt, som Brad Stone, författare till nyutkomna (och läsvärda) The Everything Store, påpekade: Amazon är där de är för att de vågat ta chanser, de såg vad som hände med musikbranschen och insåg att detsamma kommer att hända i andra branscher också.

Charlie Redmayne, som under året gått från att vara chef för JK Rowlings satsning Pottermore till att bli VD för storförlaget HarperCollins (ett tecken i tiden så gott som något) blev å sin sida den första under dagen att slå fast att det förlagen behöver göra är att se över sin egen situation. ”If you haven’t got great books, you’ve got diddleysquat.” Det här var ett tema som återkom från flera talare under dagen: som förlag sitter man på en oerhörd kompetens i form av redaktörer och författare, en guldgruva av innehåll som man vet att folk vill betala för och som andra branscher skulle göra allt för att ha tillgänglig… det gäller bara att lista ut hur man kommer att arbeta med det i framtiden. Redmayne föreslog tre kritiska punkter:

  • Sälj innehåll i flera kanaler
  • Bygg direkta kontakter med läsarna – sociala media blir en nyckel
  • Håll ögonen på nya sätt att ta till sig innehåll.

Vad är det då som säljs på en mogen digital marknad? En lärdom man direkt ser bekräftad är den gamla maximen att varje bok jag inte läst är en ny bok. ”Varför lägger vi 90% av vår marknadsföring på de nyaste titlarna när 60% av intäkterna kommer från backlist?” frågade Redmayne. Inte minst ser man att när de tryckta utgåvorna efter ett tag på diskarna tappar i försäljning ligger ofta försäljningen av e-boksutgåvan stabil – och ökar rentav när nästa bok av samma författare släpps. Jo Nesbø är bara en av många författare som sett stor försäljning den vägen.

Enligt en ny Nielsenundersökning har 20% av den brittiska befolkningen köpt en e-bok (”och så fort mer än 10% av befolkningen gör något är det en mainstreamaktivitet”). Motsvarande siffror för Sverige är förresten intressanta också – se mer om detta nedan! Apropå mainstreamaktiviteter hade de dock också några ganska deprimerande siffror: de mediavanor som ökar bland unga är Youtube, spelappar och SMS, allt annat minskar – och böcker mest av allt. Trots det (eller kanske snarare som en följd av det) tror också många tillfrågade lärare att e-böcker kommer att bli allt viktigare i skolan – en generation som vänjer sig vid att allt är digitalt kommer inte att förstå varför just böcker bara ska vara på papper. E-boksanvändning i skolan är dock inte helt okomplicerad; det måste finnas en prismodell som passar, det måste finnas en enkel teknisk lösning, det måste finnas böcker tillgängliga och eleverna måste kunna komma åt dem överallt. Det är ju frågor som vi i Sverige löst genom ElibU, men som i Storbritannien fortfarande är på idéstadiet. Det känns skönt att vara först ibland!

Men som sagt gäller ju bokens framtid inte bara att göra e-böcker av existerande böcker, och ett intressant seminarium gällde frågan om böcker som inte kan digitaliseras rakt av. Hur bra det än fungerar att göra e-böcker av romaner finns det ju fortfarande en del böcker som av olika skäl är svåra att digitalisera; hur går de framåt? Två intressanta fallstudier gällde Guinness rekordbok och förlaget Top That, som ger ut presentböcker för barn. Guinness rekordbok är svårare än man kunde tro att digitalisera, inte minst för att nästan ingen köper den åt sig själv, den köps för att ges bort. Guinness har gjort ett antal försök att släppa e-boksversioner av rekordboken (en fullständig EPUB-utgåva med bilder och allt blir över 1GB stor), att ge ut utdrag på olika teman som kortare böcker, att släppa appar, etc… men i slutändan har det varit svårt att tjäna pengar på det; det är liksom inte det som är Guinness rekordbok, speciellt när alla ändå har Wikipedia i fickan. Då har de haft större framgångar med att använda sociala media och olika onlineverktyg som Youtube för att låta läsare skicka in egna rekordförsök och göra rekordboken än mer interaktiv än den varit tidigare; kan du inte modernisera den traditionella huvudprodukten, kan du fortfarande göra mycket runt den. (Märk väl då att Guinness rekordbok ju från början själv var en ren komplementprodukt, tänkt för att avgöra diskussioner vid bardisken, med förhoppningen att de skulle köpa företagets andra huvudprodukt…) Top That har redan inställningen att en ”bok” inte är ett format; boken är själva texten och bilderna, sedan anpassar man formatet efter marknaden. Samma bok som i USA säljs som en räkneövning med magneter blir en popupbok i Brasilien och en bilderbok i Storbritannien. Då blir steget inte heller lika långt att ge ut boken antingen som en e-bok, eller en app, eller något annat beroende på vad den passar till – det digitala ersätter inte pappersboken utan blir ytterligare en produkt.

Dagen avslutades med flera diskussioner runt förlagsbranschen, hur den utvecklas, och vart de kan ta vägen härifrån. Några viktiga punkter som togs upp:

  • Förlagens förändringsarbete kan inte börja och sluta med att lägga till en digital avdelning. Digitaliseringen berör mycket mer än bara att producera e-böcker; det gäller också saker som att förstå hur man arbetar med att tagga information (att lägga in all den information som behövs för att formatera en EPUB-fil i efterhand är dubbelarbete), hur man kommunicerar med kunderna (”Stop broadcasting, start communicating!”), och hur man slutar se på böcker som enskilda produkter snarare än som steg i en författares hela livscykel.
  • Samtidigt är det inte helt enkelt att grundrenovera en bransch som trots allt går rätt bra, och som i åratal fokuserat på att bli så strömlinjeformad som möjligt. De branscher som lyckats göra radikala nybildningar har det gemensamt att de har dötid över att experimentera; hur gör man det när man lägger all tid på att göra sitt jobb? Det gäller att hålla sina mål i sikte hela tiden…
  • Ett bra exempel på hur digitaliseringen påverkar både försäljningen och förväntningarna på den gavs av Michael Tamblyn från Kobo, som berättade hur de agerade som svar på skandalen med självutgiven erotik tidigare under hösten. Hela föredraget går att läsa här, och är väl värt det. ”Is it still beastiality if the dolphin turns into a man halfway through?”
  • ”How do we stop being so bloody slow?!?” utbrast Rebecca Smart från Osprey. Det är en sak att det tar tid att skriva en bok; att det sedan också kan ta upp till ett år att faktiskt ge ut den efter att den är färdig är ett av skälen till att författare väljer att självpublicera i stället för att gå till förlag, menade hon, och allt svårare att förklara för läsare som vill ha boken nu – och som tack vare att författaren är på både Facebook och Twitter vet att boken är färdigskriven.
  • Michael Bhaskar från Profile Books slog fast att förlagens roll aldrig har förändrats: ”Publishing is about filtering and amplifying content to add value. That is it.” Det som förändrats är utmaningarna: där den trånga sektorn förut var att göra boken tillgänglig där kunderna var, är den nu att få deras uppmärksamhet – både i konkurrens med andra böcker, och med andra underhållningsformer. Hur löser man det? Behövs någon form av betygssystem för pålitliga och icke-pålitliga förlag och författare, som Chris McCrudden föreslog? Mjae, var väl den allmänna reaktionen där; skapar man verkligen en livlig och mångsidig förlagsbransch genom att låta läsare sätta betyg på sina favoriter?
  • Jamie Byng från Canongate hade ett förslag som låter både radikalt och egendomligt självklart: ge ut färre och bättre böcker. Förlagen kan aldrig konkurrera med självutgiven litteratur i kvantitet; gör det i kvalitet i stället. Låt alla erfarna redaktörer (och översättare) fokusera på de böcker man faktiskt tror på, i kommersiell eller litterär mening; punkteld i stället för bombmattor. Inte minst på den engelskspråkiga bokmarknaden, med över en miljard läsare, låter det definitivt som en poäng att göra – även om man naturligtvis kan ha invändningar.
  • Det är dags att ta tag i det här nu, konstaterade flera till slut, med återkoppling till morgonens frågeställningar. Förlagsbranschen har legat i bräschen för sig själv så länge, hur tar man tillbaka det iniativet? Vem sätter sig ner med ett gäng glada utvecklare (se vår rapport från Hackathon i New York tidigare i år) och utvecklar bokbranschen Hulu eller Netflix, en lösning som gynnar hela branschen? En fråga som inte är mindre viktig för de marknader som ännu inte överlåtit åt stora utländska aktörer att sköta de tunga lyften…

Läs gärna mer om konferensen här:
What did UK publishers learn this week?
The Bookseller: samlade artiklar och referat
Samlade twitter- och bloggposter

Men det har hänt annat inom e-boksbranschen på sistone också. Både i Sverige och utomlands har det kommit studier om exakt hur många som faktiskt läser digitalt. Det är slående hur ofta rapporteringen runt detta föredrar att lyfta fram de som inte (ännu) börjat läsa digitalt. Att studien Svenskarna och Internet presenterar nyheten att var sjunde svensk läsare numer läser e-böcker som att ”få läser e-böcker” må vara hänt, men när en studie som visar att mer än var tredje brittisk läsare mellan 16 och 24 numer föredrar e-böcker framför pappersböcker, en utveckling som skett på mindre än fem år, lyfts fram som att de flesta fortfarande föredrar pappersböcker är det inte utan att man undrar om marknadstrender blir intressanta först vid 100%. Det här är ju ingen folkomröstning där alla fogar sig i majoritetens vilja; all erfarenhet visar att de som föredrar att läsa digitalt kommer att fortsätta göra det, kommer att läsa fler böcker – upp till 60% mer, enligt en ny studie – och kommer att skaffa sina böcker från dem som erbjuder det. En uppseendeväckande trend är ju i hur hög grad försäljningen av engelskspråkiga e-böcker ökar i stora delar av Europa

Så var tar det stopp då? För några år sedan lovades/hotades det att e-boksläsandet skulle gå över 50% av branschen på de marknader där den tagit fart. Just nu verkar det plana ut på ca 20-30% i både USA och Storbritannien, lite beroende på hur man räknar (och ofta betydligt mer inom skönlitteratur). Lägg dock märke till att flera storförlag rapporterar att deras e-boksintäkter fortsätter öka; vissa tecken tyder på att ”avstanningen” till viss del beror på att både e-böcker och betydligt dyrare inbundna böcker snor läsare från pocketboken. Och även om försäljningen börjar avstanna nu är ju det på intet sätt en garanti för att det inte kommer att hända nya saker i takt med att våra medievanor fortsätter förändras.

En faktor som blir alltmer uppenbar är just de tekniska apparater vi använder för att läsa e-böcker. Även om det ibland tycks vara en allmänt accepterad sanning att e-boksläsning bara tar fart där det finns dedikerade läsplattor visar siffror både från mogna e-boksmarknader som USA och Storbritannien, och från starkt växande marknader som Tyskland, att en allt större del av läsningen sker på surfplattor och smartphones – apparater som ju, det är värt att komma ihåg, knappt ens var en glimt i Steve Jobs öga när Amazon lanserade sin första läsplatta. Och försäljningen av dessa fortsätter öka. När till och med Nordkorea satsar på surfplatteläsning…?

Gott om möjligheter finns alltså. Om inte annat kan man i alla fall konstatera att e-böcker, till skillnad från träböcker, är garanterat fria från herpesvirus. De behöver inte levereras per minihelikopter heller, för den delen.

Naturligtvis släpptes också ett stort antal böcker i digitalt format – se gärna listor här:
Nya e-böcker
Nya digitala ljudböcker

Om ni vill ha de här nyheterna när de kommer, följ oss gärna på twitter.

Läs också gärna om ElibU – digitala böcker till skolan.

Häng med!